Jag såg i en tråd att någon nämnt att göra en sån här tråd, men efter att ha sökt som en galning hittar jag ingen (och det inlägget skrevs 2012) så nu skapar jag den själv och hoppas att någon hakar på Men jag vill bara att alla observerar att detta är någon annans briljanta idé som jag INTE tar åt mig äran för!

Så jag tänkte att vi - om folk har lust - kunde skriva ner lösningar på olika vanliga problem som ofta förekommer i samband med Aspergers syndrom. Det kan vara saker som avslappningsövningar när något irriterar en, sätt att lättare koncentrera sig/sålla bort ljud, hjälp mot ljud/ljuskänslighet, sätt att undvika ögonkontakt utan att verka oartig, eller bara något så litet som att instruera hur man öppnar en chipspåse så tyst som möjligt! (Många aspies blir tydligen störda/stressade av sådana ljud)

Så har ni några bra tips på hur man kan lösa alla irriterande små vardagsproblem? Dela gärna med er!

Jag klarar inte av att vara ensam längre perioder dvs ca mer än 12 timmar. Det har jag löst med att ha illrar som sällskap då är det inte lika illa, så att jag tillochmed kan bo själv.
Har svårt för ett "normalt" jobb, de har jag löst med att plugga massor är just nu inne på en Master, det passar mig bättre än att jobba.
Har svårt att komma igång med saker och en tendens att spela dator istället. Lagt "parental lock" på spelen så att jag inte kan spela öht vissa tider på dygnet.
Kan slarva en hel del med rena kläder och dusch om jag bara ska sitta hemma en vecka själv är lite av en slusk Ser till att jag ska iväg någonstans för jag klarar inte av att gå utanför dörren om jag inte ser okej ut.
Har ibland svårt med mat motivation köper då hem något gott typ hämtmat för att få upp entusiasmen lite.
Annars undviker jag folk i största möjliga mån då slipper man tänka på alla dumma sociala regler och artighets principer

Undvika irriterande NT människor.

Motionera regelbundet.

Ha bara en städrobot som närmaste vän.

Köp matersättningspulver så slipper man jämt gå och handla mat, för där är det bara irriterande människor och köer.

Skaffa ett jobb där man jobbar natt så slipper man vara social.

Och så lever man i sin egen lilla värld bort från alla irriterande NT personer.

Detta är naturligtvis inte bra, men YOHIO har sagt att man får vara som man vill, sådeså.

får man fråga vad matersättningspulver är för något?

Jag har läst att om man har svårt med ögonkontakt kan man titta på den andras näsrot istället; tydligen ser det ut som om man ser den andra i ögonen och man slipper uppfattas som oartig. Jag har dock inte prövat det så mycket själv, så jag kan inte svära på att det funkar.

De vardagslösningar jag kör med är annars ganska självklara. Solglasögon (fast kanske inte när det är mulet) och hörlurar för att skärma av omvärlden när jag går på stan. Passa på att handla mat när det inte är så mycket folk, och sky Ica Maxi och andra monsterbutiker som pesten. Inköpslista är bra, och jag försöker att skriva upp sakerna i ungefär den ordning de har i affären för att inte behöva irra fram och tillbaka i onödan. Annat än mat köper jag gärna på nätet när det går.

Ja, och när jag åker tåg som har tyst avdelning sitter jag alltid i den. Underbart!

Får jag fråga ni som använder solglasögon vad hjälper de er med?

Eembla skrev:Får jag fråga ni som använder solglasögon vad hjälper de er med?

Mot ljuskänsligheten.

Schmetterling skrev:

Eembla skrev:Får jag fråga ni som använder solglasögon vad hjälper de er med?

Mot ljuskänsligheten.

Ah=)

Då kommer min nästa följdfråga, hur tacklar ni isåfall lampan hos tandläkaren?
Jag gillar faktiskt tandläkaren gillar att bli ompysslad, men på senare år (från att jag var runt 18) så halvt om halvt plågas jag av den satans lampan som tandläkarna använder, hjälper knappt att blunda. Den är såpass jobbig så att ögonen tåras och gör nästintill ont, sedan ser man fläckar resten av dagen..Dock så har jag inte haft modet att säga till tandläkaren heller..

