Mad Men är rätt bra.
Inte enbart för att piprökning och bakelittelefoner förekommer, det finns en bakomliggande psykologisk anspänning hos karaktärerna som är intressant att följa.

Enda jag följt slaviskt är TBBT, House och Mayday.

Jag är lite förtjust i Criminal minds, Dexter, Shirlock och Wire in the blood. Men inte så att jag sett alla avsnitt. Har svårt hitta ngt jag verkligen gillar.

Wire in the blood, är en favorit, hos mig med. Man kan ju bara älska den lätt förvirrade Dr Anthony "Tony" Valentine Hill ( Robson Green ), med sin plastkasse, och hans förmåga att sätta sig in i seriemördares tankebanor.

antonius skrev:och hans förmåga att sätta sig in i seriemördares tankebanor.

Är det nånting jag ruttnat på är det det här.

Varannan jävla serie tycks ju handla om en sån.

KrigarSjäl skrev:

antonius skrev:och hans förmåga att sätta sig in i seriemördares tankebanor.

Är det nånting jag ruttnat på är det det här.

Varannan jävla serie tycks ju handla om en sån.

Dom är kanske beteendeanalytiker? Men det är tydligen inte en 100% tillförlitlig vetenskap.

In order to generate profiles of offenders member of the BAU use a concept known as psychological profiling. Belief in psychological profiling has often been supported by anecdotal evidence describing BAU profiles as a necessary key to solving a crime. A homeless man in North Carolina for example was apprehended after a BAU profile was issued for a case that the local police force had not been able to solve.[7] Although anecdotal evidence such as this abounds in popular media the concept of psychological profiling has not been empirically proven.

http://en.wikipedia.org/wiki/Behavioral_Analysis_Unit

slackern skrev:

KrigarSjäl skrev:

antonius skrev:och hans förmåga att sätta sig in i seriemördares tankebanor.

Är det nånting jag ruttnat på är det det här.

Varannan jävla serie tycks ju handla om en sån.

Dom är kanske beteendeanalytiker? Men det är tydligen inte en 100% tillförlitlig vetenskap.

In order to generate profiles of offenders member of the BAU use a concept known as psychological profiling. Belief in psychological profiling has often been supported by anecdotal evidence describing BAU profiles as a necessary key to solving a crime. A homeless man in North Carolina for example was apprehended after a BAU profile was issued for a case that the local police force had not been able to solve.[7] Although anecdotal evidence such as this abounds in popular media the concept of psychological profiling has not been empirically proven.

http://en.wikipedia.org/wiki/Behavioral_Analysis_Unit

Ja men det har väl alltid varit så, när företelesr dyker upp gör man tv/film/serier osv. på det temat. Efter andravärldskriget gjordes det hur många krigsfilmer som helst, under -70 talet då jag växte upp var ju rymden aktuell, efter månlandningarna och då kom Star Trek, Månbas Alpha, och 2001 – Ett rymdäventyr. Och nu är det resor i människans psyke som aktualiserats de senaste åren. Kanske ibland på gott och ont

Nu måste jag försvara Wire in the blood lite. Första boken som serien bygger på kom 1995, alltså långt innan seriemördarvågen. Nu är boken rätt annorlunda än TV-serien som kom först 2002 men det är trots allt i början på vågen, jämför med Criminal minds som kom först 2005.

Så jag känner ändå att den står ut lite i mängden. Dessutom är den brittisk vilket är ett stort plus i mina ögon. Det är även en avslutad serie, om än ganska lång (till 2008). Den är på det sättet inte helt utpumpad på idéer som de amerikanska serierna kan bli som måste fortsätta till de självdör så att de ska dra in så mycket pengar som möjligt.

Sedan är Robson Green en ganska överanvänd skådespelare, men jag tycker ändå han är en perfekt Tony Hill.

kiddie skrev:Sedan är Robson Green en ganska överanvänd skådespelare, men jag tycker ändå han är en perfekt Tony Hill.

Kan bara hålla med, han är lysande i all sin fumlighet.

Har börjat se Saw, och den är fruktansvärd är på avsnitt 3, och det blir bara värre och värre. Men kan ändå inte låta bli att se den.

Har man gjort serie av det filmeländet också...fattades bara det.

TV-serier om TV-redaktioner gillar jag. Som amerikanska The Newsroom och brittiska The Hour.

I båda fallen har det manliga ankaret och den kvinnliga producenten haft ihop det, något osm komplicerar arbetssituationen.

