Hej! Jag har inte Asperger själv men är lite intresserad av er, då jag håller på med ett arbete. Om någon expert ville förtydliga lite frågeställningar för mig, vore jag mycket glad.

Jag har läst att aspergare oftast pluggar i skolan på rasterna istället för att småprata med andra om ditt och datt och att de rent allmänt fokuserar på målet istället för att drälla omkring och göra nonsens-saker.

Detta räknas ju som en viktigt exekutiv funktion som kallas förmågan att fördröja gratifikation, och anses av alla oss som är ambitiösa som någonting mycket positivt. Det är ju mest omogna fjortisar som lever för stunden och har det roligt och festar när de egentligen borde anstränga sig i skolan, som tycker att det är nördigt att ha höga exekutiva funktioner.

Om man ser till de som står högst på den sociala stegen i samhället (vi som läser/läst på Industriell Ekonomi) så har alla en mycket god förmåga till fördröjd gratifikation och om man skulle festa varje kväll skulle man aldrig få de betygen som krävs för att kunna välja en ledarskapsinriktning och få ett riktigt högstatusjobb.

Sen att det finns de som kallar oss som anstränger oss i skolan för nördar visar ju bara att de är omogna fjortisar/sportkillar, som bara lever för stunden och inte tänker långsiktigt nog.

En annan viktig exekutiv funktion är den som kallas för inhibering, d.v.s förmågan att isolera stimuli och tankar ifrån varandra, som alltså är förmågan att se detaljer och även att genom problemlösning bryta ner ett problem i delar och fokusera på varje del tills den blir löst eftersom ingen kan lösa "stora" problem om man inte delar upp dem i komponenter eftersom det blir för svårhanterligt. Detta är ju grunden för finansiell analys och anses mycket högstatus att vara bra på och rent generellt har man ju i sin personlighet antigen tendensen att vara detalj-orienterad eller helhetsorienterad, och det som är viktigt i arbetslivet är att vara detalj-orienterad(som även medför noggrannhet).

Båda dessa två exekutiva funktioner är ju exempel på en vänster hjärnhalva i topp-trim, vilket är mycket högt värderat hos oss på Industriell Ekonomi och överallt annars där det krävs mycket viljestyrka för att nå en topposition. Höger hjärnhalva används ju inte så mycket i arbetslivet, dock är den ju ansvarig för kreativitet så det är mest musiker och modedesigners som behöver höger hjärnhalva i jobbet.

Sen blir ju givetvis det sociala bristande om man inte har en utvecklad höger hjärnhalva, eftersom det är den som är ansvarig för att man har roligt i underhållningssituationer, men det finns ju hur många människor som helst på jorden som prioriterar arbetet framför att ha det roligt och speciellt i t.ex USA skaffar dessa män sig s.k trophy-wives, dvs lycksökerskor till fruar och de anses som oerhört socialt lyckade trots att de i princip aldrig roar sig själva (det överlåter de till tjejen som då inte behöver arbeta) och dessa människor är ju extrema vänster hjärnhalvstyper precis som asperger, och det finns ju ingen som skulle komma på tanken att kalla dessa människor efterblivna bara för att de är osociala och framgångsrika på det de gör.

För det första det där är lite för långt för aspisar även om vi kan bli långrandiga själv när vi väl börjar prata då går det inte få tyst på oss då kommer allt på en gång som en uppdämd flod som bara väller ut över sina bräddar, och NT folket står och tittar på en och tänker ''fanskapet kan ju prata'' så eftersom vi alltid är dömd på förhand så blir det som en vulkan man håller på att tillslut sprängas inifrån, förlåt vad var frågan?

Ambitious skrev:Jag har läst att aspergare oftast pluggar i skolan på rasterna istället för att småprata med andra om ditt och datt

En enkel förklaring är att det är mer givande än fjanteriet runtomkring?
Samtidigt som sociala situationer kan vara jobbiga.

Sedan finns det ett stort problem med chefer mm som inte förstår verksamheten eller behoven hos de som ser till att den fungerar och därmed ställer till med problem. Det behöver inte synas utan kan istället uppträda som missade chanser till tillväxt.

Hurvida något är efterblivet eller har någon annan egenskap beror mycket på betraktaren..

Jag tror du behöver formulera en frågeställning. Funderar du på varför asperger är efterblivet medan en exceptionellt målinriktad och framgångsrik person är frisk trots att denne enligt dig uppvisar liknande beteende?

