Om man inte får ett vanligt jobb och inte vill ha ett lönebidragsjobb?

Fördelar
- Börjar man jobba på ett företag men anställd på bemanningsföretaget, så kan det fungera som en inofficiell provanställning. Är man bra, kan man få jobb på företaget sen.
- Iom att man är tillfälligt anställd slipper man gå på afterwork och personalfester. Folk förstår bättre att man inte orkar el är intresserad.
- Om man arbetar på flera olika ställen får man arbetslivserfarenhet, bra om man söker ett "riktigt" arbete
- Genom att träffa många olika människor övar man upp sin "sociala kompetens"
- Om man inte orkar jobba så mycket kan man välja att jobba mindre än heltid

Nackdelar
- Man är tvungen att träffa många nya olika människor och anpassa sig efter dem
- Man får inte vara med på after work etc och lär därför aldrig känna folk närmare och känner sig utanför. Man får kanske inte ens äta av fruktkorgen för den gäller bara de anställda (!)
- Blir det tvist om hur en arbetsuppgift ska utföras har alltid den ordinare personalen tolkningsföreträde
- Man vet inte i förväg var man ska jobba, precis vilka arbetsuppgfiterna är och var arbetsplatsen är belägen. Man måste alltså var flexibel.

Läste om en forskare från Mittuniversitetet som skrivit om just detta: Gunilla Olofsson: Flexibilitetens främlingar - om anställda i bemanningsföretag

Nu vet jag inte hur det är i praktiken att jobba som aspergare på ett bemanningsföretag. Nån som har erfarenheter?

Jag arbetade i början av 80-talet under tre år när jag hade slutat gymnasiet och under min tid då jag fortsatte och studera och det var perfekt för mig. Var på ungefär 30 ställen och alltid så fanns det arbete och göra och man var efterlängtad. Det fanns alltid någon som gärna ville hjälpa till och var omtänksam och jag tror bara att det var ett par ställen som jag kände att det var lite stelt men överlag en jättebra skola och dessutom få betalt. Jag satt i telefonväxlar men mest var jag på rena skrivjobb på maskin....det var ju inte så vanligt med datorer då! Bra betalt och kunde ta ledigt när jag ville.

Jag valde att vara runt ofta och inte stanna på ett och samma ställe. Men ett ställe var bra och där fick jag dirktanställning sen ett tag till jag började mitt arbete som jag var utbildad för.

jag har springvickat hos bemanningen (dock inte haft fast jobb)
det är rent ut sagt hemskt, inga rutiner, inga förvarningar, nya ställen hela tiden och man ska kunna allt efter några dagars inskolning, ett rent ut sagt galet jobb för mig (Vårdbiträde), ingen säkerhet (ekonomiskt) och inga pengar nästan. det är inget jobb för mig men visst om man tycker om förnyelse så...

och inte att glömma 13 timmars arbetsdagar utan lunchrast

då föredrar jag dagli-verksamhet och praktik på ett lungt och tryggt företag helst ett små-företag dära de inte jobbar så många personer..
aldrig i livet att man vill umgås med 100 st andra fy fan ush åh nej..

hatar stora folksammlingar och en massa människor som trängs med varandra.

Hej!

13 timmar utan lunchrast, fy sjutton! Så får man inte göra. Men att jobba skift, som jag gjorde på Samhall, innebar att vi fick 12 minuters fikarast och 18 minuters lunchrast. De som jobbade dagtid hade 18 minuters fikarast på förmiddagen, 30 minuters lunch och 12 minuters fikarast på eftermiddagen.

Hälsningar

Lilla Gumman