I den amerikanska HBO-serien blev mannen Will McAvoy så provocerad när producenten MacKenzie McHale anställdes att han krävde rätten att få avskeda henne och betalade med att skriva under att han själv skulle avstå från att arbeta med TV öht om han slutade (vilket i praktiken är en dödsdom, man kan inte komma tillbaka efter tre år). Likaså krävde han av producenten att hon absolut skulle hålla tyst om varför det tagit slut. Varför alla utgick från att det var hans fel (dvs att han varit otrogen trots att det var tvärtom). I så många serier fungerar principen "gammal kärlek rostar aldrig", dvs personerna tycks aldrig komma över kärlekshistorien och blir efter många förvecklingar ihop igen. För övrigt så verkar det realistiskt rörigt och stressigt på TV-stationen. Och teapartyrörelsen får vad den förtjänar. Finns det inga modiga och ärliga TV-stationer i verkligheten så finns de iaf i TV-serierna.

I den brittiska BBC-serien så medför kärlekshistorien att producenten Bel Rowley alltid står på ankaret Hector Maddens sida (han är verkligen "maddening"), trots att han dricker för mycket och kommer för sent till arbetet. Men i The Hour tillkommer också organiserad kriminalitet och poliskorruption. Plus att historien utspelar sig i slutet av 50-talet med den tidens politik (kärnvapen och olagligt med homosexualitet) och klädsel (åtsittande snäva kjolar på den kurviga producenten och klänningar med vida kjolar på den späda frun till ankaret). Eftersom serien är brittisk så skildras också överklassens diskreta charm kontra de som tvingats kämpa sig fram. Ankaret Hector (som har ett odrägligt självbelåtet leeende) och hans fru (spelad av Oona Chaplin, Charlie Chaplins barnbarn) kommer från överklassen.

Båda serierna är klart sevärda. Betr den brittiska kan man se hur det blivit bättre i vissa fall (homosexualitet är nu både lagligt och accepterat) och hur andra kvarstår (rasism och kärnvapenhot).

Unge kommissarie Morse är en trevlig serie.
Oxford, gamla stenhus, murgröna, bakelittelefoner, tweedkavajer, pubar - allt det där klassiskt anglofila.

Man röker pipa vilket är tidsenligt, något som inte sker i Morden i Midsumer. Bara det gör serien sevärd, autenticiteten blir bättre.

Varken film eller teve tjänar på att göras helt nikotinfria, ska man hårddra det är det censur man håller på med när man så gör.

Försök inbilla mig att man inte rökte pipa i sextiotalets Oxford.

I första avsnittet tackade den unge Morse nej till alkohol, men det ändrades snart. Och det förstod man ju mtp hur mycket den äldre Morse pimplade. Men jag fattade inte varför han sa nej till en början. Och inte varför han började, det verkade helt enkelt bero på att han ville vara som alla andra (en dålig ursäkt för en individualist).

Klart det var vanligt med rökning förr, men mest cigarettrökning. Det bolmas friskt i gamla filmer, jag får hosta bara av att titta på.

Och varför får Morse aldrig någon längre relation, utan bara tillfälliga förbindelser? Det väntar jag också på att manusförfattarna ska förklara.

Kvinnornas kläder och frisyrer är också intressanta att kolla på. Modet är elegant men svårburet, verkar inte gjort för att kunna cykla el springa till bussen i.

Träpatronerna, från SVTs arkiv.

Har nu sett klart serien som heter Beauty and the beast. Känns nästan lite pinsamt att man tittar på den, men underhållande iaf.

Hittat en annan grym serie; Justified. Rekommenderar den verkligen, jättebra!

Jag ser i stort sett alla Science Fiction- och Fantasy-serier. Dessutom så följer jag flera komediserier. Det blir väl skruvade och lättsamma komediserier och så allt inom SF & F, för att uttrycka det enkelt.

''En förlorad värld'', fantastisk, om man gillar en aristokrati på fall, bra foto, övedådiga miljöer, sagolikt skimmer av en mycket svunnen värld, som försvann i ett huj efter andravärldskriget. Jag och min kompis spelade rollspel och jag var Charles Ryder, och han Sebastian Flyte. Så fånigt när man tänker efter nu.

Kruppe skrev:Jag ser i stort sett alla Science Fiction- och Fantasy-serier. Dessutom så följer jag flera komediserier. Det blir väl skruvade och lättsamma komediserier och så allt inom SF & F, för att uttrycka det enkelt.

Skriv gärna upp alla fantasyserier du vet (är bra). Jag söker sådant, men tycker det är jättesvårt att hitta någonting som inte är urkasst.

