Funderar just på vad vi ska göra åt våra ungdomars skolsituation.

Det har nu tydligen kommit in ännu en anmälan till socialtjänsten ifrån skolans rektor. Det är nu minst fyra anmälningar på två år, alla fullständigt utan substans. Förmodligen är detta ett beställningsjobb ifrån socialen. Enligt tidigare erfarenhet så finns ett nära samarbete mellan särskolans rektor och chefer inom socialtjänsten. Som jag skrivit tidigare så hade vi en process kring LVUade sonen som slutade med att vi förlorade i alla instanser, och inte fick prövningstillstånd i regeringsrätten. Just nu pågår en ny process kring umgänget med en ny (väldigt alert) advokat. Antagligen är det besvärande för socialen att bara ett barn behöver LVU, medan de andra inte behöver det.

Iaf, vi har nu fått nog av särskolan i Eslöv. Sonen går 10:e året och dottern 9:e, och båda kan alltså börja på särgymnasiet nästa år. Enligt Vipans hemsida så har de en inriktning på autism, vilket borde kunna passa dottern bra.

Så här är några frågor som någon kanske kan svara på:

1. Är det någon som känner till Vipans linjer? Hur fungerar skolan?

2. Är det svårt att motivera att en ungdom inte ska gå i egna kommunens gymnasiesärskola? Hur brukar kommuner se på sånt, och hur kan man få igenom detta?

Bra med advokatbytet, kan tänka mig att ni nu har en klart bättre advokat

nano skrev:Bra med advokatbytet, kan tänka mig att ni nu har en klart bättre advokat

Ja, han är på dem i ett. Ringde mig så sent som i morse och berättade att han kommer att skicka en JO-anmälan emot dem för att de "sölar". Hoppas bara att han har bättre tur med sånt än mig, men han kan förvaltningslagarna mycket bättre än mig. Skulle sitta fint om de åker på kritik ifrån JO.

Appropå ämnesrubriken så visade det sig att det var hemtjänsten som låg bakom anmälan (som totalt saknar substans). P.g.a. det har de med omedelbar verkan blivit urkopplade ifrån sina uppgifter.

Bravo, sölighet ska de tamejfan ha för.
Hos min släkting som är socialsekreterare så får inget ta mer än max en vecka efter att de fått vetskap om något missförhållande.

Hemtjänst?
Har ni det hemma, och för vad?

Tänker mig att de kanske var precis vad de ville för o få en anledning att säga att ni är oberäkneliga och icke samarbetsvilliga.
Vad sägs om att begära fullständigt utbyte av personal eller LSS med samma uppgifter som de hade innan?
Då kan de ju inte klaga på samarbetsovillighet
Och LSS personal har ju er familj som arbetsgivare

Jag går där

Och vad är erfarenheten av stället?

Vad brukar försigå vanligtvis?

nano skrev:Bravo, sölighet ska de tamejfan ha för.
Hos min släkting som är socialsekreterare så får inget ta mer än max en vecka efter att de fått vetskap om något missförhållande.

Det gäller bara när de ska omhänderta någon. När de ska fundera över om de gjort något fel eller göra nya utredningar kring redan placerade barn kan det dröja månader innan det händer något.

nano skrev:Hemtjänst?
Har ni det hemma, och för vad?

Det var fullständigt onödigt. Det beror på att hustrun fick en hjärnblödning i våras efter att ha gått omkring med högt blodtryck en längre tid. I början tog de regelbundet hennes blodtryck, men sista tiden har de bara portionerat mediciner, och det klarar hon av alldeles själv. Därför var det en enkel sak att säga upp bekantskapen med dem.

nano skrev:Tänker mig att de kanske var precis vad de ville för o få en anledning att säga att ni är oberäkneliga och icke samarbetsvilliga.
Vad sägs om att begära fullständigt utbyte av personal eller LSS med samma uppgifter som de hade innan?
Då kan de ju inte klaga på samarbetsovillighet
Och LSS personal har ju er familj som arbetsgivare

Jo, om det funnits ett riktigt skäl för hemtjänst så hade du haft alldeles rätt.

Totteman skrev:Jag går där

Vad tycker du om deras utbildningar och deras kompetens kring autism? De annonserar ju ut att de har en autism-klass och att de är "experter" på autism? Hur funkar det egentligen?

Skulle ju fortfarande kunna vara ett intressant alternativ för dottern om det inte handlar om "förvaring" av svårt autistiska ungdomar.

rdos skrev: hustrun fick en hjärnblödning i våras efter att ha gått omkring med högt blodtryck en längre tid. I början tog de regelbundet hennes blodtryck, men sista tiden har de bara portionerat mediciner, och det klarar hon av alldeles själv.

rdos Vad tråkigt att höra. Jag hoppas att din fru återhämtat sig så bra det går. Om hon vill utbyta tankar med en annan kvinna som haft en hjärnblödning får hon gärna höra av sig till mig.

rdos skrev:Det var fullständigt onödigt. Det beror på att hustrun fick en hjärnblödning i våras efter att ha gått omkring med högt blodtryck en längre tid. I början tog de regelbundet hennes blodtryck, men sista tiden har de bara portionerat mediciner, och det klarar hon av alldeles själv. Därför var det en enkel sak att säga upp bekantskapen med dem.

Aha.

Antar att de sett att medans de varit där så har folk gått o gömt sig för o inte träffa dem och att de misstagit det för att det skulle ha varit missförhållanden?

