SvD skrev:Bakom slutna dörrar pågår just nu förhandlingar om ett handelsavtal mellan EU och USA som bland annat kan leda till att amerikanska företag kan stämma europeiska länder om de till exempel skärper miljölagstiftningen. Det skriver Kew Nordqvist (MP) och Carl Schlyter (MP).

Tobaksjätten Philip Morris har stämt regeringarna i Uruguay och Australien. Ländernas krav på varningar på cigarettpaketen, en produkt som årligen dödar 700000 människor bara i EU, sägs inkräkta på bolagets utrymme för marknadsföring.
Ett amerikanskt företag kräver regeringen i Kanada på 250 miljoner dollar. Skälet: Uteblivna framtida vinster, eftersom provinsen Quebec inte tillåter utvinning av skiffergas genom den för miljön fullständigt katastrofala fracking-metoden.

Slovakien tilldömdes förra året att betala ett holländskt bolag 22 miljoner Euro. Skälet: Efter katastrofala privatiseringar av sjukvården ändrade en ny regering 2006 regelverket och krävde att företag inom sektorn skulle arbeta på basis av icke-vinst.

Det gemensamma i dessa exempel är att de nationella reglerna utmanas av starka företag i rättsprocesser i slutna rum, så kallade Investor-State Dispute Settlements (ISDS). Detta är en av de mekanismer som diskuteras i det handel- och investeringsavtal som nu förhandlas mellan EU och USA. Andra förhandlingsrundan avslutades nu i veckan. Avtalet, Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), skulle bland annat kunna leda till att amerikanska företag får rätt att stämma EU-länder, däribland Sverige, för förändrade villkor som försämrar vinstmöjligheterna, exempelvis stärkt miljöskyddslagstiftning.

plåtmonster skrev:Man kan välja om rättvisan vinns i domstol eller utanför.

• Förbud mot att förbjuda eller begränsa GMO. Alla länder som skriver under TPP måste tillåta GMO som odlas i deras land och användas i hela livsmedelskedjan och GMO-märkning kommer att förbjudas (precis som i USA).

• Omdefiniering av nationellt GMO-motstånd som "anti-frihandel-aktivitet" vilket kan leda till ekonomiska sanktioner mot länder som försöker att förbjuda GMO.

• Ökad import av osäkra livsmedel från nationer som praktiskt taget saknar reglering av bekämpningsmedel. Som Nationofchange.org rapporterar, "[Företagen] har noggrant utformat TPP för att se till att medborgarna i de berörda länderna inte har någon kontroll över livsmedelssäkerheten, vad de ska äta, var och under under vilka villkor maten odlas eller över användning av växtgifter och bekämpningsmedel."

• Kriminalisering av "fair use" av upphovsrättsskyddat material. Alla som använder en bild, ett kort videoklipp, ett ljudklipp, etc., ska kriminaliseras och kunna arresteras och fängslas under TPP. (Detta torde innebära de flesta av oss som delar saker på facebook.)

• Människor som ägnar sig åt Fair Use av upphovsrättsskyddat material ska kunna stängas av från Internet. Detta skulle stänga ner så gott som alla alternativa medier, många bloggar och tysta de flesta kritiker av den globala företagseliten.

• Att tvinga medlemsländerna att kriminalisera småskaliga upphovsrättsintrång, t.ex. någon som delar en musikfil med en vän. MPAA har haft ett enastående inflytande över språket i TPP och vill försäkra sig om långtgående saknktionsrättigheter.

• Förbud mot generiska mediciner som konkurrerar med patenterade läkemedel.

• Kraftigt minskad bankreglering, så att kriminella banksters kan stjäla ännu mer pengar globalt utan konsekvenser för sina handlingar. "Avtalet skulle också vara en välsignelse för Wall Street och dess kampanj för att urvattna de regler införts efter finanskrisen 2008", skriver Wallach i NY Times.

• Avtalets text måste hållas hemligt av varje avtalsland i fem år, efter att avtalet trätt i kraft.

