weasley skrev:SSRI är alltså inte farligt I SEJ, det är när man använder det slarvigt som det kan vara farligt. Vi vet inget om hur skolskjutarna hade det med sin medicin; tog de den regelbundet eller slarvade de med intaget? Struntade de i läkarens förmaningar och slutade tvärt? Hade de inte förstått att man kunde känna mer ångest under insättningsperioden, men att detta bara är en reaktion på medicinen?

Dom kan ha varit så deprimerade att ingen medicin i världen kunde ha hjälpt dom också.
Nu har jag inte hela historien i färskt minne men jag tvivlar på att dom hade planer på att överleva. Så tänk om dom var självmordsbenägna och tänkte något i stil med: "om jag ändå ska ta livet av mig kan jag lika gärna ta med mig dom som fått mig att känna så här" och skjuter ihjäl halva skolan.
Jag tycker det här är ett lika grovt antagande som att peka ut SSRI som orsaken till deras ageranden.
Dessutom tycker jag det weasley skrev och det jag skrev låter som troligare teorier på varför dom gjorde som dom gjorde än att det var för att dom åt SSRI.

weasley skrev:Mardröm

Det är allmänt känt att:

1) Precis när man börjar äta SSRI kan man få mer och allvarligare ångest och depression - då gäller det att hålla ut. Denna period pågår ungefär 2-3 veckor beroende på person.

Ja, en hemsk insättning med förvärrade symtom när man som är i störst behov av lidring.

2) Om man slutar äta SSRI alldeles tvärt och utan läkarens godkännande kan man OCKSÅ hamna i ett tillstånd av svår ångest, och depressiva tendenser.

Så det är läkarens godkänande som avgör om man får probs? Testa lite seroxat, gå upp på hög dos, sen tar du det med doktorn, du kommer allså, enlit dian egna ord, att fixa det galant? Kanske, du har ju AS, men för normalpersonen är det ett helvete som kan jämföras med åratal av hög dos av lågdos BZ.

SSRI är alltså inte farligt I SEJ, det är när man använder det slarvigt som det kan vara farligt.

Hur vet du det? Prozac är 20 år nu.
De som tog det i början kaske får ngt skit om 20 år till? Och även o inte just Prozac är farligt, hur vet du att INGEN SSRI är farlig, rent somatiskt? Jag har läst om exempel där man förstört kroppens egen fuktion att skapa substanserna, man är i saning beroende!

Vi vet inget om hur skolskjutarna hade det med sin medicin; tog de den regelbundet eller slarvade de med intaget? Struntade de i läkarens förmaningar och slutade tvärt? Hade de inte förstått att man kunde känna mer ångest under insättningsperioden, men att detta bara är en reaktion på medicinen?

Nej, men vi vet att de sköt. När vi diskuterar fluranitrazepam så vänds argumenten.
Det här är och förblir politik, du får gärna äta dem, om du nu känner dig mer som en accepterad människa eller ngt. Men personligen så vill jag påstå att ritalin är betydligt bättre än effexor med mindre biverningar och effektivare funktion. Fast det suger svinpung på många sätt det med.
Antidepen kommer omedelbart, avtändningen är 48tim till en vecka.
Man blir remarkabelt piggare, men det går ur efter 3-12 tim. Mer social.
Jag har ätit en hel del pills och provat narkotika av flera sorter, läkarna kan ha fel, ty de går efter allmängiltia undersökningar som för det mesta är för korta och dessutom betalas av och strävar efter att få sälja sin meds dyrt.

Och framförallt; kan de inte skilja på tanke och handling? Att TÄNKA att man vill meja ner en hel skolgård är förvisso inte bra, men att gå till handling... där finns en allvarlig diskrepans som kan ha med SSRI att göra, eller något djupare, kanske psykosartat. Det vet vi inte.

Klart det är fel i vårt samhälle. Men ser man det på andra sätt kanske et var rätt. Ingen ska knulla dig om du inte vill utan att dö. De som står och ser på är lika skyldiga. Du hatar dem och deras livsstil. De kommer att dra samhället framåt och anpassa sig, ditt offer kanske är värt att hindra det?
Psykoser...ja, vilken ide det är det där med psykoser numer...

