För första gången känns det som man är bland "sina egna"

Vill bara gå lös i varenda tråd och skriva om allt från mina egenheter till svårigheter m.m

nu har jag ju inte riktigt fått min diagnos än, men ska in på NP i slutet på månaden efter många års väntan oro och ångest. Var iväg på diagnos konsultation, vilket ledde till att de tyckte att det var väl värt att kolla vidare för aspberger och om det var något mer än det.

Är så skönt att se att många av de drag/egenheter finns bland flera. senaste 10 åren har jag känt mig ensamast i värden om mina problem.

vill bara säga tack för att ni finns och att ni berättar om er och era livsituationer. Det ger varjefall mig mer hopp om livet.

hoppas på att få många nya kontakter och erfarenheter här

Välkommen syntax, kul att ha dig här!
Ska bli roligt att se vad du skriver.

Alltid kul med lite nytt blod .. bokstavstolka inte det nu

Håller med alixha, välkommen till "klubben" syntax. Hoppas du ska trivas.

Ser att du träffade brudarna direkt, bra jobbat och välkommen...

-Du är välkommen!

Härligt att du känner så

Välkommen syntax, hoppas du ska trivas .

gött att höra att man blir så varmt välkommnad
håller på att kolla runt och fixa profilen här nu

liten update idag. då ska jag in vid 11 och få svar på NP vad deras snabbutredning har gett.

är så sjukt nervös och ångestfylld. 10 år har jag fundrrat och letat. och i 5 år kämpat för att få ett svar...

mest orolig är jag om det framkommer att det är något annat. eller i värsta fall att de säger att nä du är "normal". då vet jag inte vad jag gör. för något är fel det känner jag ju.

wish me luck

// syntax

Lycka till.

Jag hade själv samma funderingar när jag skulle få svar men även om du inte skulle få autismspektrum som diagnos så kommer du säkert kunna få hjälp ändå med vad det än är som gör att livet känns svårt för dig.

Lycka till kompis, och välkommen. Saker och ting fixar sig nog till slut.

HEJ! Jag är också ny! jag håller på att utredas nu.

Jag hittade hit igår..Kan inte slita mig, borde gå till jobbet nu men kan inte sluta läsa--
Känns verkligen som att äntligen hitta hem. Började storgråta när jag hittade och hade läst masa i forumen.. Äntligen känner man sig inte ensam, helt vilsen och ensam.

Tack för att ni finns!!!

marryjo86 skrev:HEJ! Jag är också ny! jag håller på att utredas nu.

Jag hittade hit igår..Kan inte slita mig, borde gå till jobbet nu men kan inte sluta läsa--
Känns verkligen som att äntligen hitta hem. Började storgråta när jag hittade och hade läst masa i forumen.. Äntligen känner man sig inte ensam, helt vilsen och ensam.

Tack för att ni finns!!!

Välkommen "hem", kul att du trivs så bra här (men du borde gå till jobbet, vi är kvar när du kommer tillbaka).

update

efter en ångestfull resa till NP så har jag äntligen fått mitt svar, det blev asperger + adhd.
ett solklart fall. så de hade misstänkt det redan första träffen på öppen psykiatrin.

Np tyckte att jag var fruktansvärt påläst kontrade då med att jag har mina special intressen
blev ett allmänt skratt. vilket jag inte fattade riktigt varför.

så nu sitter jag hemma och försöker varva ner och låta det smälta in att man fått hjälp och någon har lyssnat på en för en gångs skull.

men ny tankar kommer vad händer nu? hur blir det på jobbet etc. men jag ska försöka ta det lugnt och inte etsa upp mig över detta itan ra ett steg i taget.

ps. välkommen marryjo86 . ds

Hej syntax, och grattis till diagnosen!

Mitt tips är att du är "som vanligt" på jobbet, så att de kanske inte börjar undra vad du är för en kuf (hoppas du inte tog illa upp att jag skrev så?).

Medan jag ännu jobbade berättade jag inte för någon på jobbet om min diagnos, eller varför jag fått den, och efter bara några år fick jag förtidspension och har inte haft någon anställning sedan dess.

Mvh geocache

jag har 4 stycken på jobbet som är med i mitt arbetslag, varav 1 är min "chef/arbetsledare" såde visste om att jag skulle in och att jag misstänkt detta länge. så de blir nog inte värst shockade av beskedet som tur är.

men jag antar att jag nu kan släppa lite på mina krav som jag försöker leva upp till och böra om på nytt och se vad jag kan göra anorlunda. nu när man kan få andra förutsättningar för ett bättre liv

Välkommen, du är inte ensam. Bara i väldigt liten minoritet

Men den finaste gemenskapen hittar man i utanförskapet ^^

Hoppas diagnoserna kan ge dig ytterligare förståelse som du har sökt men akta så att
diagnoserna inte börjar definiera ditt liv, du är ju den du är med eller utan diagnos.
Och det behöver inte betyda att det är nått fel på en för att man är annorlunda.

ja det hoppas jag med.
nu vet man hur man ska börja jobba med sina egna små/problem och svårigheter. sen att få lite hjälp på traven när man behöver är bara ett plus

kan ju säga att lite av min inre oro har lättat äntligen.