27 maj har Beda och Blenda namnsdag.

Beda kommer från ett fornengelskt mansnamn Baeda, som eventuellt betyder “bedjaren” (av fornengelska bed = bedja). I modern engelska stavas namnet Bede. I svenskan har namnet blivit ett kvinnonamn. Äldsta belägg i Sverige 1808. Namnet användes allmänt under 1800-talet men nu är det mycket ovanligt.

Blenda är ett påhittat namn av [WikiSve]Petter Rudebeck [/WikiSve](1660-1710), som i sin bok “Smålendske Antiqviteter” berättar sägnen om den hjältemodiga värendkvinnan Blenda. Under ett krig bjöd hon den danska krigshären på mat med många starka drycker. När alla soldaterna supit sig redlösa gick Blenda och de andra värendkvinnorna ut och dödade varenda en. Namnet kan betyde “den bländande” men också komma från socknen Blädinge. Äldsta belägg som personnamn är 1878. Namnet är liksom Beda mycket ovanligt, men visar en svag ökning.

Berömda personer:
Beda Dudik, österrikisk benedektinermunk och historiker
Beda Hallberg, grundare av Förstamajblommans riksförbund 1907
Ester Blenda Nordström, journalist och författare

Dagens namn har varit Beda sedan medeltiden för att hedra den engelska munken [WikiSve]Beda Venerabilis[/WikiSve] (den vördnadsvärde Beda). 1901 byttes Beda ut mot Blenda. Det välkända rimmet om Urban, Vilhelmina och Beda ändrades till “Urban, Vilhelmina och Blenda, de tre skola sommaren sända”. I trenamnslängden 1986 återkom Beda och dessutom infördes Britten (smeknamn för Birgitta). 1993 utgick Britten, och Beda och Blenda blev kvar.


Finländska almanackan
Finska: Ritva
Svenska: Ingeborg
Samiska: Sáráhkká (gudinna i samisk mytologi)
Ortodoxa: Päiviö, Terho

Ritva är ett kvinnonamn som betyder “mjukt hängande kvist från lövträd” (ritvakoivu betyder “hängbjörk”).

Päiviö är ett mansnamn som betyder “dag” eller “son av dagen”. Möjligen syftar det här på Photios (betyder “ljus”). Sankt Photios var metropolit av Moskva (död 1431). Hans egen dag firas 2 juli, men denna dag hedras minnet av överförande av relikerna av Photios, Cyprian och Jonas till den nya Uspenskijkatedralen (som höll på att byggas då) i Kreml 27 maj 1472.

Terho syftar på tre helgon med namnet Therapontes:

1. Sankt Therapontes av Sardis, biskop i Lydien (död 259). Therapontes predikade för de hedniska grekerna och döpte dem. Därför blev han dragen inför rätta och förklarade sig vara kristen. De kastade honom i fängelse och lät honom pinas av hunder och törst. De torterade honom, men inget krossade helgonets trosbekännelse. De sträckte ut honom naken på marken, fastbunden vid fyra stolpar och piskade honom. Stolparna blev genomdränkta med hans blod och nya skott sköt ut från dem. Löven hade helande verkan. Detta skedde under kejsar Valerianus regering.

2. Sankt Therapontes av Belozersk, abbot (1337- 1426).
Han föddes i Volokolamsk i den adliga Poskochinfamiljen och fick namnet Theodor. Vid 40 års ålder blev han munk i Simonovklostret i Moskva med namnet Therapontes. Han blev nära vän med [WikiSve]Sankt Kyrillos[/WikiSve] av Vita sjön. De fick andlig ledning av [WikiEng]Sergius of Radonezh[/WikiEng] när han besökte klostret. Therapontes reste norrut till Vita sjön i klosterfrågor. Det stränga nordliga landskapet behagade asketen och han beslöt att återvända dit för att leva sitt asketliv. Han fick abbotens välsignelse att bosätta sig där. En tid bodde både Kyrillos och Therapontes tillsammans i en cell de byggt. Men senare flyttade Therapontes 15 verst bort, och bosatte sig mellan sjöarna Borodava och Pava. Han byggde en cell i skogen och odlade en liten trädgård och levde som eremit i tystnad. Ibland överfölls han av rövare som försökte jaga bort honom. Med tiden samlades andra munkar runt honom och det byggdes ett kloster, som kallades Theraponov. 1398 byggdes en träkyrka. Ryktet om asketens andlighet spred sig.

