SvD skrev:För ett par veckor sedan sändes samtal inifrån lägret med flickan på en exileritreansk radiokanal. Ahlam hördes berätta hur hon sett föräldrarna bli slagna och andra fångar dödas. Lyssnarna svarade med insamlingen.
---
FN och människorättsorganisationer rapporterar samstämmigt om utstuderade övergrepp i industriell skala i lägren.

Det är främst eritreaner som flyr fattigdom och förtryck som rövas bort, oftast i Sudan som Ahlams familj.

De säljs till kraftigt beväpnade beduinligor i den laglösa Sinaiöknen som sedan ringer till fångarnas familjer runtom i världen medan deras anhöriga torteras i bakgrunden.

Gång på gång i månader tills de får upp till 50 000 dollar.

OmVärlden skrev:Offren som torteras kan räknas i tusental – liksom de som tvingas att betala. Trots att kidnapparnas namn är kända och deras telefonnummer finns i anhörigas mobiltelefoner i Afrika, Nordamerika och Europa – inklusive Sverige – stoppas inte övergreppen. Vid det här laget är kidnapparna både rika och mäktiga och på vägen har många blivit beroende av deras mutor.

Elias är en tjugoåttaårig it-ingenjör som talar bra engelska. Med sitt världsvana sätt skulle han kunna vara vilken ung akademiker som helst. Det var inte så länge sedan han såg fram emot ett liv som dataprogrammerare i Sudan. För att nå dit måste han lämna hemlandet Eritrea, där den långa militärtjänsten styr samhället och alla invånare.

Ju mer han berättar desto mer engagerad blir han och tycks inte längre bry sig om sina händer när han gestikulerar och förklarar. Händerna, eller de fingerlösa ärrade stumpar som nu är hans händer, blir ändå en ständig påminnelse om det fruktansvärda som hänt honom och det som togs ifrån honom av kidnapparna i den laglösa Sinaiöknen.

Lågmält och koncentrerat beskriver Elias den tre månader långa fångenskapen hos människosmugglarna i Sinaiöknen. Samtidigt som han torterades tvingades han att ringa till Eritrea och be om pengar, så att familjen skulle höra hans skrik.

Elias föräldrar samlade ihop den begärda summan och skickade den till kidnapparna, men i stället för att bli frisläppt såldes Elias vidare till en annan människosmugglare. Den nya kidnapparen meddelade att han hade köpt sina fångar dyrt och att han förväntade sig att få ut nästan 200000 kronor för var och en av dem. Fångarna satt hopkedjade och sammanlåsta med varandra vid fotlederna och misshandlades regelbundet. De fick mycket lite mat och nästan inget vatten. Kedjan runt Elias högra fotled satt för hårt och började skava sönder huden.

Den israeliska människorättsorganisationen Physicians for Human Rights Israel, som driver en öppen mottagning för papperslösa i Tel Aviv, har samlat in vittnesmål från 1300 afrikanska flyktingar som alla haft liknande upplevelser.

Amnesty skrev:Många av de tillfångatagna flyktingarna har mördats när de anhöriga inte kunnat få ihop tillräckligt med pengar, andra har dött på grund av de extremt svåra förhållandena i fångenskapen.

Sinai är i närmaste ett laglöst område och den kriminella handeln med flyktingar och asylsökande ha fått pågå utan inblandning från egyptiska myndigheter.

Amnesty skrev:Amnesty International får även rapporter om att kidnappningar i Sudan fortsätter.

- Det är särskilt oroande att många offer vittnar om att medlemmarna i den sudanesiska nationella säkerhetstjänsten varit involverade i kidnappningarna nära gränsen mot Eritrea och Etiopien. Den sudanesiska regeringen måste utreda alla anklagelser om inblandning eller medverkan av sudanesiska tjänstemän och om det finns tillräckliga bevis mot dem ska de hållas ansvariga och ställas inför rätta, säger Claire Beston.

OmVärlden skrev:Lägren bevakas av sudanesisk polis, som enligt Laurie Ljinders i vissa fall är direkt inblandad i att sälja flyktingar till kidnappare. Hon säger att problemet [ä]r så utbrett att flyktingar nu har börjat lämna lägren av oro för sin säkerhet.
I januari medgav UNHCR:s talesperson Melissa Fleming vid en presskonferens att det finns ett stort problem med säkerheten i flyktinglägren då allt fler flyktingar förs bort från lägren i framför allt östra Sudan.
– UNHCR kan inte på egen hand hantera den här frågan. Vi samarbetar med sudanesiska myndigheter kring säkerheten och försöker stärka den lokala polisen. Under 2012 har vi mer systematiskt börjat kartlägga människohandeln. Vi har inlett en kampanj i lägren om farorna och vi har inrättat nödlinjer där man kan slå larm vid en kidnappning. Diskussioner förs även om att bygga en ”fysisk barriär” kring lägren, säger Chiara Cardoletti, UNHCR:s utsände Assistant Representative for Protection till Sudan.
Professor Mirjam van Reisen på European External Policy Advisors ser åtgärderna som otillräckliga.
– Vi misstänker att det finns en slags underrättelseverksamhet där lokal säkerhetspersonal i flyktinglägren är inblandad och förser smugglarligorna med information. Det verkar nämligen som att kidnapparna från början vet vilka flyktingar som utgör lämpliga byten. UNHCR måste börja visa att man tar frågan på allvar och säkra lägren.
Chiara Cardoletti säger att man på UNHCR känner till påståendena.
– Om så är fallet är det självklart mycket allvarligt, men vi har själva inte kunnat bekräfta uppgifterna.
Elias var en av dem som kidnappades från Shagarab i östra Sudan och han känner sig sviken av FN.
– Varför finns det flyktingläger om man inte skyddar flyktingarna?
Som så många andra fördes Elias med lastbil och båt, hela vägen från östra Sudan via Suezkanalen till Sinaiöknen i Egypten. Längs vägen blev fångarna fler och lämnades från den ena människosmugglaren till den andra. Slutligen delades de upp i mindre grupper för att föras till olika kidnappare i Sinai.