Eembla skrev:Då kommer min nästa följdfråga, hur tacklar ni isåfall lampan hos tandläkaren?
Jag gillar faktiskt tandläkaren gillar att bli ompysslad, men på senare år (från att jag var runt 18) så halvt om halvt plågas jag av den satans lampan som tandläkarna använder, hjälper knappt att blunda. Den är såpass jobbig så att ögonen tåras och gör nästintill ont, sedan ser man fläckar resten av dagen..Dock så har jag inte haft modet att säga till tandläkaren heller..

Jag antar att en kombination av blundande och solglasögon hjälper mot den lampan. Om tandläkaren undrar varför du har solglasögon på dig inomhus så säger du bara: "I am from the future", med Terminator-röst.

När vi ändå är inne på glasögon så kan jag rekommendera frånvaron av dessa om man är närsynt. För mig blir det mycket lättare i kommunikationen med folk då bl.a. ögonkontakt inte blir lika påfrestande, och jag slipper på något sätt att trassla in mig i neuroser kring kroppsspråket. Dessutom så blir jag inte lika trött av alla synintryck, eller särskilt självcentrerad i hur jag ser ut då jag upplever verkligheten som rätt diffus ändå. Ha dock alltid med glasögonen, det blir annars jobbigt om man skulle behöva se skarpt av någon anledning.

''Hasta la vista baby''

Eembla skrev:Då kommer min nästa följdfråga, hur tacklar ni isåfall lampan hos tandläkaren?
Jag gillar faktiskt tandläkaren gillar att bli ompysslad, men på senare år (från att jag var runt 18) så halvt om halvt plågas jag av den satans lampan som tandläkarna använder, hjälper knappt att blunda. Den är såpass jobbig så att ögonen tåras och gör nästintill ont, sedan ser man fläckar resten av dagen..Dock så har jag inte haft modet att säga till tandläkaren heller..

När jag är hos tandläkaren brukar hen fråga ifall jag vill ha solglasögon pga ljuset från lampan, trots att jag aldrig nämnt det, och inte heller har problem med det. Men omtänksamt av tandis att fråga

Ni kanske ska be tandläkarna att modernisera? Det är nog minst 20 år sedan jag var hos en tandläkare med besvärligt bländande lampa. Numera brukar de ha ett bländskydd i mitten så att patienten inte ska få starkt ljus rakt i ögonen.

Sjuckert skrev: och när jag åker tåg som har tyst avdelning sitter jag alltid i den. Underbart!

Åh, tyst avdelning! Det skulle vara fantastiskt ifall det fanns på tågen här, men jag har bara sett djurvagn, barnvänlig vagn och business, förutom vanliga. Kanske vore nåt för VR* att satsa på? Hm...



*Finlands motsvarighet till SJ

De gånger jag åker tåg, åker jag med illrarna, och då sitter vi i djurvagnen, sitter i princip inte en själ där mycket skönt. Man kan ju boka djurvagn även om man inte har djur, har jag gjort någon enstaka gång, för dne tysta avdelningen kan ändå vara rätt knökad och jag svettas som en liten gris och sitter på halva sätet och trycker mot väggen om någon sitter brevid mig. Dessutom har jag otrolig ångest över att knö mig förbi folk om man ska gå på toa så då har jag ibland fått hålla mig i sex timmar..

Eembla skrev:hur tacklar ni isåfall lampan hos tandläkaren?

Har inget problem själv med denna, men ett förslag är ögonbindel.

Sjuckert skrev:Jag har läst att om man har svårt med ögonkontakt kan man titta på den andras näsrot istället; tydligen ser det ut som om man ser den andra i ögonen och man slipper uppfattas som oartig. Jag har dock inte prövat det så mycket själv, så jag kan inte svära på att det funkar.

Det är ett sätt jag har använt länge, just för att det funkar ypperligt (för mig). När jag är ute bland folk använder jag gärna keps, så att jag kan "skärma av" folks ögon. Det funkar också bra.