Marken på vilken Sankt Kyrillos och Sankt Teherpontes kloster var byggda ägdes av furst Andrej (1382-1432), son till storfurst Dimitrij Donskoj. År 1408 bad frust Andrej Therapontes att etablera ett kloster i staden Mozjajsk. Motvilligt lämnade Therepontes sitt eget kloster där han arbetat i över 10 år. Han mottogs med stor respekt. Therapontes grundade sitt andra kloster på en bergig del av Moskvaflodens högra strand. Furst Andrej bidrog frikostigt. Sankt Photius, metropolit av Moskva utnämnde Therepontes till arkimandrit och ledare av det nya klostret. Therapontes stannade där i 18 år och insomnade fridfullt 27 maj 1426.

3. SanktTherepontes av Monza, abbot (1500-talet)
Therapontes var munk i Sankt Adrians kloster vid floden Monza. Han fick sin munktonsur i Korsets upplyftandeklostret i staden [WikiSve]Kostroma[/WikiSve]. De fromma munkarna Adrian och Paphnutius sökte ensamhet och flyttade till Monza och grundade ett kloster 25 verst från Galich. Therapontes flyttade över till detta kloster, där han arbetade och levde asketiskt resten av sitt liv. Varje dag drog han sig tillbaka in i skogen och bad. På natten läste han och transkriberade andliga böcker.Han sökte efterlikna Basil Fool for Christ. Han mottog gåvan att göra under. Han förutsåg svälten 1601. Klostret kallades efter honom Theraponov.

Norska almanackan: Katinka, Cato
Katinka är ett smeknamn för det ryska Ekaterina (grekiska Aikaterine). Cato är ett latinskt mansnamn som betyder “vis“. (Det är också ett holländskt smeknamn för Catharina.)


Här sjunger och spelar Arvika Gammeldansorkester Beda från Bogen:

Det är möe på gång för Beda ifrån Bogen
Ränner uppå skogen, uppå kvällera i Bogen
Det är möe på gång för alla oss i Bogen
Möe ti å göre när di driver rackertyg

28 maj har Ingeborg och Borghild namnsdag.

Ingeborg är ett fornnordiskt namn som förekommer på runstenar (i formen Ingiborg). Det är sammansatt av gudanamnet Ing och borg ("beskydd"), alltså “under Ings beskydd”. Flera medeltida drottningar och prinsessor bar namnet Ingeborg, i Norge i formen Ingebjørg. Dialektala former var Imbor och Imber. Efter att Tegnérs diktcykel [WikiSve]Frithiofs saga[/WikiSve] utkommit i bokform 1825 fick namnet Ingeborg en renässans. Många bär namnet än idag, men inte de unga.

Så växte de i fröjd och lek,
och Frithiof var den unga ek,
men rosen uti dalar gröna
hon hette Ingeborg den sköna.

Ur Frithiof och Ingeborg, första dikten i Frithiofs saga

Borghild kommer av det fornnordiska Borghildr (hildr = strid) och förekommer också på runstenar. Namnet är vanligare i Norge än i Sverige. Tidigare förekom formerna Borgel och Borgela. Namnet återkom i svenskt namnskick 1878. Nu är namnet mycket ovanligt.