• Förbud mot regionala/lokala lagstiftningar som kan förhindra ”fritt flöde av information”. (Ett skydd för frihet till information uttrycks det, men i praktiken innebär det att länder själva inte får bestämma över sin lagstiftning om exempelvis begränsningar för att skydda invånares privata data, och som minst inte borde bestämmas i hemliga handelsavtalsförhandlingar.)

• Global reglering kring nätneutralitet. (Avtalet är lite luddigt – det verkar som det öppnar för att införa vissa former som bryter mot tanken mot nätneutralitet.)

• Avtalet förhindrar länder från att använda/respektera tanken bakom öppen källkod. (Viss insyn i källkod kan ibland behövas – EFF lyfter exempelvis behovet för underleverantörer att kunna laga säkerhetshål i exempelvis mjukvara för routrar.)

• Förhinder för lagstiftning för att spara data lokalt i ett land, av ex. säkerhetsskäl. (Gissningsvis för att tjänster som erbjuds från andra länder inte ska behöva oroa sig för lokal konkurrens, men skulle i så fall göra det svårt att ha en ordentlig debatt kring, och möjlighet till regional lagstiftning för hur vi exempelvis hanterar känsliga patientdata.)

• Alla länder som ingår i avtalet måste införa lagstiftning mot spam. (Spam är dåligt, men anti-spam-lagar är inte nödvändigtvis bra för det, som EFF uttrycker det.)

Arbetet skrev:Förhandlingarna om TTIP-avtalet, som är tänkt att reglera handeln mellan USA och EU, har hittills förts på största möjliga avstånd från insyn och offentlig debatt. Trots det, har hemlighetsmakeriet och delar som läckt ut lett till omfattande protester i Europa. Till exempel i Berlin där 250000 människor demonstrerade den 10 oktober. Det kan verka märkligt från svensk horisont. Med undantag för enstaka fackliga protester, verkar de flesta här ha svalt myten att det rör sig om ett avtal för ökad frihandel som vi alla kommer att tjäna på.

UNT skrev:- Det är kanske förståeligt om regeringar inte vill gå med på att företagsjurister ska kunna sätta sig till doms över demokratiskt fattade beslut, exempelvis miljökrav. Det är också en mekanism som bara stora bolag kan utnyttja, och det blir skattebetalarna som får betala om regeringen fälls.

Den andra delen, om internet och upphovsrätter, är det i stor utsträckning upphovsrätts- och filmbolag som lobbar för, och Erik Lakomaa beskriver det som en variant av ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement)-avtalet.

- ACTA hade inte stöd i EU-parlamentet, och att lägga in det som en oavvislig del av ett avtal gör det svårt att komma vidare i förhandlingarna.

UNT 2016-02-29 skrev:EU har fått med sig Kanada på idén om en nyskapad investeringsdomstol för att avgöra tvister mellan länder och företag.
Den svenska regeringen välkomnar beskedet. Samma uppgörelse föreslås i frihandelsförhandlingarna med USA.
---
EU-kommissionen hoppas dock att det nya systemets hårdare regler om vad som får tas till tvistedomstolen ska lindra kritiken.

Det är tydligt förklarat i texten att alla länder har rätt att lagstifta för att skydda sina medborgare, säger Malmström.

Arbetet skrev:Enligt den radikala nyhetssajten Counterpunch, hävdar Läkare utan gränser att TTP-avtalet kommer att gå till historien som det hittills värsta slaget mot tillgången till mediciner i utvecklingsländerna. I Vietnam, som är fattigast av de ingående länderna, kan uppemot 40000 hivdrabbade bli utan mediciner pga fördyringarna.

I förslaget till TTIP ingår ett system för investeringsskydd som ger företag rätt att stämma stater om de förlorar pengar på grund av politiska åtgärder. Liknande mekanismer används redan för att ­stoppa allt från piratkopiering av musik till ­billiga hiv-mediciner. Om samma system införs i EU skulle storföretag kunna ta strid mot lagar som skyddar folkhälsa, miljö, konsument- och arbetarskydd. ­Demokrati och miljö kan bli utdömda som handelshinder.

