rapchic skrev:

Frimodig skrev:
Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

man kan vara så funktionshindrad på det privata planet (tex inom det sociala eller liknande) att det leder till diagnos även om man klarar jobbet galant (tex om man har jobbet som specialintresse)

Ok, det låter intressant. Då är det en privat grej. Du är inte beroende av några jävls myndigheter, det låter helt ok för mig. Du definierar din egen värld.

(2) Lennart Frimodig

Schmetterling skrev:

rapchic skrev:

Frimodig skrev:
Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

man kan vara så funktionshindrad på det privata planet (tex inom det sociala eller liknande) att det leder till diagnos även om man klarar jobbet galant (tex om man har jobbet som specialintresse)

Men om man tar emot hjälp för att få privatlivet att funka (vilket är hela grejen med diagnos, att man ska få rätt till hjälp, inte ett diplom att sätta på väggen att titta på och veta varför ens liv inte funkar) så är det någon som betalar det och då är man inte självförsörjande enligt Frimodig.

Rent teoretiskt kan man ju betala för den hjälp man behöver själv. Och alltså vara självförsörjande men ändå ha en diagnos (sjukdom / störning / funktionsnedsättning).

Schmetterling skrev:

tahlia skrev:

Flawed skrev:NT är ett jönsigt ord.
Aspergare utgår tydligen ifrån att alla som inte är aspergare är extroverta människor som älskar att vara sociala.
Det finns introverta icke aspergare,
Det finns säkerligen också extroverta asperger individer.

Nja, förhoppningsvis utgår vi inte alla från att samtliga som inte har Aspergers är extroverta. "NT" har snarare kommit att bli ett samlingsnamn för just de mer extroverta människorna som inte har AS-diagnos. Tror inte det är helt fel heller då jag uppfattar de extroverta som majoritet och således norm, men jag har inga siffror som stödjer det så jag kan vara helt ute och cykla i den frågan.

Det verkar snarare vara 50/50, men extroverta tenderar väl att ta mer plats genom sitt sätt att vara så de syns och hörs väl mer och kanske verkar fler av det skälet.

En aspie som gått igång på sitt specialintressen kan verkligen också ta plats

Frimodig skrev:Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

Hur tänker du nu? Kan man vara diagnosfri på tjänstetid och ha diagnosen bara privat?

Zokka skrev:

Frimodig skrev:Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

Hur tänker du nu? Kan man vara diagnosfri på tjänstetid och ha diagnosen bara privat?

Du har diagnosen hela tiden men du försörjer dig själv. Du tar inte emot hjälp i någon form. Du står på egna ben.

I mitt fall, har jag alltid tvingat folk att acceptera mig, trots att jag är rätt knäpp. Jag tänker liksom lite bätte. Som BrorDuktig. Och den nya ´personen.

Lennart Frimodig 2 betyder kille. 1 betyder brud

Det hade varit nice om Asperger gav ett diplom att sätta upp på väggen samt att samhället ser till att man är ekonomiskt oberoende

Frimodig skrev:Du har diagnosen hela tiden men du försörjer dig själv. Du tar inte emot hjälp i någon form. Du står på egna ben.

I mitt fall, har jag alltid tvingat folk att acceptera mig, trots att jag är rätt knäpp. Jag tänker liksom lite bätte. Som BrorDuktig. Och den nya ´personen.

Lennart Frimodig 2 betyder kille. 1 betyder brud

Ok. Jag hade fått uppfattningen att du anser att en person som kan försörja sig själv inte kan ha aspergers syndrom. Det hade jag argumenterat emot i så fall.

Det är klart att du tänker bättre, sett ur ditt perspektiv. Vi andra tänker förmodligen bättre från våra perspektiv. Var och en känner sig själv bäst.

Att du är kille hade jag redan listat ut

Frimodig skrev:

Zokka skrev:

Frimodig skrev:Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

Hur tänker du nu? Kan man vara diagnosfri på tjänstetid och ha diagnosen bara privat?

Du har diagnosen hela tiden men du försörjer dig själv. Du tar inte emot hjälp i någon form. Du står på egna ben.

I mitt fall, har jag alltid tvingat folk att acceptera mig, trots att jag är rätt knäpp. Jag tänker liksom lite bätte. Som BrorDuktig. Och den nya ´personen.

Lennart Frimodig 2 betyder kille. 1 betyder brud

Hur tvingar du folk att acceptera dig? På vilket sätt tänker su bättre än andra? 1&2 är du både karl och kvinna samtidigt?

Frimodig skrev:

rapchic skrev:

Frimodig skrev:
Nja,

det är så här. Så länge du kan försörja dig själv behöver du ingen diagnos.

För det yttre samhället. Du kan behöva en diagnos för att förstå dig själv, men det är en privat grej.

Jag förstår inte varför det här är så svårt att förstå.

(2) Lennart Frimodig

man kan vara så funktionshindrad på det privata planet (tex inom det sociala eller liknande) att det leder till diagnos även om man klarar jobbet galant (tex om man har jobbet som specialintresse)

Ok, det låter intressant. Då är det en privat grej. Du är inte beroende av några jävls myndigheter, det låter helt ok för mig. Du definierar din egen värld.