I sådant fall är mitt väldigt korta svar att det är skillnad på att välja bort och att sakna förmåga.

antonius skrev:För det första det där är lite för långt för aspisar även om vi kan bli långrandiga själv när vi väl börjar prata då går det inte få tyst på oss då kommer allt på en gång som en uppdämd flod som bara väller ut över sina bräddar, och NT folket står och tittar på en och tänker ''fanskapet kan ju prata'' så eftersom vi alltid är dömd på förhand så blir det som en vulkan man håller på att tillslut sprängas inifrån, förlåt vad var frågan?

De är jobbigt när det där händer, man kan vara säker på att folk kommer med en massa anmärkningar om det i veckor och månader efter

Fast nu finns ju internet så man kan kommunicera rätt förbi tyckarna

Om vi ska hårddra det hela så kan man med fog påstå att aspergare inte egentligen har särskilt god förmåga till fördröjd gratifiering. Tvärtom måste de känna lust till något för att kunna fokusera. Det är bara i fall där specialintresse och studier möts som det kan lyckas. Det är också brist på fördröjd gratifiering som kan ställa till problem för aspien i arbetslivet då man har svårt att utföra arbetsuppgifter man inte känner meningsfulla.

Jag måste även ifrågasätta att det är detaljtänkande aom premieras i arbetslivet. Åtminstone inte i den omfattning som aspies har det. Trots hög begåvning kan man ha svårt att sätta in detaljer i en helhet och det kan paja en hel analys i värsta fall.

Nu generaliserar jag alltså friskt. Självklart kan aspies vara mycket framgångsrika i arbetslivet, allt beror på omständigheter och rätt miljö! Många blir chefer och annat på grund av stor uthållighet i intressanta uppgifter och att skaffa sig detaljkunskap. Men de blir sällan chefer som får arbetsgrupper att blomstra eller medarbetare att trivas, nog så viktiga egenskaper för en chef (men inte för en specialist).

För att förtydliga frågeställningen, och sammanfatta det lite kortare kan jag uttrycka mig såhär:

På vilket sätt är det efterblivet att vara osocial och framgångsrik inom ett specifikt område? Detta är ju kännetecknande för samtliga människor som räknas som lyckade i vårt samhälle, medan pöbeln är de som tramsar runt med fikaraster där de ska prata hela tiden och ska ha en ny sexpartner hela tiden osv.

Ambitious skrev:Jag har läst att aspergare oftast pluggar i skolan på rasterna istället för att småprata med andra om ditt och datt och att de rent allmänt fokuserar på målet istället för att drälla omkring och göra nonsens-saker.

Nej, jag behöver vara helt själv i en helt tyst miljö för att kunna koncentrera mig. Så jag pluggade inte på rasterna. Jag gick snarare bara runt för mig själv.

Ambitious skrev:Detta räknas ju som en viktigt exekutiv funktion som kallas förmågan att fördröja gratifikation, och anses av alla oss som är ambitiösa som någonting mycket positivt.

Om aspergare pluggar i stället för att umgås så är det nog bara så att de gör precis det de vill göra och då är det ju inte alls fråga om att fördröja gratifikation.

Ambitious skrev:detalj-orienterad eller helhetsorienterad,

Jag är helt klart detalj-orienterad.

Tyvärr delar majoriteten inte din syn och vi aspergare blir alltsomoftast diskriminerade när vi brister i fikarummmet eller på grupparbetet.
Man ska vara en försäljartyp idag för att anses gångbar och osocial är lika med omoral.

Det ska grupparbetas precis överallt nuförtiden.
När jag gick på folkhögskola var det viktigare att samarbeta dvs grupparbeta än att arbeta, dvs arbetet i sig. "Social förmåga" var ett omdömeskriterium.

Likadant på universitetet. Tvärgruppsredovisningar hela tiden, i ständigt nya tvärgrupper.

Tycker en röd tråd är att det hela tiden är en värdesättning utan att ifrågasätta hurvida den som värderar verkligen är relevant och inte minst om det som värdesätts verkligen är viktigt samt för vem.

Är det en ett tecken på höga exekutiva funktioner att vara duktig på att generalisera, även när man inte bör göra det? Jag har asperger och min högra hjärnhalva är min starkaste. Jag är grym på matte och extremt kreativ (annars kan man ju inte vara på allvar grym på matte) vilket visar sig på en mängd olika områden tex poesi, uppfinningar, speldesign och naturligtvis matte. Vad gäller musik så är många nobelpristagare begåvade (Einstein spelade fiol och Feynman bongotrummor). Det är också vanligt att nobelpristagare är begåvade konstnärer. Jag tror inte man ska separera kreativitet från övrigt logiskt tänkande, det finns mängder med exempel på personer som inte stämmer in på detta (som Da Vinci).