Det är inte alltid jag är så glad i att hälsa på alla som kommer när jag är hemma hos föräldrarna, det betyder inte att de skulle misshandla mig eller ge mig för lite mat eller kunna ta hand om mig om så behövdes.
Jag är iofs 37 år så ingen förväntar sig att jag behöver tas om hand.
Däremot har jag inte mina socialiseringsbehov samma utseende som de flesta människors.

Jag ser mest att folk springer ut på en klubb där man inte hör varandra och dricker sig berusade och rör sig i otakt till musiken.
Ledssen men jag är inte intresserad av det, jag föredrar att sitta framför datorn och konstruera en till robot eller någon maskin.

Jag har ett behov att prata med andra men det är inte min drivkraft.

rdos skrev:Det var fullständigt onödigt. Det beror på att hustrun fick en hjärnblödning i våras efter att ha gått omkring med högt blodtryck en längre tid. I början tog de regelbundet hennes blodtryck, men sista tiden har de bara portionerat mediciner, och det klarar hon av alldeles själv.

Men, då hade de ju inget alls med barnen att göra? Vad var det då man hittade på, om du känner för att svara?

serpentin skrev:Men, då hade de ju inget alls med barnen att göra? Vad var det då man hittade på, om du känner för att svara?

Jo, på något sätt fick man till att sonen inte skulle få läkarvård, vilket ju var enkelt att dementera.

Kanske de (hemtjänstpersonalen) tog det för att de egentligen inte ville rapportera någonting men blev pressade av någon chef och tog något som var lätt motbevisbart och satte käppar i hjulen för den som begärt att de skulle kolla upp er när de sedan lägger fram uppgiften som framkommen genom sin organisation.
Nu har de ju då fått sämre trovärdighet när de gör sådana ogrundade påståenden, sannolikt är ju då att det ska finnas fler ogrundade påståenden.

Vi har nu besökt vipan i Lund på öppet hus. Jag fick ett bra intryck av verksamheten där. Speciellt efter att jag frågat om autism-gruppen, och då fått bekräftat att den låg på fel nivå för vår dotter, samt kommentaren att många andra elever som går på de yrkesinriktade linjerna har autistiska drag. Det tyder på att man har god förståelse. Dessutom så gillade dottern den estetiska inriktning med musik, teater, dans och slöjd som finns där. Jag tror den kan passa henne bra. Dessutom kan jag se det som en fördel att hon inte känner någon alls där, och att hon faktiskt utan vidare pratade med personalen. Det gör ju att man kanske kan bryta spiralen med selektiv mutism.

Sonen var däremot måttligt intresserad. Han vill gå på bergaskolans fotbollslinje. Han blev eld och lågor när en av tränarna berättade om utflykter till HIF. Antar att han får som han vill.

Låter ju bra då
Fast nu vet jag inte vad fel nivå innebär men att hon trivs ser jag som något bra
Antar att dessa utflykter till HIF inte är så vanliga men att de förekommer?

nano skrev:Låter ju bra då
Fast nu vet jag inte vad fel nivå innebär men att hon trivs ser jag som något bra

Fel nivå betydde för låg nivå. Tydligen är autismgruppen riktiga LFAs, och där hör hon ju inte hemma. Detta såg personalen som vi mötte redan efter typ 5 minuter.

Det var alltså särgymnasiet vi framförallt tittade på. De går ju på grundsär just nu.

Det som verkade passa var vad man kallade för yrkesinriktade kurser.

nano skrev:Antar att dessa utflykter till HIF inte är så vanliga men att de förekommer?

Visst är det så. Men 3 timmars träning i veckan är bara bra för sonen som väger för mycket. Kan det dessutom stimulera till mera intresse för studier oxå så är det bara bra.

Fast det låter som om dottern skulle hamna väldigt fel om hon hamnade på särskola.

nano skrev::)

Fast det låter som om dottern skulle hamna väldigt fel om hon hamnade på särskola.

Jo, det var nog fel ifrån början, men nu när hon gått 9 år där så har hon dessvärre inte tillgång till vanliga gymnasiet.

Finns säkert inte, men nog borde det allt finnas ett slags "mellan" gymnasie för dom från grundsär som blivit mer högfungerande/felplacerats i grundsär, så att dom ev kan fortsätta i vanligt gymnasie. Bara en idé jag haft ett tag, känner en tjej som inte borde gått i sär, och nu läser in vissa ämnen hon inte erbjöds tidigare, på särvux.

aspiemelly skrev:Finns säkert inte, men nog borde det allt finnas ett slags "mellan" gymnasie för dom från grundsär som blivit mer högfungerande/felplacerats i grundsär, så att dom ev kan fortsätta i vanligt gymnasie.

Visst borde det vara så. Fast det verkar inte som hon har intressen som kräver högre utbildning just nu. Det komplicerar saken lite. Hon är faktiskt mest intresserad av estetiska ämnen. Vilka eventuella jobb som finns inom det området vet jag dock inte. Om inte annat, så ger de iaf meningsfulla fritidsintressen.

aspiemelly skrev:Bara en idé jag haft ett tag, känner en tjej som inte borde gått i sär, och nu läser in vissa ämnen hon inte erbjöds tidigare, på särvux.

Vi funderade oxå på detta. Få se vad som händer, och om hon vill bli något som kräver vidare utbildning, och är beredd att jobba upp sina betyg. Hon har ju oxå dyslektiska problem, och jobbar lite långsamt.

Jo min erfarenhet av mitt eget sinne är att hjärnan är intressedriven.
Inte säkert att alla andra fungerar likadant, verkar som en del kan lära sig vad som helst lika bra.