Melopsittacus skrev:A gifted man
Alice (mini-serie)
Alphas
Awake (har inte sett så mycket)
Being Human (Både US & UK) UK är bäst, såklart.
Breaking bad
Breakout kings
Dark Angel
Deadwood
Dexter
Eastwick (Sådär)
Game of thrones
Gossip girl
Grimm
Heartland
Heroes
Jekyll
Jericho
Kyle XY
Legend of the seeker
Lie to me
Misfits
Moonlight
Once upon a time (Tröttnade lite efter första säsongen)
Primeval
Prison break (Första säsongen är bäst, blir sämre med tiden)
Robin Hood
Roswell
Scrubs
Secret diary of a call girl
Shameless (Både US & UK)
Sherlock holmes
Skins (Har inte sett så mycket. Sådär.)
Suits
Supernatural
Teen wolf
The secret circle
The vampire diaries
The walking dead
True blood
Weeds
Wildfire
The listener
The gates


Jag gillar dessa serier, vissa mer än andra. Har sett de flesta avsnitt av serierna, många är helt avslutade.

Primeval och Kyle xy gillar jag !

The Wire. Nu får jag hålla tillgodo med Homeland.

Melopsittacus skrev:Skriv gärna upp alla fantasyserier du vet (är bra). Jag söker sådant, men tycker det är jättesvårt att hitta någonting som inte är urkasst.

Jag är så fanatisk att jag nog kan sägas se allt, tror jag. Annars så kan jag väl särskilt nämna "Game of Thrones", "Alphas" (dom gjorde nog bara 2 eller 3 säsonger, men än så länge har dom inte sänt alla på CMore), "Supernatural" (all avsnitt sända redan), och "Once upon a Time". En ganska stor mängd lovande serier har blivit avbrutna efter bara en säsong eller två. Det är väldigt synd. Arkiv X var en gammal långkörare, men där var ju många avsnitt helt fristående. Jag gillade alla "monster of the week"-avsnitten. Fringe var ju delvis på det viset, åtminstone i början.

Började se en serie idag, the kill point. Intressant, men har bara sett tre avsnitt hittills och det finns totalt 8 stycken.

"People in a Pittsburgh bank are taken hostage when a bank-robbery goes wrong. It's the work of a group of initially masked Iraq veterans, lead by sergeant 'Wolf', who also has secret trump-cards outside. The police lays siege to the bank, with experienced Horst Cali as negotiator, whose authority is however challenged by the D.A.'s office, deputy chief Abrami, a local tycoon leaning politically to save his daughter and the FBI."

Kruppe skrev: Jag är så fanatisk att jag nog kan sägas se allt, tror jag. Annars så kan jag väl särskilt nämna "Game of Thrones", "Alphas" (dom gjorde nog bara 2 eller 3 säsonger, men än så länge har dom inte sänt alla på CMore), "Supernatural" (all avsnitt sända redan), och "Once upon a Time". En ganska stor mängd lovande serier har blivit avbrutna efter bara en säsong eller två. Det är väldigt synd. Arkiv X var en gammal långkörare, men där var ju många avsnitt helt fristående. Jag gillade alla "monster of the week"-avsnitten. Fringe var ju delvis på det viset, åtminstone i början.

Mjo. Jag har sett allt det där utom Fringe och Arkiv X även om jag har funderat på att se det förut. Du får gärna skriva upp alla serier som blivit avbrutna också.

Ärligt talat så kommer jag nog inte ihåg alla serier.

Några som kunde gått lite längre:
The Event
The Lost Room
Moonlight
New Amsterdam
Invasion
Threshold
Tru Calling
Terra Nova
Terminator: The Sarah Connor Chronicles
Firefly

Några som gick länge:
Stargate
Angel
Heroes
Star Trek
Babylon 5
Smallville
Eureka

Sedan har vi förstås dom som gick länge, var lovande till en början, men som inte riktigt levde upp till potentialen (i mitt tycke). Lost och The 4400 skulle nog vara sådana exempel.

Dollhouse var inte så bra, och gick heller inte så länge. Sedan var det en serie som jag inte längre minns namnet på. En kille som återupplevde delar av det förflutna, om jag minns rätt. Det blev kortare och kortare tid han återupplevde. Den var nog inte så lovande.

Väldigt synd på Lost. Det var en av de få gångerna jag verkligen gick för att titta på TV. Hade de avslutat tidigare och på ett bra sätt istf att pumpa pengar ur serien hade den varit mkt minnesvärd.