Berömda personer:
Ingeborg Magnusdotter av Sverige, dansk drottning, dotter till Magnus Ladulås
Ingeborg av Danmark, gift med prins Carl 1897
Ingeborg Bachmann, österrikisk författare
Ingeborg Erixon, författare
Borghild Arnér, viskompositör
Borghild Rud, norsk illustratör

Det tidigaste namnet denna dag var Wilhelmus efter ett franskt helgon som dog 28 maj 1812 ([WikiEng]William of Gellone[/WikiEng]). På 1700-talet ersattes det med Germanus, efter ett annat franskt helgon, biskop av Paris, död 28 maj 576 ([WikiEng]Germain of Paris[/WikiEng]). Även det nordiska Germund har tidvis funnits på denna dag. 1898 utgick Germanus och ersattes av Ingeborg, för att hedra den danska prinsessan som gift sig med prins Carl. I trenamnslängden 1986 fick Ingeborg dela dag med de nyinförda Ingabritt och Ingbritt. 1993 utgick både Ingabritt och Ingbritt, och Borghild flyttades hit i stället.


Finländska almanackan
Finska: Alma
Svenska: Alma
Samiska: Àlbma
Ortodoxa: Tyko, Niikko, Voitto, Ignati, Kaino

Tyko syftar på martyren Sankt Eutychius, biskop av Melitene (nu kallad Malatya). Eutychius var medarbetare till de heliga apostlarna och han dog för Kristus under första århundradet e.Kr.

Niikko syftar på Sankt Niketas Bekännaren, biskop av Chalcedon i Bithynien ([WikiEng]Nicetas of Chalcedon[/WikiEng]). Han inträdde i klosterlivet som ung och blev så småningom biskop av Chalcedon. Han visade barmhärtighet mot de fattiga och sörjde för föräldralösa, änkor och tiggare. När kejsar Leo Armeniern (775-820) angrep de heliga ikonerna stod Niketa emot honom och drevs i landsflykt, där han dog efter många umbäranden.
Voitto är en finsk form av Viktor. Eftersom detta namn betyder ”segrare” och Niketas kommer av nike (”seger”) syftar troligen även Voitto på Sankt Niketas.

Ignati syftar på Sankt Ignatius, biskop av Rostov, som var herde för sin hjord i 26 år. Efter hans död 28 maj 1288 fördes hans kropp till kyrkan. Några människor såg honom lämna kistan och sväva i luften över kryken. Han välsignade folket och staden och återvände sedan till sin kista. Många underverk ägde rum vid hans grav.

Kaino är ett namn som betyder ”blyg” och används för både män och kvinnor. Här syftar det möjligen på martyren Sankta Heliconis (död 244). Heliconis levde i staden Thessaloniki. Hon anlände till staden Korint under förföljelserna av de de kristna och manade hedningarna att sluta dyrka själlösa avgudar och i stället dyrka den enda sanna guden.

Hon greps och fördes inför guvernören Perinus som förgäves försökte få henne att offra till avgudrna genom smicker och hot. Hon utsattes för tortyr men uthärdade dem tappert. Då kastade de henne i en het ugn men hon steg oskadd ur, eftersom en ängel hade skyddat henne. Då uppfann de nya tortyrmetoder.

Sedan tillfrågades hon igen om hon ville offra till gudarna, då skulle hon få bli prästinna. Heliconus tycktes tiga och samtycka och följde villigt med till hednatemplet till ackompanjemang av trumpet och trumma. Hon bad att få vara ensam i templet. Sedan fylldes hon av heroisk styrka och välte och krossade gudastatyerna. När hednaprästerna kom tillbaka och såg förstörelsen blev de ranadne och förbannade Heliconusoch skrekt ”Döda häxan!” Hon blev slagen och kastad i fängelset igen. Hon kastades ut till tre lejon för att slitas i bitar av dem. Men lejonen lade sig ner vid hennes fötter. Då halshöggs hon och hon gick mot sitt martyrium med glädje.

Norska almanackan: Vilhelm, William, Willy
Här finns det franska helgonets namn kvar. Även i Danmark är dagens namn Vilhelm.