Ambitious skrev:Om man ser till de som står högst på den sociala stegen i samhället (vi som läser/läst på Industriell Ekonomi) så har alla en mycket god förmåga till fördröjd gratifikation och om man skulle festa varje kväll skulle man aldrig få de betygen som krävs för att kunna välja en ledarskapsinriktning och få ett riktigt högstatusjobb.

Jo så är det ju om man inte är över överst på den sociala stegen (vi genier som begriper utan att behöva läsa uppenbara sanningar flera gånger).

Höger hjärnhalva används ju inte så mycket i arbetslivet, dock är den ju ansvarig för kreativitet så det är mest musiker och modedesigners som behöver höger hjärnhalva i jobbet.

Tillåt mig tvivla. Jag har för mig att människor med dominant höger hjärnhalva tenderar att prestera bättre inom mer eller mindre alla akademiska områden. Naturligtvis i kombination med en bra andra hälft med men det låter som du har en rätt så förenklad bild av hur människor funkar i allmänhet och aspergare i synnerhet samt att du inte har ordentlig koll på hur hjärnhalvorna används. Savantegenskaper är vanligtvis högra halvans egenskaper som visar sig när den vänstra halvan inte förtrycker den högra. Hur värderas förmågan med exceptionellt minne och förmågan att avbilda saker och ting med extrem precision och detaljnoggrannhet? Höger hjärnhalva det med. Det finns ett exempel på detta med en autistisk flicka som på en vägg ritade en häst ur minnet i fullskala och perfekta detaljer. Hon förlorade den förmågan när hon lärde sig prata (talet är dokumenterat en vänster funktion).

Man brukar också säga att aspergares största svårigheter är just exekutiva funktioner så det verkar konstigt att höja dessa funktioner till skyarna och använda det som argument för aspergares överlägsenhet.

Ambitious skrev:För att förtydliga frågeställningen, och sammanfatta det lite kortare kan jag uttrycka mig såhär:

På vilket sätt är det efterblivet att vara osocial och framgångsrik inom ett specifikt område? Detta är ju kännetecknande för samtliga människor som räknas som lyckade i vårt samhälle, medan pöbeln är de som tramsar runt med fikaraster där de ska prata hela tiden och ska ha en ny sexpartner hela tiden osv.

Därför att NT (neurotypisk) eller normal är normen för hur man skall vara, sen spelar det ingen roll om man raketforskare, NT:folket säger ändå ''Han är ett freak, men en bra *******'' man är märkt for ever end ever, sådeså

Därför är det bättre att vara sin egen lyckas smed för att ta till en klyscha, för att tävla mot NT är dödfött man blir bara utnyttjad och ej accepterad, för man förstår inte det sociala spelet. Bättre köra sitt eget race efter sina egna förutsättningar. Enda chansen annars är väl om man är en begåvning utöver det vanliga, typ Bill Gates, tyvärr

Krake skrev:Hur värderas förmågan med exceptionellt minne och förmågan att avbilda saker och ting med extrem precision och detaljnoggrannhet?

Vad gäller minne handlar det hos människor som inte är savanter om att ha tillräckligt med viljestyrka att trycka in det i minnet trots att det är tråkigt, vilket är en vänster hjärnhalvs-funktion, medan höger handlar om att roa sig i stunden och inte bekymra sig om sånt som är tråkigt.

Krake skrev:att du inte har ordentlig koll på hur hjärnhalvorna används

Jag har full koll.

Här, https://strivingstyles.com/ssps/personality-brain-new-perspective-mbtis-entj finns lite info om vänster hjärnhalva som passar ganska bra in på konversationen

och här, https://strivingstyles.com/ssps/personality-brain-new-perspective-mbtis-enfj finns även lite info om höger.

Ambitious skrev:

Krake skrev:Hur värderas förmågan med exceptionellt minne och förmågan att avbilda saker och ting med extrem precision och detaljnoggrannhet?

Vad gäller minne handlar det hos människor som inte är savanter om att ha tillräckligt med viljestyrka att trycka in det i minnet trots att det är tråkigt, vilket är en vänster hjärnhalvs-funktion, medan höger handlar om att roa sig i stunden och inte bekymra sig om sånt som är tråkigt.

