Vad kan man få ut av det? Mina betyg var mycket jämna, det var det lägsta möjliga i alla ämnen, det var grundskolan alltså. Efter grundskolan vägrade jag gå i skolan mer, värre helvete hittar man inte ens i Hitlers koncentrationsläger.

Nargil skrev:
Du har rätt i att det är svårt att göra objektiva begåvningstest, speciellt för barn och personer med särskilda behov. Vet själv som förälder att det vore känslig sak om de egna barnens begåvning mättes och man vet de kan bättre. Tänk på att dessa tester bara är en del av en större helhet som bedöms. Om du är nöjd med och tror att barnen har AS har ju utredarna hittat rätt, är ju det som är viktigt, inget annat egentligen.

Min son anses ju normalbegåvad (även om jag vet att han är mer begåvad än så) och det räcker ju i det här fallet. Både han och jag anser att AS diagnosen är rätt satt så resten spelar ju ingen roll för oss. Dock tycker jag att man ska ta sådana saker i anspråk när man väljer att lägga mycket vikt vid testerna.

Har själv också mycket ojämn begåvningsprofil. Ligger på det övre medelområdet när det gäller verbal begåvning och på särskolenivå när det gäller en hel del på det ickeverbala.

Trots detta: har jag ändå klarat mig igenom naturvetenskapligt program, läst datavetenskap dock utan klara mattekurserna, jobbat som lärare i elektronik och mikroprocessorteknik, klarar och rita och konstruera båtskrov och enklare maskiner i CAD-program.

Jag är på inget sätt något geni varken när det gäller elektronik, programmering och konstruktion, visst händer att jag ibland får jobba lite hårdare med att lära mig kopplingsscheman än andra, men det faktum att jag klarar en hel del ickeverbala uppgifter ungefär lika bra som andra normalbegåvade visar att tester inte säger allt om verkligheten.

Dock kan jag ibland ha svårt att känna igen ansikten, hitta på nya platser samt blanda ihop höger och vänster, har också svårt med trafiken och därför inget körkort, så där kanske testerna säger något om min ickeverbala kapacitet.

Med andra ord tester en sak, verklighet ibland en annan.

Det här illustrerar faktiskt en av svårigheterna med intelligensmätning, att man under vissa "tillstånd" kan prestera sämre. Tanken är dock att man alltid ska kunna prestera sitt yttersta och att frågorna ska vara så okänsliga för yttre störningar som möjligt. Man kan vara deprimerad, vara sjuk, nervös eller helt enkelt inte lägga ned det arbete uppgifterna kräver. Just standardiserade tester brukar vara bra att sålla bort vissa typer av yttre störningar, medan många internettester misslyckas med detta.

Egentligen så är det verkliga livet en bättre spegling av ens intellektuella kapacitet, precis som du säger xty3457. Att tro att det första IK testet man gör som man exempelvis underpresterat på är något slags bibel är direkt felaktigt.

I övrigt verkar det som att framförallt IK tester för barn har en hög träningsbenägenhet, barn som tränat IK test brukar kunna boosta sin IK med 30 enheter, medans träningen för IK tester för vuxna rör sig om 4-5 IK poäng. Något som också borde tas upp är att tvärt emot vad många verkar tro så utvecklas exceptionellt begåvade individer långsammare, de behöver runt två extra år på sig för att mogna kognitivt. Östasiatbarn mognar senare än Européer, som i sin tur mognar senare än Afrikaner.

Man kan också dra en parallell till pojkar och flickor, flickorna mognar kognitivt snabbare än pojkarna. Men pojkarna mognar under en längre period och går om flickorna marginellt på slutet. Man brukar säga är att flickor mognar snabbare än pojkar, det man egentligen pratar om är en intelligensmässig mognad.