Här sjunger den belgiska sångerskan Ingeborg Sergeant på flamländska Waarom (moet je iemand pijn doen), dvs Varför (måste du göra någon illa):

Waarom moet je iemand pijn doen
Als je van iemand anders houdt
Je kan niet alles voor de schijn doen
Want wat je ook doet
't Is altijd fout
Waarom ga je iemand haten
Omdat die iemand, iemand anders heeft
Waarom wil je niet meer praten
Met iemand die niet meer leeft
Zoals jij leeft

29 maj har Yvonne och Jeanette namnsdag.

Yvonne är den feminina formen av det fornfornska Yvon. Detta namn har ansetts vara en form av Johannes. Men det kan också komma av tyska Ivo (från forntyska iwa = idegran) el via bretonska ivin (som också betyder ”idegran”). Äldsta belägg i Sverige är 1873. Yvonne var särskilt populärt för flickor födda under 1940- och 50-talen.

Jeanette är en diminiutive av Jeanne, den feminina formen av Jean (Johannes). Äldsta belägg i Sverige är 1688. Det var populärt på 1700-talet men inte på 1800-talet. Under 1960- och 70-talet blev Jeanette ett modenamn igen.

Berömda personer:
Yvonne Hirdman, professor i historia
Yvonne Lombard, skådespelerska
Yvonne Vera, zimbabwisk författare
Jeanette Bonnier, journalist
Jeanette Holmgren, skådespelerska
Jeanette Winterson, brittisk författare

Det äldsta namnet denna dag var Maximinus, efter en biskop i Trier ([WikiEng]Maximin of Trier[/WikiEng]). 1901 ersattes det av Baltsar, till minne av Baltzar von Platen som föddes 29 maj 1766. I trenamnslängden delade Baltsar dagen med Bill och Billy. 1993 flyttades Baltsar och Bill (Bill utgick senare), och Billy utgick. I stället blev dagens namn Jean och Jeanette. 2001 utgick Jean och Yvonne kom i stället.


Finländska almanackan
Finska: Oiva, Oivi, Oliver, Olivia
Svenska: Orvar, Oliver, Olivia
Samiska: Oijá
Ortodoxa: Heidi, Johannes, Juhani, Juha

Oiva är ett mansnamn som betyder ”utmärkt”. Oivi är en variant av Oiva och kan användas för både kvinnor och män. Oijá är också ett mansnamn, troligen den samiska varianten av Oiva.

Heidi är en kortform av namnet Adelheid. En kvinnlig martyr som hedras denna dag är Sankta Theodosia ([WikiEng]Theodosia of Constantinople[/WikiEng]), som levde på 700-talet. På grekiska Hagia Theodosia, därav den långsökta kopplingen till Heidi.

Johannes/Juhani/Juha syfter på två helgon vid namn Johannes.

1. Johannes av Ustyug, Kristi dåre och undergörare
Hans föräldrar Sava och Maria var fromma kritna. Redan i tidiga år levde Johannes ett strängt liv med fastande. På onsdagar och fredagar åt han ingentng, och de andra dagarna bara bröd och vatten. Hans föräldrar flyttade från byn nära Gamla Ustyug till staden Orlets vid floden Iug. När hans mor blev änka blev hon nunna i Orletsks Treenighetskloster. Johannes började med att iaktta tystnad och sedan gå över till dårskap för Kristi skull.

Om dagarna strövade han om kring i staden Ustyug barfota och i trasor året runt. Han utstod mycket förlöjligande och smädelse från stadens folk. På nätterna bad han i sin lilla hydda. Han förunnades gåvan att utföra underverk. Han dog 29 maj 1494. Han begravdes nära Uspenskijkatedralen i Ustyug. Senare byggdes en kyrka tillägnad honom över hans grav.

2. Martyren Johannes (eller Nannus) från Theassaloniki, dödad av turkarna i Smyrna 1802.

Norska almanackan: Magnar, Magnhild
Magnar är ett mansnamn, från magn (styrka) och -ar (krigare). Magnhild är ett kvinnonamn, sammansatt av magn och hild (strid).


