Personligen tror jag att det är kulturellt, till viss del kanske genetiskt. Att göra svepande kommentarer och generalisera folk.
Vad jag noterat är att det finns en hel del människor som klart och tydligt inte är aspergers, men har samma förkärlek för att känslomässigt avskärma sig från individen och bygga sina åsikter på grova antaganden och generalisering.
Jag själv är på detta viset, och kommer otroligt bra överens med andra som beter sig på liknande sätt.

Oftast ser man en tydlig nord/sydlig delning, kulturellt. Det går inte att förneka att antalet "generaliserare" är större i icke-nordiska/icke-brittiska kulturer.
Jag har av erfarenhet oftast lättare att vara mig själv med människor från sydeuropa, svårast med svenskar och engelsmän. Jag får ofta höra hur farliga mina åsikter är, hur jag klassar in folk i fack etc.
De som anklagar mig är oftast extremt politiskt och socialt korrekta, fega, människor som t.o.m kan ta till smutskastning för att få folk att inse att jag är "farlig" bara genom att jag vågar ha en politisk åsikt som är lite tabu.
Dessa personer känner sig förolämpade när man bemöter dem med högaffel och bibelstereotypen, de vill inte bli klassade som en sån, men det är ju just vad de är. De vill utrota allt som är politiskt och socialt avvikande, stänga oss ute från alla typer av organisationer och gemenskaper.

Att generalisera är inget jag medvetet gör för att göra "livet enklare". De som anklagar en för att vilja göra livet enklare och för att vara trångsynt är ju de mest trångsynta människorna själva. De vägrar acceptera någonting som inte spelar inom de uppsatta ramarna.

Vad jag också vet är att fördömande, generaliserande och svepande personer inte nödvändigtvis har AS, ej heller odiagnostiserad sådan, men speciellt i norden är den sortens beteende nästan helt accepterat som "aspergerbeteende" oavsett vem som håller på så. Det stör mig, enormt.

Orkar inte med vanliga människor alls längre. Extremister går hur bra som helst, oavsett vad de sysslar med. De kan acceptera mig och jag kan acceptera dem. Ytterligheterna vidrör varandra som det heter, en ytterlighet kan identifiera sig med en annan.

Känner att fientligheten från genomsnittssamhället är för stor. Orkar inte med det längre.

En annan äcklig sak som genomsnittsmänniskor gör, och gärna intalar sig samtidigt som de i nästa mening fördömer extremisterna och de som generaliserar, är att bedyra hur speciella och unika de själva är, trots att de inte är det.
De är tråkiga jävla stereotyper som egentligen borde placeras i koncentrationsläger. De hatar att vara "normala" samtidigt som de kämpar vilt för att utrota allt som är icke-normalt, de vill intala sig att de är "speciella" trots att de när det verkligen gäller alltid väljer den fega, korrekta vägen istället för det passionerade och genuina.

Det mest motsägelsefulla i det hela är att det är de som generaliserar vilt som är de typiska individualisterna, starka individer som inte bryr sig om lagar och regler lika mycket, medans de som fördömer "att sätta etiketter" själva satt tusen miljoner etiketter vad gäller t.ex psykiska handikapp och är extrema kollektivister i hur de tillsammans, likt en pöbelhop, bekämpar allt avvikande.

Det låter som du behöver lite miljöombyte!

Bjäbbmonstret skrev:Det låter som du behöver lite miljöombyte!

De är överallt, dessa medelmänniskor som jagar en som en argsint pöbelhop.

Jag behöver befrielse från all förbannad politisk och social korrekthet. Enda sättet jag har att hantera det på är att ta en citodon och känna kodeinet göra mig lugn och glad.

Jösses, du kanske behöver semester från dig själv!

Hermann skrev:Vad jag noterat är att det finns en hel del människor som klart och tydligt inte är aspergers, men har samma förkärlek för att känslomässigt avskärma sig från individen och bygga sina åsikter på grova antaganden och generalisering.
Jag själv är på detta viset, och kommer otroligt bra överens med andra som beter sig på liknande sätt.