Tror SSRIn, om ngt, gjorde så de agerade isf att hunda, det är väl poängen?
De såg ingen framtid, de måde dåligt och ville inte vara med, och dessutom ville de ta med sig så många de kunde av majoriteten. Man kan kalla det sunt. Vrid och vänd och sluta tänk ideologiskt eller filosofiskt som en akademiker, tänk som en krigare,en person som inser att slage är förlorat, men han ska innan han dör ta med så många han kan från den andra sidan.

Dessutom så kan man runka i skallen åt sin framtida status som känd massmördare. Vem är du? Ingen. Egentligen.Och det accepterar du. Andra har lite behov att visa sin gigantpenis. Kanske dessa kids står med i historieböckerna? Varför är andras godkännane och omtycke och åsikter så viktiga? Du är ingen furste, du har inget att vinna på varken fruktan eller kärlek. Men många har det. De måste spela, för de är krigare, vare sig de är politiker, soldater, kriminella eller affärsmän. Även forskare kan ju ha intresen åt ett eller ett annat håll. Men folk hndras av nån form av ...ja...normalitet? Forskaren som inte fr ansag är för mkt påverkad av vår kultur, vår religon, vår hstoria, vår sätt att se filosofi, för att agera i eget intresse. Varför inte deala med polischefen och se till att terrorhotet verkar enormt, båda blir viktigare, de får mer konsumtionssymboler och de hörs och säger hur det liggger till och vad som ska göras.

Människan manipuleras hit och dit av en rad saker. Och aspegare gör det i mindre rad än andra, de vill mörda alla eller mördar aldrig även om deras eget liv är i fara, av övertygelse, av hjärtepåverkan.

Pontus skrev:

Mardröm skrev:du kanske är rastlös pga att du äter SSRI?

Kanske, men hellre rastlös än alternativet faktiskt.

Ja, men, vi vet inte säkert varför, fast vi vet att du föredrar det som det är, oavsett varför.

Jag är också rastlös. Men jag vet varför.
Kvicksanden är så seg att det tar år att sluka mig. Ta det inte bokstavligt...

När det gäller skolskyttarna så är eventuell användning av SSRI bara ett tecken på att det redan fanns någon form av kända psykiska problem. Att det som hände hände behöver inte alls ha någon koppling till SSRI. Kanske är just SSRI-bruket ett tecken på att sjukvården hade missbedömt arten och graden av deras psykiska problem, och helt enkelt trott att det "bara" var depression och/eller ångest när det egentligen var något allvarligare.

Jämför med en patient som kommer till doktorn och klagar på huvudvärk. Doktorn ordinerar då smärtstillande medel. Så småningom dör patienten. Det behöver inte bero på den smärtstillande medicinen. Högst troligt berodde det inte på den, utan på att doktorn hade missat orsaken till huvudvärken, t.ex. en tumör.

Men vågar du GARANTERA att SSRI-bruket inte var den utlösande faktorn? Kunde lika gärna varit flurinitrazepam eller ritalin, men då hade man garanterat sett skuldfrågan mer biopsykiatriskt.

Perosnligen skule jag ta SSRI om jag skulle göra ngt sådant, bara för att fucka statestiken, men det är jag det. Så tröt på att det ses som ngt som såå bra.

En bakant har under flera år sagt att jag borde äta SSRI, när jag började med BZ så fick jag höra att min sega benzoskalle inte hängde med, att jag inte fattade etc etc.

En dag var jag där, och snubben som äter antidepp, fick ett utbrott.Jag gav honom en kvarts clonis.
Efter det vart det annat ljud i skällan.
Han räknar med 3-4 mån utsätning av sin antidepp nu...Och lider.

Mardröm skrev:Men vågar du GARANTERA att SSRI-bruket inte var den utlösande faktorn? Kunde lika gärna varit flurinitrazepam eller ritalin, men då hade man garanterat sett skuldfrågan mer biopsykiatriskt.

Och motsatt, vågar du garantera att ingen är farligare utan SSRI? Personligen så tror jag att de flesta blir mindre benägna att ta till våld om de förskrivs SSRI, förutsatt det fanns en anledning till förskrivningen.

