Hej bästa forumläsare/skrivare!
Undrar om det bara är jag som blir "störd" av överdrivet kroppsspråk/miner/huvudrörelser/intensiv blick-bruk/överdrivet uttal och intonation av vissa ord/mängder av superlativer/onödiga adjektiv som blir meningslösa då det mesta sägs vara "väldigt", "mycket", "världsunikt", "enormt"; ja mängder av superlativer som staplas redudant efter varandra.

Så please är jag ENSAM om att känna mig som om jag är helt "omöjlig" och "fel" eftersom jag tyvärr inte klarar av att lyssna och se på vissa specifika programledare som med sitt sätt att tala och med sina ansiktsminer gör att jag känner ett nästan fysiskt obehag så till den grad att jag stänger av ljudet på tv:n och läser bara texten!
Jag gillar tex. Vetenskapens värld MEN! för mig personligen utgör den överbetonande programledaren ett för starkt och för mycket av den språkliga/kroppsspråket/intonationen av vissa ord och pausandet och "understrykningen" genom att framställa en helt neutral företeelse som om det vore "universum"-STORT och SUPERVIKTIGT tex. olika forskningsrön och det gör det för mig till något onödigt och därmed meningslöst och överdrivet och det bara känns helt outhärdligt för mig.
Sedan finns det vissa radio programledare som också känns bara som om please SLUTA!

Jag är känslig för röster, känslig för onödiga och överdrivna ord, överdrivet min-spel i ansiktet och överdrivet "viktig-görande" av en helt normal fakta.
För mig är innehållet och fakta beskrivningen det absoluta viktigaste - och inte det som ofta görs - HUR någon säger saken - dvs. man använder ett ibland slangords-vokabulär (ungefär som professorer inte längre bär slips precis som nya moderaterna bara för att verka mera..."opretansiösa" samtidigt som de verkar vara medvetna om sin betydelse/viktighet...- man använder ibland även ord för vetenskapligt fakta, som för mig känns för mig slarviga, slafsiga, och inexakta. Det stör mig oerhört och gör att jag ibland bara stänger av radion eller tv.
Varför jag skriver om detta är för att detta verkligen ÄR ett lidande för mig - för jag är intresserad av att lyssna på SR P1 och tex. Vetenskapens värld.
Jag har mindre problem med tex. BBC vetenskaps/faktaprogram.

Så ...please det skulle vara skönt att få lite genmälen om det finns någon på forumet som kan tänkas uppleva dessa överdrivna kommunikationstillfällen som plågsamma/närapå outhärdliga?

Tacksam för era tankar om detta!
Vänliga hälsningar
Tender (som är diagnostiserad för autism Asperger)

Håller VERKLIGEN med. Var LÄR de sig egenkligen det där? Hur kan utbildningen i DIKTION ha förfallit så?

(Ironisk i framställningen men inte i sak.)

Nej du är inte ensam, det är outhärdligt! Själva framställningen är viktigare än det som faktiskt presenteras, blir känslan. Jag minns när, jag tror det var, Vetenskapens värld satte in extraprogram efter tsunamin 2004. Då blev det helt utan "packetering" bara väsentlig information i en tråkig studio. Så ska det vara.

Just så Zombie! Kanske du ska söka jobb du kan dina grejer!

Hej kära Tenderly, det var längesen!

Du är inte ensam. Jag stör mig enormt på dessa tröttsamma betoningar. Värst är nog Ernst. Blir helt matt av hans överdrivna entusiasm.

Haha, fast just Ernst tycker jag är rolig för att han är för mycket hela tiden men ändå sig själv. Som en motsvarighet till Ranelid vars böcker jag inte kan läsa en mening i men ändå gillar som person. Bara för att han är för mycket. Jag gillar när folk har hybris. Men jag gillar inte när man förställer sig och egentligen är osäker.

Jo, han är ju charmig och så. Bara han kunde tona NER sina beTOOOningar lite...

Ja överdrivet kroppspråk är jobbigt. Speciellt när ansiktet rör sig så fort att det tycks rotera 360 grader. I det närmaste demoniskt.

TV: Jag föredrar ett textat program framför ett där programledaren är demon/talpedagog. Om de höll sig till rikssvenska skulle de inte behöva överdriva så djävulskt.