DN skrev:Nu väcks åtal om utpressning av svensk-eritreaner vars anhöriga torterats av kidnappare i Egypten.

Rättsfallet är det enda i sitt slag i västvärlden trots att tusentals har drabbats.
I typfallet utsätts kidnappade, framför allt eritreanska, flyktingar för extrem tortyr i läger i det laglösa Sinai. Anhöriga runtom i världen rings upp, får höra tortyren och avkrävs hundratusentals kronor. Många i bland annat Sverige har utpressats. Men de är ofta rädda för att polisanmäla eller ser någon mening med det.

Med fallet vid Solna tingsrätt är det annorlunda. För en gångs skull anlitades enligt åklagaren kumpaner i Sverige för att driva in lösesummorna. De polisanmäldes och på tisdagen väntas åtal mot två män från Mellanöstern, båda svenska medborgare.

EU och FN:s flyktingorgan UNHCR — många kidnappas vid FN-läger i Sudan — jobbar enligt utrikesminister Carl Bildt med frågan. Men EU har små möjligheter att påverka vad som sker, säger han.

Svensk-eritreanska Aida Kidane i Uppsala försökte nyligen via telefon ingjuta hopp hos ett 20-tal tonåringar i en "tortyrcell". En pojke torteras särskilt svårt för att visa medfångarna vad som sker om inte deras familjer betalar. Hans egen fick "bara" ihop 5 000 dollar.

– "Hjälp mig, jag dör", sade han till mig.

Flera i gruppen, en del så unga som 14 år, lurades i Eritrea och såldes till Sinai.

– En etiopisk flicka våldtas hela dagarna av så många killar att hon håller på att mista förståndet, säger Kidane.

Expressen skrev:Två män döms i den uppmärksammade och unika utpressningsrättegången.
Solna tingsrätt fäller båda männen för försök till utpressning. 21-åringen får skyddstillsyn och en månads fängelse och 18-åringen skyddstillsyn.
– De fungerade som mellanhänder kan man säga. De har vidarebefordrat hot från sina uppdragsgivare i Sinai, till utpressningsoffer i Sverige, säger Pia Thevselius på Rikskriminalpolisen.
---
Fallet är unikt i västvärlden. Det är första gången som personer åtalas för att systematiskt ha kidnappat och utpressat exileritreaner.
Två män, 21 och 18 år gamla med bakgrund i Mellanöstern, dömdes under fredagen för att ha försökt pressa en kvinna på drygt 220 000 kronor. Enligt åklagaren har de hotat med att en bekant till kvinnan, en eritreansk man, skulle mördas och att hans organ skulle tas ur kroppen.
Den eritreanske mannen torterades så kraftigt av kidnapparna i Egypten att han senare avled.

Kvinnan som de dömda männen försökte pressa på pengar, Meron Estefanos, är bland eritreaner en känd journalist och människorättsaktivist som särskilt engagerat sig för de torterade flyktingarna i Egypten.
Hon säger till TT att domen är för mild.
– Det är bra att tingsrätten tror på vad jag sade och det är bra att männen blir fällda, men att en får bara en månads fängelse och skyddstillsyn och den andra bara skyddstillsyn tycker jag är konstigt. Det hade varit bra om det fått minst ett år som åklagaren hade begärt, säger hon.
Det kommer att bli svårt att förklara för fadern till den man som hölls fången och dödades i Sinai att de svenska straffen är så milda.
– Han kommer att bli chockad när han får höra om domen. I ett land som Eritrea kanske han förväntat sig tio till tjugo år, säger hon.

DN skrev:Laglösheten på Sinaihalvön har länge varit ett stort problem för de egyptiska myndigheterna. Området är stort – jämförbart med landskapen Jämtland och Ångermanland – och perforerat av bergstoppar som är ett par tusen meter höga.

Beduinbefolkningen som bott i Sinai i århundraden är av tradition misstänksamma mot den egyptiska centralmakten. På senare år har väpnade jihadistiska grupper, knutna till det globala terrornätverket al-Qaida och numera även till Islamiska staten, upprättat baser i de svårtillgängliga bergsområdena.

Vissa av beduinklanerna sam­arbetar med jihadistgrupperingarna och inkasserar ”hyra” från dem. Laglösheten omfattar inte bara terrorism: smuggling av flyktingar, knark och vapen har pågått i många år på Sinaihalvön.

Mardrömmen för Egypten är ett terrordåd i Sharm el-Sheikh, något som inträffade för tio år sedan, då 88 människor, de flesta av dem turister, dödades och över 200 skadades.

Den gången tog en al-Qaida-anknuten gruppering på sig skulden för dådet.