Jag har 5 vuxna kackerlackor av släktet archimandrita tesselata. Sedan har jag ca 70 bebisar. Har tänkt behålla ca 20 av dessa. Man kanske inte får "annonsera", men skulle någon ha detta intresse, så finns gratis insekter här till transportkostnad. Jag är egentligen bara intresserad av däggdjur, men kom att tycka att dessa var intressanta.

De växer och blir ganska stora, ca 7 cm, så de är inga små kryp. De går genom intressanta faser i sitt liv från nymf med hårt skal, som lever under jorden, till vuxna som kryper ur skalet som täcker ben och allt. Sedan lever de ovan jord.

Mina äter bara "mull", ruttet trä och äpplen. De ska äta annat, men mina gör inte det. De klättrar och rymmer inte, som väsande kackerlackor kan göra.

De funkar oxo bra att skrämma folk med.

Bilden visar vuxna kackerlackor, och en nymf nere i höger hörn.

http://commons.wikimedia.org/wiki/File: ... 01.L.D.jpg

Moderator: Slog ihop med en annan tråd och ändrade därför rubriken lite.

Hmm... coolt. Parken Zoo är intresserad av mina insekter. Vore kul om man fick skicka dit. Parken Zoo... med de vita tigrarna! Och deadpoets kackerlackor!

De ser fientliga ut!

De äter små barn när barnen sover.

Bah. Den personen på Parken vi var i kontakt med först, var "jätteintresserad", den andra verkade bara förvirrad och sa att nej, några kackerlackor hade de inga planer på. Dålig kommunikation inom organisationen. Oh well... Får väl spara dem då.

Jag är i och för sig intresserad av insekter, men några levande kackerlackor vill jag inte ha.
Jag samlar insekter, främst svenska skalbaggar.

Jaha är dina döda då???

Jag söver dem till döds med etyacetat och klistrar upp dem på pappbrickor, förser dem med etiketter med insamlings plats och datum. Sedan artbestämmer jag den och placerar dem i systematisk ordning.

Baggen skrev:Jag söver dem till döds med etyacetat och klistrar upp dem på pappbrickor, förser dem med etiketter med insamlings plats och datum. Sedan artbestämmer jag den och placerar dem i systematisk ordning.

Det där är ju jättehemskt!! Kan du inte fota dem levande istället och sätta in bilderna i ett album?

dom dör säkert lyckligt. Jag minns när man skulle söva bananflugor i gymnasiet och "råkade" gasa ihjäl dem.
Skalbaggar är ju dessutom den största djurgruppen så de klarar sig nog bra..

carl skrev:dom dör säkert lyckligt. Jag minns när man skulle söva bananflugor i gymnasiet och "råkade" gasa ihjäl dem.
Skalbaggar är ju dessutom den största djurgruppen så de klarar sig nog bra..

Jo, men jag tycker inte att man ska döda djur för eget nöjes skull.

Vi dödar djur hela tiden. Djurförsök, framtagning av mediciner och hormoner till kreatursuppfödning, djur finns i godis och smink, vissa blodprov osv. För att inte tala om mat och kläder.

Vem bestämmer vad som är nytta coh nöje?

Har själv fött upp möss och råttor och sålt som ormmat.

Insekter i godis:

http://www.pbs.org/wgbh/nova/ants/bugs-12.html

De insamlade insekterna innehåller vetenskaplig information som ett foto inte kan ha. Vissa arter kan bara identifieras på små detaljer som är svåra att få med på foto. Det blir också vanligare att forskare analyserar DNA och miljögifter från för länge sedan insamlade djur.

Jag var lite tveksam till dödandet i början. Men vid den tiden arbetade jag på ett museum. De fick in ängrar som åt upp samlingar av fåglar och andra uppstoppade djur. Jag var med när antisimex fyllde montrarna med rök som dödade alla ängrar. Senare fick vi ta angripna träföremål och lägga i frysboxar för att frysa ihjäl skadeinsekter. Efter det tycker jag det inte är så allvarligt att döda några enstaka.

Insektssamlingar är av värde för vetenskap och naturvård. Jag har haft jobb hos artdatabanken med att gå igenom nya och gamla samlingar med skalbaggar. Från etiketterna ser man var och när olika arter är hittade och på så vis kan man spåra förändringar i miljön. Man kan åkså se om några arter riskerar att försvinna. Många skalbaggar som har larver som lever i gamla tjocka träd har blivit sälsynta för att det moderna skogsbruket lämnar så få sådana träd kvar. Där är det bra att hitta platser med sådana träd med de arterna i, så att man kan bevara dom. Några få arter av skalbaggar är fridlysta, det gäller att lätt känna igen dem så att man inte orsakar skada med sitt samlande.

Jag tycker iallafall att det är hemskt. Att människan har ätit djur i alla tider är ingen ursäkt för att fortsätta och vad det gäller djurförsök så forskas det tack och lov kring alternativa metoder. Men, nu var det ju inte detta tråden handlade om så jag ska inte gå off topic nåt mer. Hoppas att du hittar någon som vill ha dina kackerlackor, deadpoet och att denna person tänker ha dem som husdjur och ingenting annat.

carl skrev:Insekter i godis:

http://www.pbs.org/wgbh/nova/ants/bugs-12.html

Uäck!