Om jag får spåna hejvilt så är min analys av detta: I djurriket brukar biologer klassificera djurens intelligens efter deras hjärnstorlek i förhållande till kroppsstorleken. Ju större hjärna i förhållande till kroppsstorleken ju intelligentare art. Det beror på att hjärnmassan som inte kontrollerar kroppsfunktionerna är till rent tänkande. I djurriket så är även en indikator på intelligens tiden det tar för djurens ungar att mogna, ju längre tid ju intelligentare art. Detta beror troligtvis på att större hjärnor tar längre tid att få "styr" på. Många vet att ungdomar som skjuter i höjden väldigt snabbt får problem med motoriken innan kroppen "vänjer" sig vid den nya längden. På samma sätt är det med stora hjärnor. Östasiater mognar senare än oss Européer, de har även större hjärnor även om man plockar bort att de är mindre i snitt än oss. Européer mognar långsammare än Afrikaner och vi har också större hjärnor än Afrikanerna. På samma sätt har män större hjärnor än kvinnor, och vi mognar senare än kvinnor.

En stor avvikelse från detta är Eskimåer, som har de största hjärnorna i hela världen men har "bara" ca. 92 IK. Inuiterna är inte heller kroppsligt stora. Hur kan detta existera? En teori jag har är att IK test inte på något sätt är allvetande, det har varit ett mål nästan sedan IK testernas begynnelse att konstruera testerna så män och kvinnor presterar lika bra på dem. I stället för att dra slutsatsen att Eskimåer inte är lika intelligenta som Européer, kan man kanske fundera över om deras extra hjärnvävnad uttrycker sig i en spatial förmåga testerna inte mäter i någon högre utsträckning. Kanske är denna förmåga kopplad till att kunna överleva i extremt svår och hård miljö (Grönland=väldigt kargt).

En sista poäng jag vill göra är: Även om IK-tester inte mäter hjärnvolym i förhållande till kroppsstorlek väl, så mäter de förmågor som är centrala för typiska I-länder. De är helt enkelt bra för att predicera framgång i skola, arbete och tjäna pengar. De mäter i viss mån även om man har en benägenhet att vara oaktsam och därmed skada sig själv (låg IK), barn utanför äktenskapet (låg IK), att ljuga (låg IK), korruption (låg IK), livslängd (hög IK), att ha ett attraktivt utseende (hög IK), att ha osymmetrisk kropp (låg IK), i princip all brottslighet (låg IK), psykisk sjukdom (låg IK) osv.

Pikachu skrev:Något som också borde tas upp är att tvärt emot vad många verkar tro så utvecklas exceptionellt begåvade individer långsammare

Inget skolan tar hänsyn till..

En annan aspekt som skolan missar att ta höjd för är när elever har ojämn begåvningsprofil att satsa rejält på det de är bra på istället för att sinka de med tysk grammatik osv.

Pikachu skrev:att ha ett attraktivt utseende (hög IK)

Attraktivt utseende har inget med intelligens att göra. Det finns olika kombinationer men korrelation tror jag inte på.

plåtmonster skrev:

Pikachu skrev:Något som också borde tas upp är att tvärt emot vad många verkar tro så utvecklas exceptionellt begåvade individer långsammare

Inget skolan tar hänsyn till..

En annan aspekt som skolan missar att ta höjd för är när elever har ojämn begåvningsprofil att satsa rejält på det de är bra på istället för att sinka de med tysk grammatik osv.

Pikachu skrev:att ha ett attraktivt utseende (hög IK)

Attraktivt utseende har inget med intelligens att göra. Det finns olika kombinationer men korrelation tror jag inte på.

Handsome men and women often appear to be blessed with lucky lives. Now research has shown they are cleverer than most people as well.

Studies in Britain and America have found they have IQs 14 points above average.

http://www.dailymail.co.uk/sciencetech/ ... ether.html

Kul med folk som inte har satt sig in i saken och faktiskt inte vet så mycket om just den specifika saken ändå uttalar sig i motsatt riktning.

Kan det helt enkelt ha att göra med att bra utseende premierats? Att rika affärsmän t.ex. valt vackra kvinnor i högre utsträckning. Rikedom överlag är kopplat till högre kognitiv förmåga.

Dailymail är Storbrittaniens motsvarighet till Svenska Aftonbladet. Nyhetsartikeln innehåller till största delen anekdoter. Det som är mer vederhäftigt finns i slutet av artikeln:

DailyMail skrev:In Britain, the study found that men who are physically attractive had IQs an average 13.6 points above the norm while women were about 11.4 points higher.