Här sjunger Yvonne Elliman ur Jesus Christ Super Star, I don't know how to love him:

I don't know how to love him.
What to do, how to move him.
I've been changed, yes really changed.
In these past few days, when I've seen myself,
I seem like someone else.
I don't know how to take this.
I don't see why he moves me.
He's a man. He's just a man.
And I've had so many men before,
In very many ways,
He's just one more.

Should I bring him down?
Should I scream and shout?
Should I speak of love,
Let my feelings out?
I never thought I'd come to this.
What's it all about?
Don't you think it's rather funny,
I should be in this position.
I'm the one who's always been
So calm, so cool, no lover's fool,
Running every show.
He scares me so

30 maj har Vera och Veronika namnsdag.

Vera är ett ryskt kvinnonamn som kommer av vjera, “tro”. Det har också förknippats med latinska verus, som betyder “sann”. Slutligen används det som en kortform av Veronika. Vera (ibland stavat Wera) kom in i svenskt namnskick i mitten av 1800-talet. Namnet kom från Ryssland via Finland. Under 1920- och 30-talen blev Vera populärt i Sverige. Nu har namnet kommit tillbaka, och 2009 var Vera nummer 46 bland de mest populära namnen för nyfödda flickor.

Veronika/Veronica är ett latinskt namn som kommer av det grekiska Berenike ("den segerbringande"). Under medletiden tolkades Veronica som bildat av latinets vera icon (“sann bild”). Enligt legenden torkade en kvinna vid namn Veronika svetten från Jesu ansikte när han släpade sitt kors på vägen till Golgata. På svetteduken syntes sedan bilden av Jesus. Äldsta belägg för Veronika i Sverige är 1645. Namnet blev riktigt populärt först under 1970- och 80-talen.

Berömda personer:
Vera Nilsson, konstnär
Vera Sandberg, Sveriges första kvinnliga ingenjör
Vera Wang, amerikansk modeskapare
Veronica Maggio, sångerska
Veronika Nygren, textilkonstnär, en av grundarna av Mah-Jong
Veronica Wägner, barnboksförfattare

Basilius var dagens namn sedan medeltiden efter biskopen [WikiSve]Basileios den store[/WikiSve]. 1901 utgick Basilius ur namnlängden, och dagens namn blev Frithjof. I trenamnslängden 1986 delade Fritjof dag med de nybildade kvinnonamnen Majny och Majvi. 1993 utgick Majny och Majvi ur almanackan, Frej kom i stället och Fritjof stavades hädanefter Fritiof. 2001 flyttades både Frej och Fritiof, och Vera och Veronika blev dagens namn.


Finländska almanackan
Finska: Pasi (dvs Basil, här är alltså en form av Basilius kvar)
Svenska: Rurik
Samiska: Gearral (ett mansnamn)
Ortodoxa: Iisakki

Rurik är den ryska formen av det fornsvenska Rörik som är samma som det forntyska Hroderich (hrod = ära, ros, rich = makt, rikedom). Enligt Nestorskrönikan var [WikiSve]Rurik[/WikiSve] en vikingahövding som grundade Ryssland.

Iisakki syftar på Sankt Isak Bekännaren ([WikiEng]Isaac of Dalmatia[/WikiEng]).
Sankt Isak vigdes till munk och levde asketliv i öknen. Under kejsar Valens regering förföljdes de ortodoxa, eftersom Valens hemföll åt [WikiSve]arianismen[/WikiSve]. Kyrkor stängdes och förstördes. När Isak fick höra om förföljelserna lämnade han vildmarken och for till Konstantinopel för att trösta och uppmuntra de ortodoxa och för att bekämpa kättarna.