Vad är inte en indikation/anledning idag?
OK om man har egentlig depp, men då funkar även ritalin skulle jag tro. Men det kostar ju knappt ngt och det är ju KNARK.

Som Dr Aspie vävde det hela skule man ju absolut inte vara rädd, eller?
Och nej, naturligvis kan jag inte garantera att ingen är farligare utan SSRI. Medsen funkar ju på 30%

Kvasir skrev:Personligen så tror jag att de flesta blir mindre benägna att ta till våld om de förskrivs SSRI, förutsatt det fanns en anledning till förskrivningen.

Så var det inte med mig, jag blev väldigt aggressiv när jag åt Cipramil. Mycket extrovert och grälsjuk. Kallblodig. En dag när jag var förbannad eldade jag på Somaliernas gräsmatta, de hade jiddrat med mina hundar, och bråkat i tvättstugan och jag var så trött på skiten. Polisen tyckte inte det var bra. Men det var endast en liten brand, så det blev inga påföljder.

Hamnade även i bråk en del, försökte spöa stora karlar, bland annat en som misshandlade sin flickvän, han stod och sparkade på henne när hon låg på golvet. Då tände jag på alla cylindrar och tänkte sänka honom med mina stålhättekängor. Men dessa episoder slutade alltid med att jag blev upplyft eller ivägdragen av någon och ombedd att lugna ner mig. Jag var smal då. I dag orkar nog ingen lyfta mig .

sugrövmanövern skrev:Så var det inte med mig, jag blev väldigt aggressiv när jag åt Cipramil. Mycket extrovert och grälsjuk. Kallblodig. En dag när jag var förbannad eldade jag på Somaliernas gräsmatta, de hade jiddrat med mina hundar, och bråkat i tvättstugan och jag var så trött på skiten. Polisen tyckte inte det var bra. Men det var endast en liten brand, så det blev inga påföljder.

Hamnade även i bråk en del, försökte spöa stora karlar, bland annat en som misshandlade sin flickvän, han stod och sparkade på henne när hon låg på golvet. Då tände jag på alla cylindrar och tänkte sänka honom med mina stålhättekängor. Men dessa episoder slutade alltid med att jag blev upplyft eller ivägdragen av någon och ombedd att lugna ner mig. Jag var smal då. I dag orkar nog ingen lyfta mig Twisted Evil .

I första exemplet överreagerade du kanske, men det gör alla ibland oavsett om dom äter SSRI eller inte.

I andra fallet ser jag inte något som helst fel. Du kan väl inte påstå att man inte ska hjälpa den som ligger och blir sparkad? Det skulle iaf jag se som kallblodigt.

Pontus skrev:

sugrövmanövern skrev:Så var det inte med mig, jag blev väldigt aggressiv när jag åt Cipramil. Mycket extrovert och grälsjuk. Kallblodig. En dag när jag var förbannad eldade jag på Somaliernas gräsmatta, de hade jiddrat med mina hundar, och bråkat i tvättstugan och jag var så trött på skiten. Polisen tyckte inte det var bra. Men det var endast en liten brand, så det blev inga påföljder.

Hamnade även i bråk en del, försökte spöa stora karlar, bland annat en som misshandlade sin flickvän, han stod och sparkade på henne när hon låg på golvet. Då tände jag på alla cylindrar och tänkte sänka honom med mina stålhättekängor. Men dessa episoder slutade alltid med att jag blev upplyft eller ivägdragen av någon och ombedd att lugna ner mig. Jag var smal då. I dag orkar nog ingen lyfta mig Twisted Evil .

I första exemplet överreagerade du kanske, men det gör alla ibland oavsett om dom äter SSRI eller inte.

Det som var skumt var att jag faktiskt gjorde en sådan manöver, istället för att bara fantisera om det. Handlingskraftigheten.

I andra fallet ser jag inte något som helst fel. Du kan väl inte påstå att man inte ska hjälpa den som ligger och blir sparkad? Det skulle iaf jag se som kallblodigt.

