Detta blir mitt första inlägg här på forumet så passar på att säga hej!
Håller på och skriver mitt examensarbete för närvarande och valde att grotta ner mig i användandet av visuellt tänkande i undervisningen och dess eventuella fördelar för barn med autismspektrumtillstånd, så hoppas nu att några av de som har erfarenhet av hur det är att tänka i bilder upplevde hur detta var/är i skolan.
Hade innan jag började med det här arbetet aldrig riktigt reflekterat över på vilket sätt jag själv tänkte, men nu lutar jag åt att jag tänker mycket med ord och språket, men även musikaliskt. Ända sen jag var barn har jag haft ett slags rytmiskt konstant hummande i hjärnan, som att den håller takten (låter sjukt märkligt). Det slumpade sig även så att jag senare i livet skulle börja skriva egna låtar och hålla på med musik, så kanske det är ett medfött naturligt sätt att tänka och uttrycka sig på..

Nåväl, nog om mig.

Vad jag undrar är om ni som tänker i bilder hade någon nytta av detta i undervisningen och på vilket sätt ni då använde er av detta?

Respekterades det av lärare och klasskamrater om man tänkte på ett annorlunda sätt än vad som instruerats men kommit fram till rätt svar ändå? Var dom nyfikna på hur ni hade tänkt isf?

Här har jag själv dåliga erfarenheter av matematiken. När jag var barn tyckte jag gångertabellen var rolig att studera, så kunde denna utan och innan och hade lätt för division också. Problemet blev när vi skulle börja göra uppställningar för att visa hur vi hade tänkt. Dessa förstod jag inte alls, när man skulle låna och ha sig. Kunde ju redan svaren i mitt huvud resonerade jag, så vad skulle det vara bra för. Där och då dog mitt intresse för matematik. När jag gav rätt svar, men ändå fick fel på uppgifterna.

Slutligen undrar jag om ni har några tankar om hur man kan bedriva undervisning på ett bra sätt med hjälp av visuellt tänkande?

Det var allt jag kom på för tillfället. Såg att det fanns nån tråd om visuellt tänkande överlag, men reflektera gärna fritt om ämnet här och fråga gärna om jag uttryckt mig luddigt med mina frågor!

Hej!

Jag går i skolan, har asperger och tänker nog i bilder. Det jag upplever i skolan är att när det är läxförhör i tyska (som jag valde) så ser jag orden i huvudet. Detta funkar bara om läraren tar orden i den ordning som orden stod i. Efter ord 1 kom ord 2 och så vidare.

Det som kan vara lite dumt är att läraren tror att jag kan orden fast jag egentligen inte kan dem för jag såg dem bara i huvudet. Jag kan vad det första ordet är men om de skulle säga ordet på tyska har jag ingen aning om vad det är på svenska. Så är det även om läraren inte tar orden i ordning, då har jag ingen aning om vad rätt svar är, oftast.

Jag gillar matte och har relativt lätt för lite längre uträkningar då jag ser "stegen" i huvudet.

För mig så funkar tankebubblor bra då varje sak har sin plast på pappret. Vill man göra det tydligare så kan man lägga till färger och former. Det kan göra det lättare att utskilja tankebubblorna åt.

Jag är inte ensam om att tänka i bilder i klassen men det är inget som vi har pratat om i skolan eller som jag märker att lärarna tänker på.

Hoppas att detta var till lite hjälp!