Kvinnor som har ett namn och pratar om nåt annat än män med varandra.

Det ska väl inte vara så svårt att hitta i en film? Eller?



Föredrar ni svensk text så skutta in på youtube - där kan man välja svensk text: http://www.youtube.com/watch?v=PH8JuizIXw8



Moderator mnordgren: ändrade ordföljden i rubriken.

Om skaparen av Bechdeltestet, som det heter: http://sv.wikipedia.org/wiki/Alison_Bechdel

Endast filmen The Help klarar testet: Två kvinnor som pratar längre än en minut om något annat än män. Men så behandlar den rasdiskriminering och civil rights movement också.

Men om man utvidgar testet till "två svarta som pratar med varann om något annat än vita människor", duger inte den heller, fattade jag.

Jag hade svårt att hänga med, amerikaner och amerikanskor pratar så fort.

Men jag påminns om intervjun med Meryl Streep där hon sa att Clint Eastwood kan spela en karaktär i pensionsåldern, men hans kvinna i filmen kan aldrig vara lika gammal. Det är män som finansierar filmerna och män som äger biograferna. De finansierar/visar bara filmer som de själva gillar. Och medelålders kvinnor påminner om deras första fru, så det vill de inte se. (Andra frun är förstås yngre.) Samma män har förstås svårt att inse att kvinnor kan prata om något annat än äkta män, älskare, män som de vill ha till äkta män/älskare, bröder, söner och fäder.

Att döma av serier som Sex and the City så har kvinnor inte så mycket annat att prata om. Det är ju en kvinna som skrivit manus och därför skulle man kunna tänka sig att huvudpersonerna skulle vara ganska realistiska. Fast alla tjejer och kvinnor verkar älska serien och känner igen sig i Carrie Bradshow vars tankar man får höra och som bara handlar om relationer och män.

Många Ghibli filmer skulle jag säga där är de tjejerna som regerar, där borde de snarare vara ett test i hur många filmer är de två män som inte pratar om kvinnor i en minut. Sen är de väll inte alla som gillar tecknat, men farmor tycker om dom och hon är vuxen så

Alien skrev:Men jag påminns om intervjun med Meryl Streep där hon sa att Clint Eastwood kan spela en karaktär i pensionsåldern, men hans kvinna i filmen kan aldrig vara lika gammal. Det är män som finansierar filmerna och män som äger biograferna. De finansierar/visar bara filmer som de själva gillar. Och medelålders kvinnor påminner om deras första fru, så det vill de inte se. (Andra frun är förstås yngre.) Samma män har förstås svårt att inse att kvinnor kan prata om något annat än äkta män, älskare, män som de vill ha till äkta män/älskare, bröder, söner och fäder.

Jag har träffat många äldre kvinnor som dras till yngre män sexuellt så jag tycker inte det är något unikt för män. Dessutom så är ju inte äldre kvinnor fertila så ur ett biologiskt överlevnadsperspektiv så är det inte så konstigt.

Bio Rio A-märker filmer som klarar Bechdeltestet.

http://fhp.nu/AMARKT/Eventbehallare/LIS ... A-FILMER1/

Tyvärr tycks jag inte sett så många filmer; den enda av de uppräknade filmerna jag sett är Återträffen.

Nu är ju inte det faktum att filmen klarar Bechdeltestet enda orsaken till att jag vill se en film. Men några av dessa skulle jag verkligen vilja se och hoppas göra det på TV någon gång: Ilo Ilo, Jakten, Philomena. Många andra har jag inte läst om så jag vet inget om dem. (Jo, Nymphomaniac har jag läst om men tror jag skulle tycka den är för jobbig att se.)

Björne skrev:Att döma av serier som Sex and the City så har kvinnor inte så mycket annat att prata om. Det är ju en kvinna som skrivit manus och därför skulle man kunna tänka sig att huvudpersonerna skulle vara ganska realistiska. Fast alla tjejer och kvinnor verkar älska serien och känner igen sig i Carrie Bradshow vars tankar man får höra och som bara handlar om relationer och män.

Eftersom seriens fyra huvudpersoner är heterosexuella kvinnor som alla är mycket intresserade av sex, så blir det förstås mycket prat om män, den perfekte mannen, män man dejtat, hur de betett sig i sängen etc. Så trots att alla kvinnorna arbetar med prestigeyrken, så handlar det inte så mycket om yrkesliv utan mest sexliv. Så jag anser verkligen inte att Sex and the City är varken realistisk el progressiv. Det "nya" skulle vara att de visor kvinnor "tar för sig sexuellt" precis som män.

Visst kan serien vara underhållande i små doser. Men jag känner verkligen inte igen mig i någon av kvinnorna. Tvärtom funderar jag på vem jag ogillar mest.Men serien är förstås mycket amerikansk och när det dyker upp en utländsk man måste han givetvis vara mer osympatisk än de amerikanska.

De filmer/serier som klarar av Bechdeltestet bäst är deckarna. Där finns både kvinnor och män bland poliserna, och bägge har målet att finna mördaren, alltså något viktigt att tala om.

Anti-feminister skriver att Bechdel-testet är patetiskt om tre...två...ett....