Sydsvenskan skrev:Ett stort hinder för ett godkännande av det så kallade Ceta-avtalet med Kanada försvann i måndags kväll då Tysklands socialdemokrater röstade ja till avtalet på ett extrainkallat partimöte.
– Det känns som att vi har kommit ett steg närmare, konstaterar Sveriges EU– och handelsminister Ann Linde (S).
Linde och Sverige tillhör de varmaste handelsavtalsanhängarna i EU och lobbar hårt för att få övriga länder att säga ja. I första hand gäller det Ceta-avtalet, som EU-kommissionen hoppas kunna få igång provisoriskt redan från årsskiftet.

Kritikerna ser Ceta som en "trojansk häst" till TTIP – det frihandelsavtal som EU förhandlar om med USA.

Alien skrev:Jag skrev på här: http://www.stoppattip.se/

Men vad säger politikerna? Är de en fårskock som följer ledarna, ingen som har några invändningar?

Sveriges handelsminister Ann Linde framhåller att TTIP är av högsta prioritet för den svenska regeringen och betonar avtalets ekonomiska och politiska betydelse.

- Jag välkomnar att kommissionen fortsätter att hålla ett högt tryck i förhandlingarna med USA. Det är viktigt att vi når så långt som möjligt under Obamas administration. Jag hoppas EU visar fortsatt gemensam handlingskraft för att nå framsteg i förhandlingarna, något som krävs i detta kritiska skede, säger Ann Linde.

Ann Linde ser också fram emot att CETA undertecknas vid EU-Kanada toppmötet den 27 oktober. I rådet pågår diskussioner om vilka delar av avtalet som kan komma att tillämpas provisoriskt.

- Min förhoppning är att EU:s ledare kan ge en tydlig politisk signal till Kanada att vi vill ha det här avtalet som är ett av EU:s mest ambitiösa och breda handelsavtal. Kanada är en viktig strategisk partner och handelsavtalet kommer att gynna tillväxt och jobbskapande, avslutar Ann Linde.

DI skrev:Under morgonen och förmiddagen har Europaparlamentets ordförande Martin Schulz träffat Kanadas handelsminister Chrystia Freeland i ett försök att rädda handelsavtalet mellan EU och Kanada, enligt AFP.
Schulz har även träffat Valloniens delstatschef Paul Magnette, som just nu hindrar Belgien från att godkänna avtalet. På Twitter skriver Schulz att samtalen "inte kan stanna vid mållinjen" och att mötet är till för att återuppliva CETA-samtalen.

Iridia skrev:Här kan man skriva på:

http://act.watchdog.net/petitions/4012? ... QoVcsCkef0

– Regler som skyddar miljön och sociala förhållanden har förstärkts. Tvister ska inte avgöras i privat skiljenämnd, förklarade Magnette [Valloniens regionale regeringschef] på torsdagen.

Den belgiska överenskommelsen ändrar dock inte ett enda komma i Ceta, handelsavtalet mellan EU och Kanada, säger EU-diplomater till DN. Avtalstexten kan inte ändras i efterhand.

Att en offentlig domstol, inte privat skiljenämnd, ska avgöra tvister mellan stater och företag är inte heller nytt. Det nya systemet för tvistlösning, kallat ICS (se artikel nedan), har funnit med ända sedan förhandlingarna mellan EU och Kanada avslutades 2014.

Det som hänt är att den belgiska regeringen och de belgiska regionerna har enats om hur EU:s avtal med Kanada ska tolkas.

Kommissionen står bakom de förklarande texterna och hävdar att de är rättsligt bindande, men det är långt ifrån säkert att till exempel EU-domstolen håller med om det. Oklart är också hur snart EU kan underteckna handelsavtalet med Kanada. Först ska den belgiska överenskommelsen godkännas av EU:s övriga länder.