Vi människor hade blivit så smarta att vi kom på lösningar som gjorde våra liv enklare att leva. Vi lärde oss att bruka jorden och så småningom att bo i byar och städer, och livet blev (förhållandevis) lättare. Därför fanns det, enligt Gerald Crabtree, ett mindre ”evolutionärt tryck” på oss att hålla vår intelligens på samma höga nivå och vårt långsamma men oundvikliga förfall började.

Artikeln: http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/manniskan-blir-bara-dummare-och-dummare

Hans teori finns att läsa men man tycks vara tvungen att logga in och/eller betala för det på Trends in genetics. Lite synd.

Låter som trams.
Intelligensen har gått upp med tiden enligt mätningarna.
Mr Crabtree har nog blivit dement.
Sådant händer.

Flawed skrev:Låter som trams.
Intelligensen har gått upp med tiden enligt mätningarna.

Själv har jag länge ifrågasatt de mätningarna. Nu kan det ju vara så att nätet lockar fram många av de lågintelligenta människor som finns där ute och även att de syns mer, men även IRL känns det som om jag träffar på ett stort antal puckon uppriktigt sagt. Upplevelsen blir att vi snarare tycks bli allt dummare.

Oh yay, hittade hela hans text:

Del ett:
http://fc08.deviantart.net/fs71/f/2012/334/4/c/for_stardusk_by_the_wandering_kid-d5mlyaq.pdf

Del två:
http://fc05.deviantart.net/fs70/f/2012/334/7/8/for_stardusk2_by_the_wandering_kid-d5mlyd4.pdf

tahlia skrev:

Flawed skrev:Låter som trams.
Intelligensen har gått upp med tiden enligt mätningarna.

Själv har jag länge ifrågasatt de mätningarna. Nu kan det ju vara så att nätet lockar fram många av de lågintelligenta människor som finns där ute och även att de syns mer, men även IRL känns det som om jag träffar på ett stort antal puckon uppriktigt sagt. Upplevelsen blir att vi snarare tycks bli allt dummare.

Upplevelser kan färgas av många orsaker och är ofta väldigt undermåliga som statiskt valida data.
Förmodligen gör puckon ett starkt intryck på dig du får också höra otroligt mycket mer åsikter ifrån människor än om du hade levt på den så otroligt omhulade stenåldern.
Generellt så övervärderar vi radikala observationer i vardagen och ignorerar det som är statististiskt mest förekommande nämligen folk som är medeldumma och medelintelligenta.

Flawed skrev:Förmodligen gör puckon ett starkt intryck på dig du får också höra otroligt mycket mer åsikter ifrån människor än om du hade levt på den så otroligt omhulade stenåldern.

Mycket möjligt. Det som jag saknar mest hos människor jag träffar på, generellt, är kritiskt tänkande och logiskt tänkande (därunder sorterar jag även in sunt bondförnuft). Det jag lite slarvigt sorterade in under "puckon" är således ett rätt brett spektra, inte bara de som yttrar helt uppenbart korkade tankar/funderingar/slutsatser.

Självklart kan det ju absolut vara så att vi blir smartare som mätningarna visar. Det kan också vara så att vi blir smartare samtidigt som vi blir allt dummare men det kan då mycket ligga i hur vi lever. Att t.ex inte behöva tänka själv eller ägna sig åt spekulerande och uteslutningsmetoden utan istället trycka på några knappar så dyker google eller wikipedia upp kan ju absolut ha en negativ inverkan på vissa områden. Det vi gör är ju egentligen att bygga ett samhälle som kräver så lite tänkande som möjligt. Du har t.ex backsensorer på bilar så du ska slippa fundera över avståndet till det som är bakom.

Frågan är väl egentligen vilken inverkan det kommer att ha längden. Sedan anser jag fortfarande att de instrument och metoder vi använder för att mäta intelligens inte är kompletta, alternativt att vi inte riktigt greppat vad intelligens är.

Varför skulle det här bara gälla intelligens förövrigt borde vi då inte liksom tappa alla funktioner och liksom bli en slags oformlig klump utan fungerande organ överhuvudtaget?

Early humans lived or died by their spatial abilities, such as quickly making a shelter or spearing a saber-toothed tiger. Nowadays, though almost everyone has the spatial ability to do ostensibly simple tasks like washing dishes or mowing the lawn, such tasks actually require a lot of brainpower, the researchers note.

Precis som det ointelligenta bushfolket eller aboriginals som får dåliga poäng i IQ test nuförtiden som anses vara bevis för att rasism är sund och venteskapligt underbyggd enligt exempelvis rdos här på forumet.

http://www.cbsnews.com/8301-205_162-575 ... telligent/

Vi blir nog inte dummare generellt utan jag skulle nog mer se det som att vi omprioriterar på vad vi lägger våran hjärnfunktion på.

Ex för flera hundra år sedan visste nästintill varenda kotte (förutom vissa adliga damer) hur man spårar, jagar och flår olika djur. Frågar du någon idag så vet man knappt hur man rensar en fisk. Har vi därmed blivit dummare? Inte direkt vi bara anser att jaga,spåra och flå djur är tidskrävande och onödigt och har utvecklat det till "jakt" i mataffären istället använder vi våran tid till annat som våra jobb som är mer sofistikerade än att bara överleva dvs hitta mat för dagen.