Vid den tiden förde visigoterna krig mot imperiet. De erövrade Trakien och närmade sig Konstantinopel. När kejsaren lämnade huvudstaden med sina soldater utropade Isak: ”Kejsare, lås upp de ortodoxas kyrkor och Herren skall hjälpa dig!” Han uppreptade detta tre gånger. Den uppretade kejsaren lät kasta Isak i en djup ravin, fylld med törnen och lera. Det troddes omöjligt att fly från ravinen.

Isak överlevde och kom därifrån med Guds hjälp. Han hann ifatt kejsaren och sade: ”Du ville förinta mig men tre änglar räddade mig ur dyn. Hör mig, öppna kyrkorna för de ortodoxa och du skall besegra fienden. Om du inte hörsammar mina ord, kommer du inte att återvända. Du kommer att dödas.” Kejsaren förbluffades över helgonets djärvhet och befallde sina tjänare Saturninus och Viktor att hålla munken i fängsligt förvar till kejsarens återkomst.

Helgonets profetia uppfylldes. Goterna besegrade och förföljde den grekiska hären. Kejsaren och hans generaler tog skydd i en lada fylld med hö. Goterna satte eld på ladan. När nyheten om kejsarens död anlände släpptes Isak fri. När kejsar Theodosius I tillträtt kallade han till sig Isak, på inrådan av Saturninus och Viktor. Theodosius lyssnade med respekt på Isaks undervisning. Han bannlyste arianerna från Konstantinopel och återgav kyrkorna till de ortodoxa. Saturninus lät bygga ett kloster för helgonet i Konstantinopel. Sankt Isak var klostrets abbot och andlige vägvisare. När han blev gammal utsåg han sin närmaste lärjunge Dalmatus till abbot. Klostret kallades sedan Dalmatiska klostret. Isak dog 30 maj 383 (en del säger 396). Sankt Isak är skyddshelgon för ätten Romanov.

Norska almanackan: Gard, Geir
Båda är fornnordiska mansnamn. Gard kommer av det fornnordiska garðr (gärde, stängsel). Geir kommer av det fornnordiska geirr (spjut).


Här sjunger den österrikiska sångerskan Vera Böhnisch Es tut nicht mehr weh (det gör inte ont mer):

Ich wollte niemanden belügen
Keiner hat das so gewollt
Ich werd die Wahrheit nie verbiegen
Mach was grau war, nicht zu gold
Weil doch jeder von uns allen
Für was völlig andres steht
Zig verschiedene Planeten
Die sich um sich selber drehen

Es tut nicht mehr weh
Bin noch einmal davongekommen
Ich geh jetzt meinen Weg
Bin noch längst nicht angekommen

Ich seh die Dinge jetzt viel klarer
Was mir gut tut und was nicht
Lügen werden dadurch nicht wahrer
Indem sie keiner laut ausspricht
Ich schau bewusst nicht mehr zurück
Frag mich nur was gestern war
Morgen ist alles so wie’s sein kann
Fürs erste einfach nur mal wunderbar

31 maj har Petronella och Pernilla namnsdag.

Petronella är ett latinskt kvinnonamn som kommer från släktnamnet Petronius. Äldsta belägg i Sverige 1444. Formen Petronilla fanns redan på 1100-talet i Skåne (som då var danskt). Petronella användes på 1800-talet bland allmogen. Senare blev det omodernt men har börjat bli modernt i liten skala på dagens småflickor.

Pernilla är en dansk och skånsk form av Petronilla. Tidigast belagt i Sverige 1526. Pernilla blev ett modenamn på 1960- och 70-talen.

Berömda personer:
Petronella Ekroth, fotbollsspelare
Petronella Gustava Stenhoff, konstnär
Petronella Wester, skådespelerska
Pernilla August, skådespelerska
Pernilla Glaser, författare
Pernilla Oljelund, barnboksförfattare

Dagens namn var Petronella sedan medeltiden efter en romersk martyr, som enligt legenden var aposteln Petrus dotter ([WikiEng]Saint Petronilla[/WikiEng]). 1901 ansågs Petronella urmodigt och ersattes av Isabella. I trenamnskalendern 1986 fick Isabella dela dag med Iris och Isa. 1993 flyttades Iris. 2001 flyttades Isabella och Isa (Isa utgick sedan helt), och Petronella återkom, nu i sällskap med Pernilla.


