Bjäbbmonstret skrev:

plåtmonster skrev:Saknar psykiatriker förmåga att förstå att mediciner inte är svaret på många problem?

Nej men vissa av dem vill inte ta i sånt som ligger utanför medicinens område. Kan vara begripligt om de jobbar på en större mottagning där det också finns psykologer etc men det är ju samtidigt de som är läkare som har till uppgift att se helheten.

sugrövmanövern skrev:

gadas skrev:

sugrövmanövern skrev:Nora verkar vara en besvärlig patient som vill älta gamla händelser i självskadandesyfte. Kan förstå om man vill hålla en sådan kort.

Jag hoppas du skämtar

Nej. Nora - rationellt tänkande eller manipulativ? I vilket fall gjorde psykiatern fel. Jag förstår hans vrede, men han gjorde fel.

Nora förefaller dock inte vara någon ängel och är jävligt kaxig. Svårt att tro på henne faktiskt om man lyssnar igenom materialet.

UNT skrev:Landstinget ville i januari 2012 förlänga avtalet med Närpsykiatrin i Enköping Men redan då fanns det indikationer på att patienter inte behandlades väl vid mottagningen.

I budgeten höjs därför ersättningen till Enköpingspsykiatrin till 13 miljoner kronor, att jämföras med 10 miljoner kronor 2012.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade 18 januari 2012 att inleda förhandlingar om förlängning eftersom ”verksamheten fungerat väl under nuvarande avtalsperiod”.
Men till Socialstyrelsen och hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, hade fem ärenden kommit in 2010 som gällde närspykiatrin och Ola Gefvert. Två lämnades utan påföljd av HSAN, tre fördes över till Socialstyrelsens regionala enhet i Örebro.

Till patientnämnden vid Uppsala läns landsting kom tolv patientklagomål under 2011 som gällde närpsykiatrin i Enköping och i Norduppland, där Närpsykiatri HÄTÖ tog över med fyraårigt avtal från 1 januari 2011. Klagomålen gicks igenom och lämnades utan åtgärd av dåvarande chefsläkaren.

Den 26 januari 2012 skrev vård- och omsorgsförvaltningen i Enköping till landstingets kansli med starka synpunkter på hur patienter bemöttes vid Närpsykiatrin, och också på hur samverkan med kommunen fungerade.
”Inom såväl socialförvaltningen som vård- och omsorgsförvaltningen har vi både bevittnat dåligt bemötande mot patienter och fått det berättat till oss av ett flertal patienter. Det handlar om kränkande kommentarer, nedvärderingar och lynnighet ...Vi har också fått berättelser om oetiskt uppträdande som flörtigt beteende hos behandlare. När vi har påpekat detta har det inte mottagits professionellt”.

I brevet ifrågasätts också hur diagnoser ställs vid företaget, något Marie Palmgren, chef för vård- omsorgsförvaltningen, säger också till UNT:
– Hur kan en diagnos sättas på en patient utan annan utredning än 45 minuters samtal med Ola Gefvert? Det har väckt förvåning hos oss, och hos patienter, kan jag säga.

Men brevet fick ingen effekt för hur landstingets kansli hanterade förlängningen, i stället var det företaget som bröt avtalet av ekonomiska orsaker.
Brevet diariefördes inte heller förrän i maj.

Alien skrev:Är det öht någon mening för en psykpatient att klaga? Det är ju lätt att påstå att patienten missförstått, överdrivit etc. Givetvis väger läkares ord tyngre än patienters. Om man inte lyckas spela in vad som sagts.

Frimodig skrev:Jag visste inte att den här patientkategorin var så extremt svår. Självskadande och tänkande brudar. Borderline-fall. En slaskdiagnos tydligen. Ohyggligt svåra att hjälpa.

plåtmonster skrev:Gefvla inkompfetenz

plåtmonster skrev:Antar att det inte är fysiskt äckel?

Frimodig skrev:Det var ett intressant debatt-program på tv i torsdags. David Eberhardt och Åsa Nilsonne och Åsa Moberg och nån psykiatriker Persson.

Jag visste inte att den här patientkategorin var så extremt svår. Självskadande och tänkande brudar. Borderline-fall. En slaskdiagnos tydligen. Ohyggligt svåra att hjälpa.

På 60 och 70-talen jobbade jag en hel del inom psykiatrin. På Ulleråker och Akademiska, vuxen och barn- och ungdomspsyk. Jag kan inte påminna mig om att ha mött den sortens patienter. Fast de kanske var dolda, de fanns där men de syntes inte.

Lennart Frimodig

Stjarni skrev:Jag tycker mig minnas att Ola satte autism på någon efter ett samtal med?

Aftonbladet skrev:Men hans bagage från uppväxten är tungt och påverkar honom fortfarande.
– Jag blev utsatt för övergrepp när jag var liten. Min barndom var vidrig.
David Furusand vaknade kallsvettig på nätterna. Ångesten höll hans liv i ett hårt grepp.

Tittade inte på honom
För ett år sedan beslutade han sig för att söka hjälp. På alla hjärtans dag träffade han den numera omdiskuterade psykiatern Ola ­Gefvert på närpsykiatrin i Enköping.
– Jag börjar berätta om min barndom på ett sätt som jag aldrig gjort för ­någon utomstående förut. Men ju mer jag berättar ­desto mer ointresserad ­verkar han bli.
Ola Gefvert tittar bort, börjar knappa på sin dator och reser sig till slut upp och börjar titta i sin bok­hylla.
Efter en timme ställer Ola Gefvert sin diagnos.
– Han sa att jag var autistisk. Att jag saknar empati och att mitt beteende är inlärt, säger David Furusand.
Psykiatern och överläkaren Gefvert grundade sin diagnos på att David pratade monotont, jobbade med musik och accepterade att Gefvert inte tittade honom i ögonen.