Samma utveckling sker hela tiden vi kan hitta ett hjälpmedel för att backa bilen så att det går snabbare och vi får då tid över till annat då backa bilen "manuellt" blir lika trivialt som att idag gå ut och jaga.

Vi kan idag hitta korrekt information inom ett ämne väldigt snabbt detta kan leda till en mer utbildad befolkning då man var som helst närsom helst kan slå upp fakta istället för att sitta och tro något. Jag tror att vi blir smartare överlag bara att dessa områden som sagt prioriteras om.

Eembla skrev:Vi blir nog inte dummare generellt utan jag skulle nog mer se det som att vi omprioriterar på vad vi lägger våran hjärnfunktion på.

Ex för flera hundra år sedan visste nästintill varenda kotte (förutom vissa adliga damer) hur man spårar, jagar och flår olika djur. Frågar du någon idag så vet man knappt hur man rensar en fisk. Har vi därmed blivit dummare? Inte direkt vi bara anser att jaga,spåra och flå djur är tidskrävande och onödigt och har utvecklat det till "jakt" i mataffären istället använder vi våran tid till annat som våra jobb som är mer sofistikerade än att bara överleva dvs hitta mat för dagen.

Samma utveckling sker hela tiden vi kan hitta ett hjälpmedel för att backa bilen så att det går snabbare och vi får då tid över till annat då backa bilen "manuellt" blir lika trivialt som att idag gå ut och jaga.

Vi kan idag hitta korrekt information inom ett ämne väldigt snabbt detta kan leda till en mer utbildad befolkning då man var som helst närsom helst kan slå upp fakta istället för att sitta och tro något. Jag tror att vi blir smartare överlag bara att dessa områden som sagt prioriteras om.

Fast nu blandar du ihop kunskap med intelligens.

Eembla skrev:Vi kan idag hitta korrekt information inom ett ämne väldigt snabbt detta kan leda till en mer utbildad befolkning då man var som helst närsom helst kan slå upp fakta istället för att sitta och tro något. Jag tror att vi blir smartare överlag bara att dessa områden som sagt prioriteras om.

Om man ser anser att intelligens och kunskap är en och samma sak så har du en poäng. Och visst krävs det ett visst mått av intelligens för att kunna mata in kunskap, sortera den och plocka fram den vid rätt tillfälle. Själv anser jag dock inte att faktarabblande är detsamma som intelligens, som jag ser det ligger intelligens snarare i tankeförmåga - kritiskt och logiskt tänkande t.ex. Det känns som om vi effektivt försöker minska behovet av tankeförmåga.

Som en sidnotering. Vad gäller kunskap så behöver man ju inte minnas allt man läser nu för tiden, det är ju bara att googla igen om man glömmer.

Det går inga vattentäta skott mellan kunskap och intelligens heller.

Är inne på thalias linje. Mycket puckon överallt nuförtiden. Sen det här med information, pratade med en kompis som är gymnasielärare, ett stort problem är att ungdomar saknar kritiskt tänkande i förhållande till information. De har ytterst svårt att sålla bland mängden information. Att googla innebär inte att vi som människor blir smartare.

Såg att det blivit fler inlägg under tiden jag skrev..

tahlia skrev:

Eembla skrev:Vi kan idag hitta korrekt information inom ett ämne väldigt snabbt detta kan leda till en mer utbildad befolkning då man var som helst närsom helst kan slå upp fakta istället för att sitta och tro något. Jag tror att vi blir smartare överlag bara att dessa områden som sagt prioriteras om.

Om man ser anser att intelligens och kunskap är en och samma sak så har du en poäng. Och visst krävs det ett visst mått av intelligens för att kunna mata in kunskap, sortera den och plocka fram den vid rätt tillfälle. Själv anser jag dock inte att faktarabblande är detsamma som intelligens, som jag ser det ligger intelligens snarare i tankeförmåga - kritiskt och logiskt tänkande t.ex. Det känns som om vi effektivt försöker minska behovet av tankeförmåga.

Som en sidnotering. Vad gäller kunskap så behöver man ju inte minnas allt man läser nu för tiden, det är ju bara att googla igen om man glömmer.

Fast när dom mäter begåvningsnivån på ett IK-test så finns ju även allmänbildning med för att få fram ett helskale IK. Vissa kunskaper krävs även för att räkna ut visa saker i den logiska delen. Så när man gör ett IK-test skulle jag nog våga säga att det är en relativt viktig del.

Jag tror inte på googles intelligens sänkande egenskaper däremot tror jag att Lars Björklunds inflytande kommer att bidra till att både Iq och kunskapsnivåerna börjar sjunka i Sverige.

Men detta med kritiskt tänkande är nog väldigt svenskt. Hade en utländsk professor som sa vad skillnaden mellan svenska universitetsstudenter är och utländska. Svenska studenter formulerar sina frågor som en bekräftelse på kunskap de redan har. Utländska studenter formulerar sina frågor med en applicerad ide om kunskapen.