Kanazawa's findings were based on the National Child Development Study which followed 17,419 people since their birth in a single week in March, 1958.

Throughout their childhood up to early adulthood, they were given a series of tests for academic progress, intelligence and marked on appearance.

The American research was taken from the National Longitudinal Study of Adolescent Health which involved a similar study of 35,000 young Americans.

Kanazawa, whose paper was published in the academic journal Intelligence, said: 'Our contention that beautiful people are more intelligent is purely scientific. It is not a prescription for how to treat or judge others.

Det är förmodligen denna vetenskapsartikel som avses: lse.ac.uk: Childhood intelligence and adult obesity - LSE - London School of ..
I vilken övervikt korrelerades till inkomst, IQ osv. Alltså inte attraktivitet i sig. Detta ger ett helt annat perspektiv på saken och verkar betydligt mer rimligt.

Är det bara jag som har en sjukt JÄMN begåvningsprofil skolmässigt?

Visst, har en ojämn begåvningsprofil i annat avseende, jag skulle nog kunna klura ut en smart lösning på något i teorin samtidigt som jag är proffs på att explodera havregrynsgröt i mikron. Men skolan, främst grundskolan och gymnasiet, jag hade SAMMA fallenhet för språk och de "mjuka" vetenskaperna som för naturvetenskap och de "hårda" ämnena. Jag har ett väldigt bra vetenskapligt tänk samtidigt som jag har bra språkbegåvning. Lärarna visste inte vad de skulle göra med mig för jag föll inte som andra naturligt in i antingen humaniora eller naturvetenskap.

Det blev min fobi mot matte som fick avgöra. Och det var enbart min inställning till matte som gjorde att jag sög. Hade trots allt näst högst betyg i matte hela tiden. Hade matte betytt något för mig hade jag kunnat bli bra på det.

Dessutom hade jag fallenhet för musik och bild till råga på allt!

Så var det det där med idrotten. Har aldrig haft annat än under medel i det.

Är inte helt säker på hur det var i skolan men när testerna för diagnos gjordes hade jag en jämn kurva, så också min bror. Honom tänkte de först neka diagnos baserat på att kurvan var för jämn men fick ge sig då allt annat var så tydligt.

@kiddie, Fick du kämpa för att uppnå de höga betygen?

Många intressanta fakta i tråden.
Personligen tror att rikedom har en hel del med andra egenskaper
attt göra än intelligens att göra, även om jag kan tänka mig att
finns ett visst samband.

Tror att de som sysslar med affärer är socialt framgångsrika och har ett IQ på en 115-130
är rikast och mest benägna att ha en person som vill ackumulera rikedom, finns en del studier

När det gäller de riktiga genierna som har ett IQ på än 150+ tror
jag att många av dessa har en förmåga att se över rikedomar och
se behovet för hela samhället, bra exempel är t. ex. einstein.

När det gäller aspergare är de oftare än gemene man trots god
begåvning fattigare på grund av samhällets diskrimiering och fördomar.

För att besvara trådstartarens ursprungsfrågeställning:

1. Nej
2. Mina var väldigt jämna. Mvg eller vg i allt.
3. Ganska likvärdigt. Något bättre på universitet kanske eftersom man läser det man är intresserad av och pressen är högre.

Förövrigt anser jag inte att skolbetyg avspeglar begåvning. Enbart förmåga att läsa in information ihop med en gnutta disciplin.

plåtmonster skrev:Dailymail är Storbrittaniens motsvarighet till Svenska Aftonbladet. Nyhetsartikeln innehåller till största delen anekdoter. Det som är mer vederhäftigt finns i slutet av artikeln:

DailyMail skrev:In Britain, the study found that men who are physically attractive had IQs an average 13.6 points above the norm while women were about 11.4 points higher.

Kanazawa's findings were based on the National Child Development Study which followed 17,419 people since their birth in a single week in March, 1958.

Throughout their childhood up to early adulthood, they were given a series of tests for academic progress, intelligence and marked on appearance.

The American research was taken from the National Longitudinal Study of Adolescent Health which involved a similar study of 35,000 young Americans.