Finska almanackan
Finska: Helka, Helga
Svenska: Helge, Helga
Samiska: Helgá
Ortodoxa: Erjo

Erjo syftar på två helgon:

1. Biskop Hermas av Filippopolis ([WikiEng]Hermes of Philippopolis[/WikiEng]), levde under första århundradet e.Kr.
Sankt Hermas var biskop i Filippopolis, Trakien (idag Plovdiv i Bulgarien). Hermas var en av de 70 apostlarna och räknas till de apostoliska kyrkofäderna. Paulus hälsar till honom i Romarbrevet: ”Hälsen Asynkritus, Flegon, Hermes, Patrobas, Hermas och de bröder som äro tillsammans med dem” (Rom. 16:14). Enligt legenden hade Hermas en gång varit en rik man som blivit fattig på grund av sina synder. Han såg då i en syn en man helt klädd i vitt med en stav i handen. Mannen sade att han var ångerns ängel och gav Hermas instruktioner om hur han hädanefter skulle leva. Enligt traditionen är Hermas författare till [WikiSve]Hermas Herden[/WikiSve], en av de tidigaste kristna skrifterna efter Nya Testamentet.

2. Martyren Sankt Hermias (Saint Hermias), död ca år 170.
Hermias led för Kristi skull i staden Comana i Kappadokien under förföljelserna under kejsar Antoninus Pius (138-161). Guvernören Sebastian, som var i Kappadokien för att gripa kristna, uppmanade Hermias att offra till gudarna. Den gamle soldaten bekände modigt sin tro på Kristus. Efter lång övertalning gav guvernören order om att tortera Hermias. De slog honm i ansiktet och kastade honom i en glödhet ugn. Efter tre dagar öppnades ugnen och martyren dök oskadad upp. Guvernören befallde trollkarlen Marus att förgifta Hermias. Den giftiga drycken skadade inte Hermias. En ny dryck med ännu starkare gift misslyckades också att döda Hermias. Marus blev nu kristen och halshöggs. Han döptes i sitt eget blod.

Hermias utsattes för ännu värre tortyr. Sedan hängde de honom upp och ner. I tre dagar hängde han där. De som sänts ut för att fastslå hans död fann honom levande. Slagna av fasa över detta underverk drabbades de av blindhet. De ropade till Hermias att hjälpa dem. Helgonet helade dem i Jesu namn. Till slut halshögg guvernören honom med sitt eget svärd. Kristna begravde hans kropp i hemlighet.

Norska almanackan: Pernille, Preben
Preben är ett danskt mansnamn, ursprungligen Pridbjørn, som som i sin tur kommer från det sorbiska namnet Pritbor (prid = först, bor = kamp).


Singer/songwriter Pernilla Andersson sjunger Vintern blev för lång:

Du talar om en väntan,
förklara lite mer
Du letar efter sanning
På en kyrkogård i sten
Jag fångas av det svarta här
Kan inte hitta ut
Gula lapparna i mörkret är
Enda löftet om ett slut

Jaga våran längtan
på krogarna i natt
Om vi rasar lite mera
kanske vi hinner ifattt
Tid som var för länge sen
Som gjort oss till det här
Flicka som besviken bär
En pojke med gevär

Vintern blev för lång
Vi räkna’ alla dagarna
Väntade förgäves på
ett ljus som aldrig kom
Och vi lovade att aldrig bli som dom
Som somnat om
Vintern blev för lång

Här fortsätter Sommarens namnsdagstråd: namnsdagstraden-del-3-sommaren-t15932.html

Alien skrev:3 maj har John och Jane namnsdag.

Eftersom det senare skrivits ut att Norges nationaldag är den 17 maj kan jag påpeka att det här är Polens nationaldag.