Hermann skrev:Vad jag också vet är att fördömande, generaliserande och svepande personer inte nödvändigtvis har AS, ej heller odiagnostiserad sådan,

När du påstår att människor med asperger skulle vara mer benägna till att bygga sina åsikter på grova antaganden och generaliseringar, så anser jag nog att du antigen baserar det uttalandet utifrån egna olyckliga erfarenheter eller helt enkelt genom okunskap.

Att generalisera är ett NT-drag.

rdos skrev:Att generalisera är ett NT-drag.

Jag törs inte uttala mig så tvärsäkert och generaliserande som rdos om detta ämne men mitt intryck är att personer med AS ofta har en större sinne för detaljer vilket skulle tala emot detta med generalisering men samtidigt kanske man håller sig med kartor och mallar för att kategoriserar folk eller för sociala situationer som kan verka väldigt generaliserande.

Att generalisera underlättar att se mönster och inte belasta hjärnan. Kanske ser generaliseringarna och sättet man generaliserar på annorlunda ut?

rdos skrev:Att generalisera är ett NT-drag.

Håller med, alla NTs generaliserar.

Tobias skrev:

rdos skrev:Att generalisera är ett NT-drag.

Håller med, alla NTs generaliserar.

Tobias, Nu får du inte ge Hermann vatten på sin kvarn att aspergare generaliserar!

Generaliseringar är påfallande ofta mycket träffsäkra. I de fall de görs av intelligenta tänkande människor. KrigarSjäls definitioner av tanter och höns är fantastiska exempel. Kolla länkarna för kriterier:

Tanter

Höns

Jag har alltid, som en generalisering i sig förstås, fått mitt sätt att generalisera och dra allt över samma kam kastat i ansiktet som ett aspergerdrag. "Typiskt aspergers som du generaliserar och ser allt i svart och vitt" är mycket vanligt att höra från folk som i själva verket själva ser allt i svart och vitt.

Än en gång verkar det som om "aspergers" felaktigt pekas ut som orsak till mina mer påfallande personlighetsegenskaper.

Är man extrem och annorlunda får man lida. Så enkelt är det.
Jag har märkt att jag får enormt med fiender och ovänner och trampar alla på tårna när jag är mig själv och ger det aggressivt självupptagna, narcissistiskt respektlösa intryck folk ogillar, trots att jag under ytan är väldigt snäll.
Har testat att spela en mer passiv asperger och det går hem hos folk. De tycker man är lite skum men harmlöst oskyldig på något sätt och man kan faktiskt överleva i samhället bara genom att spela lite socialt trög.

Har över internet gjort liknande sociala experiment, hållit käft om precis allt och försökt framstå som en passiv aspergare, det fungerar. Förr eller senare faller teaterkulissen sönder dock, och folk blir chockade och väldigt misstämksamma när de ser att under döljer sig en till synes respektlös och arrogant person som man hellre snackar skit om än att nypa i kinden.

Grejen är den, att när jag kan leva ut min sanna personlighet som flamboyant, Hitlerliknande arrogant figur mår jag bra med mig själv. Livet känns lättare på vissa sätt, min självbild förbättras, men det sociala livet försämras när det är på andras villkor. Sker saker på mina villkor kan jag faktiskt t.o.m ha ett fungerande socialt liv.

Är det så konstigt att jag ser de flesta vanliga människor som inte förstår själva hur fyrkantiga de är men stör sig på min "fyrkantighet" som boskap?

Trots att jag alltid, ända sen barnsben minns mig själv och även beskrivits av min omgivning som "lill-Hitler" kan min goda, vänliga sida inte sluta försöka säga mig att hela narcissistgrejen är en personlighetsstörning jag utvecklat som ett svar på utanförskapet av att känna sig annorlunda och all annan skit och kränkning jag fått utstå.