Kanazawa, whose paper was published in the academic journal Intelligence, said: 'Our contention that beautiful people are more intelligent is purely scientific. It is not a prescription for how to treat or judge others.

Det är förmodligen denna vetenskapsartikel som avses: lse.ac.uk: Childhood intelligence and adult obesity - LSE - London School of ..
I vilken övervikt korrelerades till inkomst, IQ osv. Alltså inte attraktivitet i sig. Detta ger ett helt annat perspektiv på saken och verkar betydligt mer rimligt.

This brief research note aims to estimate the magnitude of the association between general
intelligence and physical attractiveness with large nationally representative samples from two
nations. In the United Kingdom, attractive children are more intelligent by 12.4 IQ points
(r=.381), whereas in the United States, the correlation between intelligence and physical
attractiveness is somewhat smaller (r=.126). The association between intelligence and
physical attractiveness is stronger among men than among women in both nations. The
association remains significant net of a large number of control variables for social class, body
size, and health.

http://personal.lse.ac.uk/KANAZAWA/pdfs/I2011.pdf

Att Dailymail är jämförbart med Aftonbladet är ointressant, då de hänvisar till forskning gjord av seriösa forskare med gedigna empiriska underlag. Spelar liksom ingen roll att man får information från en forskare genom surfplattan eller från universitetsbiblioteksdatorn.

En annan sak du inte verkar förstå är: Att de här duktiga forskarna förmodligen inte skulle uttrycka sig i termen attraktivitet då det egentligen handlade om övervikt. Att det just handlar om fysisk attraktivitet innebär förmodligen att de tagit höjd för nämnd variabel.

Pikachu skrev:Att Dailymail är jämförbart med Aftonbladet är ointressant, då de hänvisar till forskning gjord av seriösa forskare med gedigna empiriska underlag. Spelar liksom ingen roll att man får information från en forskare genom surfplattan eller från universitetsbiblioteksdatorn.
...

Precis, jag förstår inte varför man hänger upp sig på vilken tidning informationen eller forskningen är publicerad i, finns forskning som är seriös och tidningen lämnar hänvisning till studien samt intervjuar seriösa forskare, forskningsansvariga och experter, kunniga inom området som artikeln handlar om så spelar det väl ingen roll om informationen går att hitta i Svensk Damtidning, Hänt i veckan eller Aftonbladet och liknande tidningar. Det känns inte riktigt seriöst när folk viftar bort seriös och riktig information eller forskning med att det är publicerat i någon tidning som kanske inte anses hålla samma höga kvalitet som exempelvis en vetenskaplig tidskrift.

Dailymail har högre sannolikhet för att välja vetenskapliga artiklar som kanske har tveksam grund att stå på och väljer gärna att vinkla resultatet. De kan förvisso förmedla något riktigt bra men sannolikheten är mindre och alltså finns det mindre anledning att ta notis.

Wine skrev:Precis, jag förstår inte varför man hänger upp sig på vilken tidning informationen eller forskningen är publicerad i, finns forskning som är seriös och tidningen lämnar hänvisning till studien samt intervjuar seriösa forskare, forskningsansvariga och experter, kunniga inom området som artikeln handlar om så spelar det väl ingen roll om informationen går att hitta i Svensk Damtidning, Hänt i veckan eller Aftonbladet och liknande tidningar. Det känns inte riktigt seriöst när folk viftar bort seriös och riktig information eller forskning med att det är publicerat i någon tidning som kanske inte anses hålla samma höga kvalitet som exempelvis en vetenskaplig tidskrift.

Man ser inte skogen för alla träd liksom.

plåtmonster skrev:@kiddie, Fick du kämpa för att uppnå de höga betygen?

Nej. Jag pluggade aldrig. Nu låter det som jag hade höga betyg i allt men hade mer åt medel i sådana ämnen man lär sig genom att läsa fakta för det orkade jag aldrig med. Så det ojämna i mitt fall handlade mer om om man behövde plugga hemma eller om det räckte med att hänga med lite på lektionerna. Mesta av matten och språken fick jag av det läraren sa. Satt aldrig hemma med sådant.