Han menade på att detta olika sätt att ställa frågor på gör att man lär sig olika och att svenska studenter lär sig sämre därför att det inte ser objektivt på kunskapen i läroboken.

Eembla skrev:Men detta med kritiskt tänkande är nog väldigt svenskt. Hade en utländsk professor som sa vad skillnaden mellan svenska universitetsstudenter är och utländska. Svenska studenter formulerar sina frågor som en bekräftelse på kunskap de redan har. Utländska studenter formulerar sina frågor med en applicerad ide om kunskapen.

Han menade på att detta olika sätt att ställa frågor på gör att man lär sig olika och att svenska studenter lär sig sämre därför att det inte ser objektivt på kunskapen i läroboken.

Är det Krzysztof Bak du tänker på? Här är en artikel om honom och hans erfarenheter av att ha arbetat på olika universitet, bland annat universitetet i Kraków , Ruhr-Universitetet i tyska Bochum samt Stockholms universitet:

DN - Svenska studenter har alla svar – men inga frågor
Publicerad 2013-03-11 09:12

Kontinentala studenter ser historiska sammanhang medan de svenska sätter sig själva i centrum. De drar sig inte heller för att läxa upp litterära klassiker, skriver Krzysztof Bak.

Det återkommande intryck jag fått under mitt universitetspedagogiska arbete i tre europeiska länder är att mina svenska, polska och tyska studenter på många punkter faktiskt skiljer sig från varandra. Den tydligaste vattendelaren går mellan mina svenska och mina kontinentala studenter.

Den viktigaste skillnaden mellan de båda studentgrupperna är att svenska och kontinentala studenter konstruerar sin förståelseprocess på två olika sätt. Förståelse är ju det helt centrala inom humaniora. Det handlar alltså om en skillnad av alldeles fundamental natur.

I generella termer skulle jag kunna uttrycka min tanke så här: kontinentala studenter förstår först och främst genom att fråga, svenska studenter däremot genom att ge svar.

Det som skiljer mina svenska studenter från deras kontinentala kolleger är – vill jag mena – att de tenderar att ge färdiga svar innan de ens börjat fråga. Resultatet är att deras svar får en stängd och ganska självbespeglande karaktär.

Jag tror att den bristande beredskapen att ifrågasätta sig själv, att göra sig till en fråga, har många orsaker. En av de viktigaste torde vara att svenska studenter har ett relativt otränat historiskt sinne.

Birgitta Trotzig, en författare jag ägnat åtskillig forskningstid, brukade jämföra det svenska kulturetablissemanget med en moralisk brandkår, som rycker ut så fort någon vågar avvika från den enda rätta Normen. Mina svenska studenter praktiserar gärna samma slags moralväkteri. Eftersom de i sin förståelseprocess saknar den distans som bara frågandet kan ge, formulerar de ofta sina svar i personligt hållna, moraliska termer.

Mycket möjligt att det var han, vi var gäststudenter på Stockholms Universitet under en kurs och hade en manlig utländsk gäst professor under en av timmarna. Det fastnade med hur han ansåg att svenska studenter skiljer sig på just detta med kritiskt tänkande och objektivitet.

Kan förklara varför diskussioner i internationella forum känns så mycket mer berikande

Angående TS fråga så är samhällsläget nog sådant att man kan vara väldigt självförnöjd med hur det är. Ingen anstränger sig, och de som gör det blir kallade för plugghäst eller osocial etc.

Googla på flynneffekten..

http://sv.wikipedia.org/wiki/Flynneffekten


Den genomsnittliga ökningen i IQ-värde verkar vara ungefär tre poäng per decennium.

Svenska studenter presterar tydligen bara sämre och sämre:

DN - Här finns Sveriges sämsta studenter
Publicerad 1 juli 2013 14:58

Inom nästan alla ämnesområden presterar universitets- och högskolestudenter allt sämre.

De studenter som läser ämnen med inriktning på humaniora och teologi är dem som det går sämst för.

Föga förvånande http://hypnosis.home.netcom.com/iq_vs_religiosity.htm

Wine skrev:Svenska studenter presterar tydligen bara sämre och sämre:

DN - Här finns Sveriges sämsta studenter
Publicerad 1 juli 2013 14:58

Inom nästan alla ämnesområden presterar universitets- och högskolestudenter allt sämre.

De studenter som läser ämnen med inriktning på humaniora och teologi är dem som det går sämst för.

Eller så är det de nya högskolorna som presterar sämre.

Wine skrev:Svenska studenter presterar tydligen bara sämre och sämre:

DN - Här finns Sveriges sämsta studenter
Publicerad 1 juli 2013 14:58

Inom nästan alla ämnesområden presterar universitets- och högskolestudenter allt sämre.

De studenter som läser ämnen med inriktning på humaniora och teologi är dem som det går sämst för.

En del förklarar det med att det är fler som läser på universitet och högskola. Då det sker intagning med urval skulle genomsnittsstudenten vara betydligt bättre om de var hälften så många. De som var sämre förut kom inte in.