Under en period nu har jag börjat bli oerhört trött. Jag lägger mig ganska tidigt på kvällarna för att sova. Jag sover skönt hela natten och vaknar trött på morgonen.
Även fast jag inte gör något direkt ansträngande (förutom skolan) så är jag FORTFARANDE trött.
När jag kommer hem så brukar jag lägga mig på sängen eftersom jag är så trött och behöver "vila lite" men det slutar alltid med att jag somnar..och då sover jag 1 - 2 h... och det är mitt på dagen

Är detta normalt för oss Aspergare? Eller är det bara jag som är "utbränd" eller nåt?

Jag vet inte vad som är normalt för en aspergare eller om du är överansträngd men har du kollat så att du inte har järnbrist eller något? Det kan man bli väldigt trött av.

Jag sover också väldigt mycket. Ofta lägger jag mig på sängen för att läsa och så somnar jag. Nu för tiden sover jag kanske nio-tio timmar per natt och ofta ytterligare två timmar mitt på dagen.

Om det är ett aspergersymptom vet jag inte, men ensam om problemet är du i alla fall inte.

För egen del kan det bli mycket intryck ibland. Då blir det mycket sova!

Jag sover ofta 10-12 timmar. Är trött i perioder, beroende på vad jag gör, om jag är depp, om jag ätit järn, om jag ätit bra mat...

Våren brukar göra att jag känner mig tröttare ett tag (omställning till en ljusare miljö). Om du är vaken/ute tidigt på morgonen eller sent på kvällen så kan du använda solglasögon t.ex.

Kanske tröttheten för oss "Aspergare" kommer av att vi engagerar oss i (så) mycket? För mig är det i alla fall så. Jag jobbar massor på att inte behöva engagera mig i så mycket, men varje gång jag tänker på att "göra mindre" så blir jag paradoxalt nog stressad.

Jag brukar också bli väldigt trött, speciellt den här tiden när jag varit länge i stan. När jag kommer ut på landet (och har kommit förbi syreförgiftningen) har jag mycket mera energi. Jag tror det beror på tvångsmatning av intryck här i stan.