När jag pratar med någon för första gången brukar jag tala om att jag har asperger och att jag därför kanske kommer att misslyckas med att titta i personens ögon – kanske till och med titta åt ett annat håll. Genom att berätta detta blir det lättare för mig att titta i personens ögon.

Är med helt och hållet på det där med tandläkarnas förbannade lampa! Var - ironiskt nog - faktiskt hos tandläkaren idag, och kände mig så otroligt aspig! till att börja med hade jag varit helt oförberedd på att åka dit, så jag satt och stimmade i en kvart och höll på att bryta ihop. När jag gick in vågade jag knappt fråga var jag skulle. Istället för i de hänvisade sofforna satte jag mig vid barnbordet och satt där helkoncentrerat och lekte med en sån där grej med färgade kulor på horisontella pinnar, som man drar åt höger och vänster (sån som används av småbarn när de ska räkna), placerade dom i avancerade mönster och försökte stänga ute omgivningen. När jag gick in till tandläkaren var bland det första jag gjorde att be henne stänga dörren, då alla ljud utifrån störde mig. Sedan skulle jag ta röntgen - ett rent helvete eftersom jag är extremt känslig för smärta och den jädrans plasten skär under tungan - vilket såklart tog lång tid under panik och desperat klagan. Och så kom ju såklart den fruktade undersökningen där man ska ha en jäkla spotlight mitt i ansiktet, den hade bländskydd men det hjälpte knappt och minsta lilla man råkade röra sig - eller när man satte sig upp - fick man ljuset rakt i ögonen. Slutligen skulle jag få information om typ tandtråd och sånt, och var vid det laget så uppjagad att jag stod och stimmade på stället för att klara mig undan ett nervsammanbrott.

Tack och lov går man inte till tandläkaren så ofta!!

Bytte till ny mobil för mer än ett halvår sen, använder den ungefär på samma sätt som Skalman använder sin mat-och-sovklocka. Tidigare använt den medföljande påminnelse-appen och Astrid, nu testar jag Wunderlist. Har problem med att ta mig tid att diska och städa, men med återkommande påminnelser blir det lättare.

Lyssnar på podcasts och annat intressant som leder tankarna bort från tristess eller obehag när jag handdiskar (städar eller annat) hemma.

Bra mindfulness- och avslappnings-övningar har jag haft nytta av också, bl.a. på tågresor och tandläkarbesök. Efter tillräckligt många lyssningar så kan man orden utantill.

Nu har jag inte orkat läsa alla inlägg innan men något som hjälper för mig för att stänga ute intryck är att bära en keps med rundad/böjd skärm. Detta har räddat mig många gånger de gånger jag mått riktigt dåligt och ändå måste ut bland folk. En annan sak jag använder mig av är att ha musik i öronen för att slippa höra allt runtomkring när jag är bland folk.

Kära spalt!

Hjälp mig med mitt vardagsproblem. Ibland när jag lyssnar på något med hörlurar så glömmer jag ta av dem efteråt och sedan inser jag hur skönt det var att ha något isolerande över öronen. Jag söker nu något som skulle kunna ersätta denna känsla. Det ska vara något som släpper igenom ljud men dämpar dem något. På 80-talet fanns ju öronmuffar för värmens skull. Var får man tag på dem nuförtiden om man inte vill göra en tidsresa?

Tacksam för svar.

Tja, här:

http://www.beccadesign.se/oronmuffar

eller här:

http://indiska.com/se/Accessoarer/Vantar-&-m%F6ssor/AMYA-earwarmers/p/1000001902258

Och vill man ha lite mer personlig stil, här:

http://www.hiprock.se/blandat/oronmuffar/136

EDIT: Tillägger att google fortfarande är din vän.

Men milde tid... vad massa. Trodde ärligt inte de existerade.

Skulle de hära passa Kiddie tros:

kiddie skrev:Men milde tid... vad massa. Trodde ärligt inte de existerade.

Skulle de hära passa Kiddie tros:

Absolut! Ljuddämpande och söta - vad mer kan man begära? Jag gillar din smak!