Jag har någon stark, men dock inte psykotisk utan fullt medveten, personlighetsklyvning där jag ena stunden regregerar till ett barns stadie och drömmer om en närmast asexuell värld av ändlös godhet där de svaga beskyddas, och i nästa förvandlas till en hatfylld, äregirig, väldigt instabil galning som njuter av att se andra människor dö av svält och krig och har som drivkraft att såra och förinta.
Detta är ju någon sorts personlighetsstörning men jag upplever att jag alltid i grunden haft den, ända sen vaggan mer eller mindre. Den har bara ändrat karaktär med åren.

Hermann skrev:Är det så konstigt att jag ser de flesta vanliga människor som inte förstår själva hur fyrkantiga de är men stör sig på min "fyrkantighet" som boskap?

Nej, det är sannerligen inte konstigt. Jag förstår vad du menar. Det är fult att vara en fyrkantig individ i deras ögon. Men det är fint att sitta i en fyrkantig grupp och vara dum i huvudet, bara man är det tillsammans och grupprunkar.

Jag brukar plocka ner sådana där människor på jorden ibland i internetdiskussioner. Jag blir kallad megalomaniker, empatistörd med mera. De får panik när deras idioti avslöjas och de står nakna, i en fyrkant tillsammans. Först försöker de med härskartekniker, kallar mig dum och osympatisk, sedan brukar det vara någon kvar som kommer med personangrepp mot mig, och slutligen tystnar det. Skall nämna att detta sker i väldigt stor utsträckning när jag diskuterar på forum som innehåller en stor andel höns, se KrigarSjäls kriterier.

Jag ogillar väldigt starkt fördomsfulla hänvisningar till vad Ni kallar NT.
Va fan, kanske rullstolsbundna också skall börja referera till övriga som GI (Gående Idioter)
Bla bla, NT är si, NT är så, men minsann har man AS så är man lite bättre, lite finare...

lost skrev:Va fan, kanske rullstolsbundna också skall börja referera till övriga som GI (Gående Idioter)

Bra idé. På tal om rullstolsbundna. Det finns en grupp rullstolsbundna som jag brukar kalla "Rolling Thunders". Dessa är ganska aggressiva och ser urskillningslöst på gående som undermänniskor som skall släppa dem före i kön till lappautomaten på apoteket, bära in dem i bussen, bygga ramper, sänka disken i butiken etc.

Får de inte sin vilja igenom kan man kvickt få beskåda dem givandes närmsta offer som inte gett dem tillräckligt företräde och uppmärksamhet en rekordelig utskällning. RT vs GI.

Sådana personer har man lust att fisa i ansiktet, hähä!

lost skrev:Jag ogillar väldigt starkt fördomsfulla hänvisningar till vad Ni kallar NT.
Va fan, kanske rullstolsbundna också skall börja referera till övriga som GI (Gående Idioter)
Bla bla, NT är si, NT är så, men minsann har man AS så är man lite bättre, lite finare...

Vad vill du jag ska kalla svinen då? Är svin, apa, gris bättre och mer korrekta benämningar?
NT låter iaf som något de själva skulle acceptera. Jag har tagit uttrycket från aspergervetenskapen, eftersom det är enkelt och tydligt beskriver en grupp människor.

Alla människor generaliserar & drar slutsatser baserade på fördomar. Det är i överlevnadssyfte; om vi vaknade varje morgon totalt oskuldsfulla & fulla med tillit till världens alla varelser skulle vi bli ett tämligen lätt byte. Vår överlevnad består i vår förmåga att detektera faror i vår omgivning. Och, ärligt talat: även vår 'civiliserade värld' är en djungel. Det är helt enkelt inte klokt att dyka där det finns krokodiler eller att ensam knalla runt i Malmös slumkvarter iförd Armanikostym & Breitling kl. 03.50.

Men för all del, jag tänker inte hindra er...

Bjäbbmonstret skrev:Att generalisera underlättar att se mönster och inte belasta hjärnan. Kanske ser generaliseringarna och sättet man generaliserar på annorlunda ut?

Så tror jag absolut att det är.