Sant, jag förstår inte varför folk bara drar därifrån eller står och tittar på när någon blir misshandlad. Men, åter igen att jag bara kastar mig in och tänker slåss istället för att försöka resonera med den galne mannen var inte riktigt likt mig sådan som jag var då. Nu skulle jag inte tveka en sekund att sänka en sådan person, och detta utan ssri i kroppen. Men det är ju för att jag har haft många år på mig att reflektera över hur man ska agera i våldsamma situationer - sänk våldsmannen, döda om nödvändigt. Generellt är våldsmän dåliga människor och kan avvaras.

Så kontentan: ssri förstärkte handlingskraftighet, aggressioner, gjorde mig extrovert och dumdristigt modig och helt oberörd om det faktum att jag själv kunde komma till skada.

Säger inte att det är dåligt, kanske var det en bra process den startade upp.

Utan att närmare känna till fallen med skolskjutningarna, är det ju också allmänt känt bland läkare att det, efter den första insättningsfasen, kan komma att ske FLER självmord just för att SSRI hjälper mot den initiala lamslagenheten och när man sedan får lite energi så orkar man genomföra sitt självmordsförsök. Kanske de här pojkarna vände den lilla energikick de lyckades få till att åstadkomma massakrer innan de tog livet av sej.

Eller, som Kvasir sa, en underskattning av pojkarnas problem. Det finns väldigt många försök till förklaringar av sådana här händelser, en del söker förklaringar i musikstilar och andra skyller allt på SSRI.

Personligen tror jag att det handlar om något mycket mer svårfångat än så; nämligen en människas personlighet och hur människan uppfattar sin omgivning under en blandning av depression och stress. Uppfattningen av omgivningen kan sedan i en del extrema fall ta sej sådana makabra uttryck.

sugrövmanövern skrev:Så kontentan: ssri förstärkte handlingskraftighet, aggressioner, gjorde mig extrovert och dumdristigt modig och helt oberörd om det faktum att jag själv kunde komma till skada.

Säger inte att det är dåligt, kanske var det en bra process den startade upp.

Tror att din SSRI kan ha gett dej lite mer energi än du hade utan den, därför du kunde agera mer. Om du är en person som agerar ut dina aggressioner så kommer det ju att bli vanligare när du får SSRI mot depressionen (där depressionen har sett till att du inte haft energi nog att agera ut som du egentligen skulle göra). Andra personer agerar inåt, mot sej själva, det är de som försöker ta livet av sej, oftast som ett rop på hjälp.

Ok, jag generaliserar, jag vet. Men kanske nåt att grunna lite på ändå?

Det är välkänt inom psykiatrin att en del människor tar livet av sig just när depressionen börjar släppa/har släppt. Anledningen lär vara att man i sin depression är så nere och oföretagsam att man inte orkar ta sitt liv. Men sen kan det komma en period när livet fortfarande är ett helvete, men apatin och handlingsförlamningen har släppt. Och då...

Men hursom mår 7 av 10 sämre på SSRI, alternativt saknar effekt.
Detta är när man mäter totalen, tex jag går upp 20 klilo och saknar potens samt är ofta yr, men kanse mindre egentligt deprimerad, sure, men det ger en liten patientgrupp. Nu ges de mot allt som inte är "bra" och det krävs sälla n insatser av individen och samhället har inget att erbjuda heller.

Jag läste en sory i USA, mannen hade fått antidepp, då blev han mer lustfylld och gängade ngn, frun fick reda på det, 11 veckor inlagd med ECT fick tas till. Sen hände samma sak igen, ja minns inte slutklämmen men nån dog iaf.

Det är positiva affirmmationer man förösker lägga på...
Tror man inte på ett pill funkar det mkt sämre

Mardröm skrev:Men hursom mår 7 av 10 sämre på SSRI, alternativt saknar effekt.
Detta är när man mäter totalen, tex jag går upp 20 klilo och saknar potens samt är ofta yr, men kanse mindre egentligt deprimerad, sure, men det ger en liten patientgrupp. Nu ges de mot allt som inte är "bra" och det krävs sälla n insatser av individen och samhället har inget att erbjuda heller.