(2) Lennart Frimodig

Jag sa aldrig att det gällde mig, dåliga dagar kan jag inte ta på mig mina kläder eller laga mat pga smärta och då är det nog ganska självklart att jag inte kan jobba heller, hade jag bara haft AS kanske det skulle funka efter habilitering eftersom jag är högfungerande när det gäller AS
Men vissa har inte sån tur att dom ska få vara frisk bara för att folk tycker att man ska vara oberoende. Jag har ont varje dag vad du än tycker.

marcooleo skrev:Det hade varit nice om Asperger gav ett diplom att sätta upp på väggen samt att samhället ser till att man är ekonomiskt oberoende

AS handlar inte bara om huruvida man är extrovert eller introvert. Hela tankeprocessen skiljer sej markant från neurotypiskt tänk. Även om många med AS inte hade behövt handikappas görs de handikappade. Mycket pga samhällsstruktur och kultur. Att tillåta NTs vara NTs och ha överseende med dem gör det möjligt för mej att vara AS och ha överseende med mej. Diagnos gjorde mej bra på att förhålla mej till mej. Det i sin tur gjorde att jag sökte det som fungerade för mej istället för att söka enligt NTs manualer.
Jag är mitt ansvar. AS har inte varit det egentliga hindret i detta.
Som jag ser det.

Schmetterling skrev:Har du någon källa på att personer med AS vanligen lär sig läsa av sig själva och inte behöver traggla det i skolan?

Nä. Det var mest ett exempel. Har märkt att NT behöver mer hjälp nästan in absurdum med vissa saker. Rent generellt. Just läsningen är bara sådant jag sett, kanske var ett dumt exempel. Nu är ju inte alla med AS datanördar men verkar som det iaf generellt krävs mindre instruktioner där medan en NT (lite hårddraget) kan syssla med samma sak i 10 år på datorn och inte förstå det och göra fel iaf.

Man får väl främst diagnos för att det finns områden i livet man inte klarar. Det behöver inte vara just arbete, det kan vara det sociala eller att klara av sitt hem, ekonomi osv.

Finns de som inte kan jobba och inte ens bo själva. Finns de som inte behöver någon aspergerinriktad insats alls men måste få behandling för sekundära problem t ex depression och ångest. Alla möjliga varianter finns.

Lite krasst kan man ju säga att man inte har aspergers om man klarar alla bitar i livet utan extra stöd, men man kan ha subklinisk asperger. Alltså att den inte ska och inte bör diagnostiseras. Men det kan vara rätt svårt att dra gränsen för när vad man har blir ett problem. Man kanske har ett arbete som är under ens egentliga intelligens och utbildning bara för att man ska slippa folk. Och man kanske har relationer men som kanske inte funkar så bra som man önskar. Har en släkting som har aspergers på så vis att han har allt jag har, men han har samtidigt högre intelligens och har kunnat kompensera mycket bättre så han har bra jobb, bra socialt liv och funkar bra i hemmet. Alltså inte en "sann" aspergare iom han inte behöver stöd.

Men som sagt, i olika samhällen blir gränsdragningen oxo olika. När jag är ute och campar har jag inte aspergers iom att det inte finns ett hem att sköta och inte så många människor att komma på kant med.

Ser fram emot när detta syndrom fullt ut blir kallat AST och lyfts in under paraplybegreppet autismspektrumstörningar. Benämningen asperger är så laddat med personliga betydeler, bl a att det skulle handla om personer med särskilt hög intelligens som förstår allting mycket bättre än pöbeln och därför ogärna blandar sig med den.

Däremot fattar de flesta om man istället säger autism och förklarar att det handlar om en brist i förmågan att kommunicera och delta i socialt samspel, en svårhanterad överkänslighet för alla former av sinnesinstryck och en benägenhet att reagera med ångest, depression och sömnstörningar. Att det har ingenting med intelligens att göra, att man kan jobba om man mår bra om hänsyn och respekt finns för problematiken.

Autism ställer till större problem i vissa sammanhang än i andra, men det är ingenting som kommer och går. Är man autistisk så är man. På gott och ont.

Zokka skrev:Ser fram emot när detta syndrom fullt ut blir kallat AST och lyfts in under paraplybegreppet autismspektrumstörningar

Det gör inte jag. Ser snarare ett behov av fler indelningar snarare än en mycket bredare.

Zokka skrev:Däremot fattar de flesta om man istället säger autism och förklarar att det handlar om en brist i förmågan att kommunicera och delta i socialt samspel, en svårhanterad överkänslighet för alla former av sinnesinstryck och en benägenhet att reagera med ångest, depression och sömnstörningar. Att det har ingenting med intelligens att göra, att man kan jobba om man mår bra om hänsyn och respekt finns för problematiken.