SvD skrev:Psykiatrikern Ola Gefvert, som fått hård kritik efter den uppmärksammade dokumentären om våldtagna ”Nora”, och de bolag han driver toppar statistiken över anmälningar till patientnämnden i Uppsala län. Redan för ett år sedan larmade Enköpings kommun om personal som flörtar med patienter och kränkande kommentarer från läkare.

Under 2011 och 2012 har ett tjugotal anmälningar kommit in till Patientnämnden i Uppsala län angående de vårdbolag som Ola Gefvert driver. Det handlar dels om öppenpsykiatrin i Enköping, dels om öppenpsykiatrin i norra Uppland med kommunerna Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar.

Aftonbladet skrev:I november 2010 bedömde ­Izabell, 23, och hennes husläkare att hon behövde tala med en psykolog. Husläkaren skrev ­remiss till Ola Gefvert och hans företag Närpsykiatrin i Enköping.
Det första intrycket var dåligt.
– Han sa att jag inte behövde någon psykolog eftersom jag såg glad ut. Och inte var självmordsbenägen.

Anmälde närmanden
Enligt Izabell talade Ola ­Gefvert om sig själv och sina ­resor i ungdomen. Några frågor ska han inte ha brytt sig om att ställa.
När han skulle ta puls och ­mäta blodtryck upplevde hon att han gjorde sexuella närmanden. ­Något hon senare anmälde till Socialstyrelsen.
Ola Gefvert förnekade fel.
”Att jag skulle ha burit mig åt som hon skriver i sin anmälan, tittat på hennes bröst och hållit i hennes händer, känner jag inte igen”, skrev han.
I fjol vintras kom svaret från Socialstyrelsen. Uppgifterna om sexuella närmanden bemöttes inte då ord stod mot ord. ­Däremot fann Socialstyrelsen ­brister i hur Gefvert bedömt hennes hälso­tillstånd.

I en annan del av Enköping bor Emma, 25, som egentligen heter något annat. Hon kom till Ola Gefvert när han tog över när­psykiatrin i mars 2009.
Hela behandlingen skulle snart styras efter hennes diagnos om borderlinestörning. Hon mådde allt sämre.
– Ola sa att jag var gravt störd. Att jag var manipulativ och inte kan ha ett arbete med människor. Han anklagade mig för att ­bränna ut terapeuter och andra i min ­omgivning.
Emma var vän med Nora från radiodokumentären. Emma fick tydliga instruktioner.
– Jag fick inte ringa ambulans om Nora försökte ta livet av sig. Det skulle vara att uppmuntra henne.
Även Emma ville ha hjälp av en kvinnlig psykolog – men fick nej. I stället gick båda till en av ­Gefverts manliga behandlare.
– Behandlaren tyckte att ”vi skött oss” under en period och ­ville bjuda hem oss på middag som en belöning. Det kändes olustigt och vi valde självklart att inte gå.

”Bra med granskning”
Ett och ett halvt år har gått ­sedan den sista kontakten. I dag går Emma till landstingets psyko­log. Den gamla diagnosen om borderline har dömts ut av en ­annan psykiater och tagits bort. Hon mår bättre och har fått en praktikplats – där hon jobbar med människor varje dag.

Ledarkrönika i Aftonbladet skrev:Men hur kunde han i sådana fall få fortsätta så länge? Varningstecknen måste ha varit många.
Sanningen är väl att det finns så få psykiatriker. Läkare ligger i topp bland bristyrkena och framför allt saknas det specialister inom psykiatri och allmänmedicin. Arbetsförmedlingens senaste statistik visar dessutom att läkarbristen har ökat.

Inom psykiatrin är kontakten mellan läkare och patient helt avgörande. Ändå har det saknats psykiatriker i decennier. Desperata landsting har länge tvingats ragga läkare utomlands medan ohälsan ökat.
Inom all sjukvård ska vårdcentralen givetvis vara första instans. Det är där hela familjer ska kunna knyta kontakt med en husläkare som följer familjemedlemmarna och håller dem friska. Men det var länge sedan vårdcentralerna i glesbygd kunde rekrytera fast anställda läkare. I stället får patienterna nöja sig med stafettläkare som kommer någon vecka och försvinner igen.
Nu har även storstädernas förorter drabbats av läkarbristen. Landstingen satsar på vårdval, men varför ska man välja vårdcentral när läkaren hela tiden är ny?

Utbildningsminister Jan Björklund skryter med att han utökar läkarutbildningen med 40 platser under 2013. Men med en sådan utbyggnadstakt lär många svenskar ha självdött innan de fått en egen husläkare.
Läkarna själva har ett stort ansvar för läkarbristen. På 90-talet drev Läkarförbundet en kampanj för att minska antalet platser på läkarutbildningen. Läkarna var rädda för överetablering och lönedumpning.
Kampanjen lyckades och antalet platser på läkarutbildningen minskade under flera år på 90-talet. Genom den manövern kunde läkarna behålla sina höga löner, men de svek sina patienter och som vanligt är det de allra sköraste som drabbas hårdast.