Jag läste en sory i USA, mannen hade fått antidepp, då blev han mer lustfylld och gängade ngn, frun fick reda på det, 11 veckor inlagd med ECT fick tas till. Sen hände samma sak igen, ja minns inte slutklämmen men nån dog iaf.

Det är positiva affirmmationer man förösker lägga på...
Tror man inte på ett pill funkar det mkt sämre

Var har du fått du dom siffrorna ifrån?
Även om siffran är så hög som att 7/10 mår sämre av SSRI så är det fortfarande fel att försöka svartmåla preparaten som du och Parvlon verkar försöka göra.

Ungefär 7 av 10 som får preparaten avstår dem eler får ingen egentlig effekt. Svartmålingen är en motvikt, den andra sidan av argumenten om "lyckopiller". Jag har flera ggr sagt att om man vill ta dem och mår bättre av dem, ta dem, men jag utvidgar detta betydligt mer, människans frihet att välja om och hur han ska medicineras.

Med antipsykotika är det ännu värre.
Psykoserna konserveras.

Vi hade en ggn ett "benzoproblam" i sverige, pga att man hade samma slappa attityd från auktoriteter för alla de problem som kunde komma.

Mardröm skrev:Ungefär 7 av 10 som får preparaten avstår dem eler får ingen egentlig effekt. Svartmålingen är en motvikt, den andra sidan av argumenten om "lyckopiller". Jag har flera ggr sagt att om man vill ta dem och mår bättre av dem, ta dem, men jag utvidgar detta betydligt mer, människans frihet att välja om och hur han ska medicineras.

Med antipsykotika är det ännu värre.
Psykoserna konserveras.

Vi hade en ggn ett "benzoproblam" i sverige, pga att man hade samma slappa attityd från auktoriteter för alla de problem som kunde komma.

Nu tror jag att jag förstår dig lite bättre, om jag har förstått det rätt så vill du helt enkelt nyansera bilden och det förstår jag och det behövs. Men jag tycker ändå att en total svartmålning är överdrivet, jag funderade ett tag på om du helst skulle se att alla SSRI-preparat skulle försvinna. Men jag måste ha missat att du sagt att om man mår bättre av dom så är det bra.

Varje gång jag säger till någon att det fungerar för mig så är jag noga med att betona att det inte fungerar för alla, med undantag för en del inlägg i den här tråden där det blev lite mer av en diskussion.

Men jag är fortfarande nyfiken på vart informationen om att 7/10 avstår, mår sämre eller upplever att effekten totalt uteblir. Jag trodde ärligt talat inte det var så många.

Jo, det beror på att de skrivs ut för så mkt.
Ångest? här får du ssri

PMS? ssri

lite nedstämd? ssri

svårt att sova? ssri... osv.

Det är pengarna såklart, var indikation du kan lägga till innebär ett euro och dollarflöde.. se Seroquel nu tex, började mot schizofreni, sen mot manisk psykos, manisk depression, nu är de inne på GAD....
Många slantar för Astra.

de auktoriteter som varit überpositiva till ssri lär få vända om.

Problemet är att staten promotar dem som så bra när de är rätt dåliga pga ändringarna i DSM, som kom för att man inte skulle räknas som beroende av ssri..

weasley skrev:

sugrövmanövern skrev:Så kontentan: ssri förstärkte handlingskraftighet, aggressioner, gjorde mig extrovert och dumdristigt modig och helt oberörd om det faktum att jag själv kunde komma till skada.

Säger inte att det är dåligt, kanske var det en bra process den startade upp.

Tror att din SSRI kan ha gett dej lite mer energi än du hade utan den, därför du kunde agera mer. Om du är en person som agerar ut dina aggressioner så kommer det ju att bli vanligare när du får SSRI mot depressionen (där depressionen har sett till att du inte haft energi nog att agera ut som du egentligen skulle göra).

Ja, så här i efterhand kan jag se att jag var hypomanisk, kanske tom manisk mellan varven. Utöver att bråka med folk så startade jag upp projekt och skaffade en massa vänner som jag sedan upptäckte att jag inte ville ha. Var vaken dygnet runt och promenerade 4 timmar i takt i marschtakt på nätterna. Tills jag kraschade, tappade all ork och inte ens orkade gå 300 meter innan jag säckade ihop.