Min upplevelse är att om jag hävdar att jag är autist så tror de mer eller mindre att jag är ute och cyklar eftersom jag inte sitter i ett hörn och dreglar, alternativt räknar tändstickor på golvet a la Rainman. Om jag säger att min dotter är autist så förutsätter folk att hon är riktigt illa däran och börjar beklaga och oja sig över hur svårt det måste vara att ha ett så handikappat barn.

Om vi tycker det är svårt att få folk att begripa vad AS är, försök få dem att släppa bilden av vad är autism är - den sitter bra mycket djupare rotad.

tahlia skrev:

Zokka skrev:Däremot fattar de flesta om man istället säger autism och förklarar att det handlar om en brist i förmågan att kommunicera och delta i socialt samspel, en svårhanterad överkänslighet för alla former av sinnesinstryck och en benägenhet att reagera med ångest, depression och sömnstörningar. Att det har ingenting med intelligens att göra, att man kan jobba om man mår bra om hänsyn och respekt finns för problematiken.

Min upplevelse är att om jag hävdar att jag är autist så tror de mer eller mindre att jag är ute och cyklar eftersom jag inte sitter i ett hörn och dreglar, alternativt räknar tändstickor på golvet a la Rainman. Om jag säger att min dotter är autist så förutsätter folk att hon är riktigt illa däran och börjar beklaga och oja sig över hur svårt det måste vara att ha ett så handikappat barn.

Om vi tycker det är svårt att få folk att begripa vad AS är, försök få dem att släppa bilden av vad är autism är - den sitter bra mycket djupare rotad.

Då har vi verkligen olika erfarenheter. Säjer jag asperger får jag mestadels reaktionen "jaja, det har ju alla nuförtiden". Säger jag istället autism så vet folk sällan vad det handlar om annat än att det verkligen är någonting annorlunda. Då får jag chansen att förklara vad de innebär för just mig och min son, vilket i sig också skiljer sig en del åt.

Jag har träffat många med förutfattade meningar om asperger. Det vanligaste är att "du ser ju helt normal ut och beter dig helt normalt" det där är bara något du har fått för dig. Jag har ännu inte träffat någon som trott sig veta mer om vad autism innebär än jag själv. (Och för att ingen ska tro att jag utnämner mig själv till någon form av expert, så menar jag min egen och min sons autism, hur vi fungerar i vardagen, ensamma, med varandra och med andra.)

tahlia skrev:Om vi tycker det är svårt att få folk att begripa vad AS är, försök få dem att släppa bilden av vad är autism är - den sitter bra mycket djupare rotad.

+10

Förslår att vi inför den nya beteckningen SIH - Sjuk-i-huvudet. Den ultimata behandlinsmetoden blir valium för alla, det är jämlikt och är mer produktivt än allt detta trams om att det finns någon skillnad mellan olika diagnoser..
(givitvis blir alla friska efter 1 år, den statliga standarden för tillfriskningstid)

plåtmonster skrev:+10

Förslår att vi inför den nya beteckningen SIH - Sjuk-i-huvudet. Den ultimata behandlinsmetoden blir valium för alla, det är jämlikt och är mer produktivt än allt detta trams om att det finns någon skillnad mellan olika diagnoser..
(givitvis blir alla friska efter 1 år, den statliga standarden för tillfriskningstid)

Jag har aldrig stött på någon som föreslagit valium som behandlingsmetod.

Berätta gärna i vilka situationer du behöver informera om ditt tillstånd och hur du går tillväga. Vi kan säkert lära oss av varandra.

plåtmonster skrev:Förslår att vi inför den nya beteckningen SIH - Sjuk-i-huvudet. Den ultimata behandlinsmetoden blir valium för alla, det är jämlikt och är mer produktivt än allt detta trams om att det finns någon skillnad mellan olika diagnoser..
(givitvis blir alla friska efter 1 år, den statliga standarden för tillfriskningstid)

ElsaS skrev:

plåtmonster skrev:Förslår att vi inför den nya beteckningen SIH - Sjuk-i-huvudet. Den ultimata behandlinsmetoden blir valium för alla, det är jämlikt och är mer produktivt än allt detta trams om att det finns någon skillnad mellan olika diagnoser..
(givitvis blir alla friska efter 1 år, den statliga standarden för tillfriskningstid)

Sorry, läste inte ordentligt så jag missade ironin.

Tänker att ironi av det här slaget knappast bidrar till att höja förståelsen för problematiken. Det är ju svårt att komma vidare efter ett sånt här bidrag till diskussionen. Känner man att man inte blir tagen på allvar är ju läget ännu sämre än innan s a s.

Den allvarliga aspekten är att det är olämpligt att bunta ihop diagnoser för att de har helt olika egenskaper. Inte minst har många människor svårt att greppa skillnaden om diagnosen inte har ett explicit olikt namn.

plåtmonster skrev:Den allvarliga aspekten är att det är olämpligt att bunta ihop diagnoser för att de har helt olika egenskaper. Inte minst har många människor svårt att greppa skillnaden om diagnosen inte har ett explicit olikt namn.

Menar du att asperger är något annat än autism?

Poängen är att vanligt folk i stort saknar förmåga att särskilja.