Jag skulle gissa att ambitious är en bluff.

En hypotes. Jag tror det är en brud som är ute i ett annat syfte.

Frimodig

Åh jizezz, är ni hjärnkirurger nu helt plötsligt omg ni är aspigare än jag förstod

antonius skrev:Åh jizezz, är ni hjärnkirurger nu helt plötsligt omg ni är aspigare än jag förstod

btw. mbti är fullständigt löjligt att hänvisa till som vetenskaplig referens eftersom den grundar sig på en gammal och obekräftad hypotes så det kan knappast anses som seriös psykologi i modern mening. Det faktum att man anser sig ha full koll och sedan hänvisar till ett psykologiskt skämt visar snarast på motsatsen vilket tycks märkligt givet vederbörandes överlägsna självdisciplin, noggrannhet och studieförmåga. Jag antar att kritiskt tänkande försvann någonstans på vägen...

Ambitious skrev:På vilket sätt är det efterblivet att vara osocial och framgångsrik inom ett specifikt område?

Det behöver inte vara efterblivet. Varför undrar du det? Jag läser att du är intresserad av "oss" trots att du inte har Aspergers syndrom (AS), vilket jag tolkar som att du är intresserad av människor med diagnosen AS. Jag gissar vidare att du snappat upp någonstans att människor med AS skulle vara efterblivna och att du därför vill ifrågasätta påståendet. Det är ju falskt; vi som har neuropsykiatriska predispositioner inom det högfungerande autistiska spektrumet är inte efterblivna. Ordet efterbliven innebär ju att man har en utvecklingsstörning eller ett förstånds- eller begåvningshandikapp. Asperger är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som inte är en form av efterblivenhet.

ICD-10 F 84.5 skrev:It differs from autism primarily in the fact that there is no general delay or retardation in language or in cognitive development.

Källa: http://apps.who.int/classifications/icd ... /en#/F84.5

Som det står att läsa i diagnoskriterierna så medför inte diagnosen någon sådan nedsättning av den kognitiva utvecklingen som fordras för att problemen med en diagnos skall kvalificera diagnosen att kallas för en utvecklingsstörning. Ett, visserligen trist och stelt, kriterium för att räknas som utvecklingsstörd är att man skall ha ett IQ under 70. Vid de flesta AS-utredningarna görs ett IQ-test där människor med diagnosen ofta får ett ojämnt men i regel högt resultat. Det tvistas lite om huruvida detta avgör ifall en patient skall få diagnosen autism eller Asperger men jag vill, med stöd av ICD-10, hävda att så nog kan vara fallet. Således bör man inte finna någon utvecklingsstörd person med Aspergers syndrom, även om jag nog kan dra mig till minnes några oförklarliga undantag.

Dock kan ju termen efterbliven även användas mindre formellt och skulle kanske kunna innefatta även de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna så som Asperger. Med en sådan, mer lekmannamässig tolkning, finns det kanske trots allt fog för att utveckla ett svar på frågeställningen. I en strävan att producera ett svar till din trådstart lämpar det sig att ställa en motfråga: på vilka grunder skulle någon lekmannamässigt hävda att en människa med AS är efterbliven? Det troliga, för att inte vara så cynisk att anta att individen helt enkelt inte har koll och är fördomsfull, är väl att den som påstått saken baserat på en undermålig analys av sina egna erfarenheter har dragit den felaktiga slutsatsen.

Beteendet av en Aspergerdiagnosticerad person kan ju i många fall verka vara udda och annorlunda gentemot andra odiagnosticerade människors sätt att föra sig. Att inte riktigt må bra av betungande sociala situationer, där intryck från ett för stort antal kroppsspråkskommunicerande medmänniskor inducerar en stressreaktion hos personen med AS, kan leda till en mental överbelastning vilken skulle kunna resultera i ett för situationen opassande beteende: man kan exempelvis, brydd av sin ångest, framstå som stel, egocentrerad och trögtänkt. Ett sådant uppträdande kan ju ge sken av att indikera kognitiva brister som inte alls behöver vara aktuella. Kanske har någon då misstagit sig och trott att människor med AS är utvecklingsstörda och kallat det att vi är efterblivna.

Så, ambitious är en bluff.

Frimodig

Ambitious skrev:Hej! Jag har inte Asperger själv men......

Är du riktigt säker på det?