Andra personer agerar inåt, mot sej själva, det är de som försöker ta livet av sej, oftast som ett rop på hjälp.

Vilket jag också gjorde, men då stod jag på Fontex tror jag. Fast det var inget rop på hjälp, det var meningen att jag skulle somna in i all hemlighet. Ingen av mina nära och kära vet om detta, förutom sambon, han tål att höra sådant. Berättade inte för läkarna heller, men det har jag gjort nu nyligen när jag på nytt sökt hjälp.

Ok, jag generaliserar, jag vet. Men kanske nåt att grunna lite på ändå?

Helt klart är ju att det kan förstärka egenskaper man redan har, så är det ju med de flesta mediciner. Ens personlighet och mående är utgångspunkten för hur resultatet blir.

Pontus skrev:Även om siffran är så hög som att 7/10 mår sämre av SSRI så är det fortfarande fel att försöka svartmåla preparaten som du och Parvlon verkar försöka göra.

Jag behöver inte försöka svartmåla SSRI, det är som det är ändå. Tycker det är värre att vitmåla något som är smutsigt, men inte konstigt att de som brukar dessa medel själva gör det.
Andelen förgiftade lär vara högre på detta forum.
Att media skulle göra kopplingen mellan ssri och (orsak till)dödskjutningarna är inte den bilden jag fått men jag är inte fullt uppdaterad där heller. I enstaka fall har jag iofs läst att de nämnt att förövarna har gått på dessa sk 'medeciner'. Men vad jag vet så har de aldrig påstått att det är medecinerna som är _orsaken_.
Oftare har jag läst att det är p.ga vapenlagarna de har i USA som är orsaken tillsammans med att dessa personer är psykiskt störda.
Din jämförelse med att det kliar på benet var lustig, totalt ovidkommande i sammanhanget dock.
Det är skrämmande att SSRI används som universalmedecin.

Parvlon skrev:

Pontus skrev:Även om siffran är så hög som att 7/10 mår sämre av SSRI så är det fortfarande fel att försöka svartmåla preparaten som du och Parvlon verkar försöka göra.

Jag behöver inte försöka svartmåla SSRI, det är som det är ändå. Tycker det är värre att vitmåla något som är smutsigt, men inte konstigt att de som brukar dessa medel själva gör det.
Andelen förgiftade lär vara högre på detta forum.
Att media skulle göra kopplingen mellan ssri och (orsak till)dödskjutningarna är inte den bilden jag fått men jag är inte fullt uppdaterad där heller. I enstaka fall har jag iofs läst att de nämnt att förövarna har gått på dessa sk 'medeciner'. Men vad jag vet så har de aldrig påstått att det är medecinerna som är _orsaken_.
Oftare har jag läst att det är p.ga vapenlagarna de har i USA som är orsaken tillsammans med att dessa personer är psykiskt störda.
Din jämförelse med att det kliar på benet var lustig, totalt ovidkommande i sammanhanget dock.
Det är skrämmande att SSRI används som universalmedecin.

Det verkar ändå som att i princip alla har förstått det som att SSRI var den utlösande faktorn. Min liknelse angående skakande ben var totalt ovidkommande ja, och syftar bara på att man kan inte skylla alla problem som finns på SSRI bara för att man äter medicinen.
Jag försöker inte vitmåla preparaten heller, varje gång jag nämner att jag använder dom så är jag noga med att säga att det inte fungerar för alla just för att jag har hört hur otroligt dåligt det kan gå. (Med undantag för den här tråden då det blev mer av en diskussion rörande SSRI)

Parvlon skrev:Bara en not om SSRI, det är allmänt känt att personerna som utförde dödskjutningarna vid skolorna i USA var 'medecinerade' med dessa prep. De var iofs unga och säkerligen deprimerade, men du kan säkert hitta den verkliga kopplingen själv.