KrigarSjäl skrev:Alla människor generaliserar & drar slutsatser baserade på fördomar. Det är i överlevnadssyfte; om vi vaknade varje morgon totalt oskuldsfulla & fulla med tillit till världens alla varelser skulle vi bli ett tämligen lätt byte. Vår överlevnad består i vår förmåga att detektera faror i vår omgivning. Och, ärligt talat: även vår 'civiliserade värld' är en djungel. Det är helt enkelt inte klokt att dyka där det finns krokodiler eller att ensam knalla runt i Malmös slumkvarter iförd Armanikostym & Breitling kl. 03.50.

Men för all del, jag tänker inte hindra er...

Många av extrem NT-typ, så extrem att de nästan inte har en egen självbild utan det de har runt sig, verkar anse att man aldrig ska generalisera någonsin. Inte ens när detta är helt rimligt.
Dessa personer reagerar med ett instinktivt försvarsbeteende på mina generaliseringar och svepande kommentarer. De blir provocerade och känner att jag på något sätt är ett hot.

Kan inte annat än att svara på deras fientlighet med fientlighet själv.

Jag har nog egentligen ingen uppfattning om generaliseringar skulle vara vanligare eller ovanligare hos AS än hos NT, och det verkar som vanligt vara stora variationer mellan individer. Denna variation skulle för all del kunna ge upphov en vild spekulation. Precis som att vi AS verkar sakna naturlig känsla för vissa saker (div. sociala situationer, empati etc) men kan lära oss att bygga upp regelsystem (eller hur det nu går till) så att vi ibland t.o.m blir bättre än de flesta NT på dessa saker, på motsvarande sätt skulle det kanske kunna vara här? Om vi då antar att vi naturligt har en större tendens än NT att generalisera och saker i svart-vitt, så kanske det samtidigt är så att om och när vi inser att det finns en gråskala däremellan så kanske vi ibland t.o.m. blir mycket bättre på att se de grå nyanserna än de flesta NT?

Är alls generaliseringar problemet? Att generalisera är ju att tänka och teoretisera.Och hur mycket tänkande som ingår i processen är ju inte givet. I en del fall mycket, mycket litet. Är det inte snarare så att det största problemet är vilka slutsatser man drar av sitt generaliserande. Och i vilken grad man är/blir dömande och fördömande.

Om man baserar sitt generaliserande på fördomar så tänker man inte alls, och kommer nästan med nödvändighet fram till dömande och fördömande slutsatser.

Jag tolkade det som att generaliseringar syftade på svart-vitt tänkande här, men jag kan förstås har missförstått. Generaliseringar i form av abstraktioner är förstås något annat och oftast positivt, som vi AS dessutom brukar anses bra på.

Ganesh skrev:Är alls generaliseringar problemet? Att generalisera är ju att tänka och teoretisera.Och hur mycket tänkande som ingår i processen är ju inte givet. I en del fall mycket, mycket litet. Är det inte snarare så att det största problemet är vilka slutsatser man drar av sitt generaliserande. Och i vilken grad man är/blir dömande och fördömande.

Om man baserar sitt generaliserande på fördomar så tänker man inte alls, och kommer nästan med nödvändighet fram till dömande och fördömande slutsatser.

Fördomar? Jag tror uppfattningen om vad som är fördomar skiljer sig vitt mellan olika människor, men som jag förstått det så har PK-maffian en viss samsyn på vad fördomar är för något. Påminner inte lite om det Herman tar fram heller, och grupptänk & grupptryck.

Nu pratade väl Ganesh om fördomar i allmänhet och inte om någon speciell situation eller något speciellt ämne. Vad fördomar innebär är ganska väl definierat. Definition ur SAOB:

(utan egen undersökning l. värklig efter­tanke fattat) förhandsomdöme, förutfattad me­ning l. åsikt, vaneföreställning (som hindrar ngn att inse det riktiga l. gagneliga osv., särsk. i ngt framträdande nytt; i sht i fråga om reli­giösa l. sedliga, politiska l. sociala åskådningar o. d.); ofta övergående i bet.: inrotad falsk l. föråldrad l. vidskeplig föreställning o. d.