Nu ska jag lägga mig i. Jag tycker det är ett bra ämne för en moraldiskussion, eftersom jag trots allt inte tror det finns många genuint onda människor bland insektsdödare. Man kan alltså slippa att debatten blir inflamerad.

Baggen skrev:De insamlade insekterna innehåller vetenskaplig information som ett foto inte kan ha. Vissa arter kan bara identifieras på små detaljer som är svåra att få med på foto. Det blir också vanligare att forskare analyserar DNA och miljögifter från för länge sedan insamlade djur.

Sant

Baggen skrev:Jag var lite tveksam till dödandet i början. Men vid den tiden arbetade jag på ett museum. De fick in ängrar som åt upp samlingar av fåglar och andra uppstoppade djur. Jag var med när antisimex fyllde montrarna med rök som dödade alla ängrar. Senare fick vi ta angripna träföremål och lägga i frysboxar för att frysa ihjäl skadeinsekter. Efter det tycker jag det inte är så allvarligt att döda några enstaka.

Okej med ängerdödandet etc. men sista meningen... Du har med andra ord ett relativt samvete? Nu ska vi ju hålla oss till insekter men lek med tanken att översätta "många insekter" till "många...".

Baggen skrev:Insektssamlingar är av värde för vetenskap och naturvård. Jag har haft jobb hos artdatabanken med att gå igenom nya och gamla samlingar med skalbaggar. Från etiketterna ser man var och när olika arter är hittade och på så vis kan man spåra förändringar i miljön. Man kan åkså se om några arter riskerar att försvinna.

Det där hade man ju kunnat se lika bra med beskrivningar av arterna istället för uppstoppade exemplar.

Okej för nyttodödande men "vetenskapligt" sådant är faktiskt något annat. Det går inte att vara ledsen över nödvändigheten samtidigt som man utför vetenskapligt arbete, det kräver känslolöshet d.v.s. grymhet. Det är alltså endast motiverbart för att under vissa omständigheter rädda liv, så säger mitt samvete. Nån som vill hävda att det är fel på det?

Det har folk gjort i andra trådar så det är fritt fram, ska påpekas.

[OT]
Som svar på trådrubriken: "Nä, ja' ä ente molog". (Ber om ursäkt för den usla ordvitsen, men det är ett fenotypiskt drag. Min mor bor i Göteborg.)
[/OT]

Göteborgare, det är väl de som äter maneter, apropå ordvitsar man förtjänar en manet i plytet för?

Jag har blivit intresserad av flugor det senaste dagarna, min mor har nämligen införskaffat en elektrisk flugdödare som jag brukar använda när jag är på besök.
Med rätt uppskattning på flugans storlek så har jag lyckats med bedriften att ge den en kort nog stöt för att paralysera den, sedan förflytta mig utomhus och kasta flugan upp i luften på vilket den vaknar till liv och flyger iväg.
Jag kom också fram till att flugor som får elektrisk ström i sig under en längre tid luktar väldigt illa.

Mina bugs flyttade in i sitt terrarium (gammalt akvarium) idag. Finns bara lite hörn och springor där luft kommer in. Hoppas de inte kvävs.

För några år sedan blev jag biten av en väldigt underlig insekt. Eftersom jag var ute och lojade runt hade jag naturligtvis inte kamera med mej, inte heller var jag intresserad av att fota den "%"€ som satte tänderna i mej.

Beskrivning:

Ca 1 cm lång, ljus- till mellanbrun. Hade vingar ungefär som en jungfruslända, alltså placerade längsmed kroppen. Vingarna var väldigt ljusa och syntes nästan inte. Det som var mest underligt med insekten var att den var hård, och påminde nästan om ett torrt granbarr.

Den gav ett rejält bett också, det svullnade upp till ca en (ny!) 50-örings storlek och sved, kliade alltså inte. Svullnaden höll i sej ca 2 dagar men svedan försvann samma kväll.

Jag hade tänkt ta med den för artning hos min vän fältbiologen men eftersom det gjorde så förbaskat ont när den högg så lyckades jag slarva bort den när jag dängde till den.

Till historien hör att jag var i ett i stort sett trädlöst område (en parkliknande rondell), långt bort från både tallar och granar. Det stod ett lövträd några meter bort. Jag har funderat på möjligheten att det kanske var ett torrt granbarr som punkterade mej men det känns inte troligt det heller. Däremot höll jag till i ett studentområde i Uppsala, det kanske var någon sorts utländsk insekt som kommit med en utbytesstudent i bagaget?

@weasley
Broms. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bromsar

imperativ skrev:@weasley
Broms. http://sv.wikipedia.org/wiki/Bromsar

å fy, bromsar är obehagliga.. på alla tänkbara sätt...
Det är svårt att få bort dem när de suttit på en. Petar man bort, kommer dem tillbaka...
Lösningen blir att spinga ifrån dem och se allmänt löjlig ut...