När man läser det här så är det också svårt att tro att du inte menade att antyda att SSRI var orsaken. Bara för att någon som går på medicinen mejar ner en halv skolgård behöver det inte bero på medicinen helt enkelt. Det finns ju rätt många som går på preparaten som inte går omkring och skjuter omkring sig.

Pontus skrev:

Parvlon skrev:Bara en not om SSRI, det är allmänt känt att personerna som utförde dödskjutningarna vid skolorna i USA var 'medecinerade' med dessa prep. De var iofs unga och säkerligen deprimerade, men du kan säkert hitta den verkliga kopplingen själv.

När man läser det här så är det också svårt att tro att du inte menade att antyda att SSRI var orsaken. Bara för att någon som går på medicinen mejar ner en halv skolgård behöver det inte bero på medicinen helt enkelt. Det finns ju rätt många som går på preparaten som inte går omkring och skjuter omkring sig.

Ja, bara det faktum att sådana här galenskaper (dvs folk som skjuter vilt omkring sel etc odyl bla) har hänt genom hela mänsklighetens historia även UTAN mediciner som SSRI torde ju tyda på att det inte nödvändigtvis har med just medicinen att göra.

Du har inte förstått problemet här. Sedan SSRI kom, har andra orsaker gått tillbaka.

Eller ska man plötsligt inte använda Ockhams rakkniv kanske?

Mardröm skrev:Men hursom mår 7 av 10 sämre på SSRI, alternativt saknar effekt. Detta är när man mäter totalen, tex jag går upp 20 klilo och saknar potens samt är ofta yr, men kanse mindre egentligt deprimerad, sure, men det ger en liten patientgrupp. Nu ges de mot allt som inte är "bra" och det krävs sälla n insatser av individen och samhället har inget att erbjuda heller.

Mardröm skrev:Ungefär 7 av 10 som får preparaten avstår dem eler får ingen egentlig effekt. Svartmålingen är en motvikt, den andra sidan av argumenten om "lyckopiller". Jag har flera ggr sagt att om man vill ta dem och mår bättre av dem, ta dem, men jag utvidgar detta betydligt mer, människans frihet att välja om och hur han ska medicineras.

De två meningarna innebär inte samma sak. Dessutom kan man inte dra slutsatsen, att de som avstår/slutar med SSRI automatiskt har ingen och/eller negativ effekt av dem. För mig funkade exempelvis Zoloft ångestdämpande (positiv effekt) och det var ur min synvinkel en slump att jag slutatde med dem, det var inget jag bad att sätta ut. Jag hade ingen säkernegativ effekt, då jag varit depp i olika grad även innan jag började med SSRI. Att SSRI släpper fysiska hämmningar är ju allmänt känt, men den riskperioden för suicid går folk igenom alldeles oavsett på vilket sett deras fysiska depressionshämning släpps.

Självmordstalen har också minskat sedan 1980, dock är jag inte jätteinsatt i om huruvida man kan jämföra de talen rakt av. Det blir också knepigt att jämföra de som tar SSRI med dem som inte gör det, då de som inte tar SSRI sannolikt i mindre grad var deppiga från första början...

Lentz skrev: Det gick snabbt över till möjlig Asperger,borderline och ADHD. Har gjort en massa tester (har ingen aning om vad dom va tillför ^^) å nu idag säger han att jag har Asperger å sliter fram recept blocket direkt å ska skriva ut en efter annan medecin åt mig... Jag har inte fått en fast diagnos på att det e Asperger (många symptom stämmer dock) så vet inte vad/hur ja ska reagera riktigt.

Jag tycker du ska be att få en riktig genomgång av vad dina test visade. Det är kanske inte så kul alla gånger men då vet man åtminstone har det står till. De flesta test är till för att ta reda på hur någon tänker/fungerar inom olika områden. Test i sig kan inte visa på en Aspergerdiagnos, man måste intervjua personen ifråga och helst deras föräldrar också (för Aspergerdiagnos måste man bla ha normal språkutveckling, vilket man oftast inte minns så bra själv hur det var).

Man kan prova medicin under en period för att se om det hjälper, och sluta om man inte tycker det är bra. Fast det är bra att trappa ut SSRI-preparat under några veckor så man slipper biverkningar...