Asperger är ingen sjukdom!

Liljan skrev:Asperger är ingen sjukdom!

Inte? Man går till sjukvården och får en diagnos.

Jag känner mig inte aspergersjuk och jag tycker att enligt mina konstiga mått är jag inte konstig! Dvs känner inte att det jag gillar och inte gillar är sjukt, bara annorlunda.

Men jag känner att energinivån är låg, att jag behöver återhämtning och att vissa sorters liv är svårare än andra. Ju mer jag håller på med normala saker desto sämre funkar det. Känner att jag "utsatts" för så mycket normalt liv att jag funderar på om jag är sjukt mycket handikappad eller om jag bara ger mig på fel saker för min natur. Tron på min egen förmåga har gått ner.

Jag tror jag skulle behöva leva mitt eget liv mer och få känna mig bra på saker jag är bra på. Innan jag börjar tycka att jag bara är ett överlevande missfall.

Tror att respekterar man att man har aspergers så kanske man vågar göra om sitt liv så att det inte suger musten ur en. Och då mår man bättre. Att försöka leka NT funkar inte i längden. Inte bara behöver man få anpassa det som man är dålig på så att miljön gör att det inte blir så dåligt, dels så får man inte bara gå på och göra det jobbiga utan försöka hitta orken till det man är bra på med.

Sedan så kan man alltid fundera på om övriga sjukdomar (även fysiska) inte hade funnits om man inte haft aspergers. Jättesvårt att veta ju.

Definiera "frisk".
Jag har Aspergers, visst. Jag lider också av migrän, odefinierade ledbesvär och har ett blåsljud på hjärtat. Ingen av dessa orsakar mig någon form av sjukdomskänsla. Ingen av dem definieras heller som sjukdom. De bara är.

Har min AS gjort att jag känt mig annorlunda? Visst, men de flesta människor, oavsett om de är NT eller NPF, känner vid något tillfälle att de är annorlunda. Har min AS orsakat problem? Mnja... det beror på hur du vill definiera problem.

Det är alltså en komplicerad fråga.

nescio skrev:

Liljan skrev:Asperger är ingen sjukdom!

Inte? Man går till sjukvården och får en diagnos.

Vi får hoppas att du skojar.

Ja, allt som man får diagnos på är kanske inte sjukdomar, eller är de det? Om en buss kört över ens fot så den måste amputeras kanske man är enfotssjuk sedan.

kiddie skrev:Jag känner mig inte aspergersjuk och jag tycker att enligt mina konstiga mått är jag inte konstig! Dvs känner inte att det jag gillar och inte gillar är sjukt, bara annorlunda.

Men jag känner att energinivån är låg, att jag behöver återhämtning och att vissa sorters liv är svårare än andra. Ju mer jag håller på med normala saker desto sämre funkar det. Känner att jag "utsatts" för så mycket normalt liv att jag funderar på om jag är sjukt mycket handikappad eller om jag bara ger mig på fel saker för min natur. Tron på min egen förmåga har gått ner.

Jag tror jag skulle behöva leva mitt eget liv mer och få känna mig bra på saker jag är bra på. Innan jag börjar tycka att jag bara är ett överlevande missfall.

Tror att respekterar man att man har aspergers så kanske man vågar göra om sitt liv så att det inte suger musten ur en. Och då mår man bättre. Att försöka leka NT funkar inte i längden. Inte bara behöver man få anpassa det som man är dålig på så att miljön gör att det inte blir så dåligt, dels så får man inte bara gå på och göra det jobbiga utan försöka hitta orken till det man är bra på med.

Sedan så kan man alltid fundera på om övriga sjukdomar (även fysiska) inte hade funnits om man inte haft aspergers. Jättesvårt att veta ju.

Jag tror att jag fått en del "övriga sjukdomar" - både kroppsliga(värk, migrän ibland osv) och psykiska (depp, ångest med mera) - pga stress. Stressen har väl orsakats av att "inte vara som alla andra".

Zirre skrev:

nescio skrev:

Liljan skrev:Asperger är ingen sjukdom!

Inte? Man går till sjukvården och får en diagnos.

Vi får hoppas att du skojar.

Jag tycker det var tänkvärt. Det är förvisso till sjukvården man vänder sig för att få en diagnos. Och inte vilken sjukvård som helst, utan till psykiatrin.

Sedan är det väl i och för sig inte någon sjukdom att till exempel föda barn, men kvinnor beger sig till ett sjukhus förlossningsavdelning för att göra det.
(Förr-i-tiden "behövdes" inga sjukhus till sådant, en och annan dog ju i barnsäng också. Men sedan ställde kanske sjukvården till det också ett tag, med bakterieöverföring mellan lik och livmoder. Och kanske ställer sjukvården till med en del sjukdomar idag också, fast det inte är meningen.)

Fleure, jag har ju en autoimmun sjukdom och det sägs att immunförsvaret genetiskt är nära det som ger autism på något vis. T ex vanligt att om man inte har det själv så är det vanligt att ens mamma har något.

Jag var ganska aspig som barn, men i den neuropsykiatriska utredningen jag gjorde som vuxen presterade jag som en genomsnittsperson på testet att känna igen ansiktsuttryck. Att säga vad som saknades i en bild var jag dock dålig på, till exempel en bild på två gående personer där bara den ena lämnade fotspår bakom sig. Jag fick också välja ett recept i en kokbok, och en arbetsterapeut följde efter mig medan jag handlade ingredienserna och lagade maten. Hon la märke till att jag letade efter köksredskapen en och en, till exempel om det var två redskap jag skulle ha som låg i samma låda så tog jag inte båda på en gång utan först det ena och stängde lådan och sen letade jag efter det andra.

Diagnosen blev asperger med uppmärksamhetsstörning, men det är inte asperger som begränsar mig som vuxen utan problemen med uppmärksamheten.

Jag kanske behöver frågan omformulerad. Ordet sjuk förknippar jag med kroppsligt sjuk eller svårt mentalt sjuk. Att det är något som är annorlunda mot innan som man väldigt starkt känner av.

Jag känner mig inte ett dugg aspergersjuk. Vet inte ens vad detta skulle vara.

Däremot känner jag mig absolut inte normal!

Om man har depression eller ångest är man per definition psykiskt sjuk, tydligen är det vanligt att vi med AS insjuknar i det att vi har en större sårbarhet. Men för att svara på frågan nej AS är ingen sjukdom utan en livslång funktionsnedsättning, har man ingen funktionsnedsättningar är man feldiagnostiserad.

Eftersom man haft aspergers hela livet är det nog ganska svårt att känna sig "sjuk" i aspergers. Man kan jämföra med andra och inse att vissa grejer med aspergers är rätt opraktiska. Men man kan ju inte känna av det som om man var NT först och sedan insjuknade.

Jag är jättesjuk, men inte pga. av min Asperger.

Jag är också sjuk, oklart hur mycket som har med aspergern att göra, har lite olika trassel, plus att just nu är jag förkyld.