Om att invandrare generellt diskrimineras på den svenska arbetsmarknaden eller har sämre förutsättningar att få jobb:

DN - Farlig syn på vår ekonomi
Publicerad 2015-12-16

Statsminister Stefan Löfven argumenterar mot lägre ingångslöner som om svensk ekonomi var ett exportföretag. Men det finns inget AB Sweden. Denna destruktiva tankefigur kommer att skapa problem efter flyktingkrisen.

Siffror från OECD:s Pisaundersökning för vuxna – PIAAC – visar att invandrare med starka färdigheter faktiskt oftare har jobb än infödda med samma grad av kompetens. Det som brukar sägas om läkaren som kör taxi tycks alltså bara vara halva bilden. Snabbspår behövs, men löser inte allt.

Problemet är dels ett utbildningsglapp och en språkklyfta, dels en fråga om vilka jobb som kan växa fram på svensk arbetsmarknad.

Långtidsutredningen konstaterar att jobbchanserna är små för den som har liten vana av siffror och begränsad läskunnighet, liksom problemlösningsförmåga. Det är ett större hinder i Sverige än i jämförbara länder.

Här kan man se att den politik som Sverige för är riktigt dålig och direkt kontraproduktiv om man på allvar menar vad man säger om att man vill att invandrare ska integreras och inte hamna i långvarigt bidragsberoende, "fattigdom" och utanförskap:

Det finns helt enkelt för få enkla jobb. OECD har påpekat problemet, liksom Konjunkturinstitutet som rapporterar om en alltmer ”tudelad arbetsmarknad”. Höga ingångslöner hindrar integrationen.

Poängen har länge varit att höja allas löner och levnadsnivå genom att omdana arbetsmarknaden till kvalificerade jobb med extremt hög produktivitet. Just för att undvika att kräla i något framtida låglönerace. Det går inte ihop med den kravprofil man har på invandringen utan då måste man göra som t.ex Kanada. Annars blir det en generellt lägre nivå på t.ex sjukvård och socialförsäkringar. Detta gör andra länder mer attraktiva för kompetent folk och riskerar dränering av kompetens. Alternativen blir nivåskillnad i dessa åtaganden beroende på förmåga eller skärpt policy för insläppet.

Faktorer som har pressat fram detta är generellt högre utbildningsnivå i världen, lägre kostnadsnivå på t.ex transporter och infrastruktur, fler globala konkurrenter osv. Det gör att om man vill behålla levnadsnivån krävs det hög utbildning eller färdighet så att man kan jobba få timmar men att dessa har stort värde. Det gör också varje individ mer värdefull och att det därmed är förenat med stor kostnad att slita ut människor.

Framöver finns fler utmaningar i form av mer instabilare vädersystem, krav på CO2 minskning, ökat terrorhot, minskad råvarutillgång och epidemier. För att hantera dessa så krävs det att ett land har inre ordning och är stabilt med marginaler. Men det finns också möjligheter genom forskning som sätts in i tid utan politisk klåfingrighet.

plåtmonster skrev:Poängen har länge varit att höja allas löner och levnadsnivå genom att omdana arbetsmarknaden till kvalificerade jobb med extremt hög produktivitet. Just för att undvika att kräla i något framtida låglönerace. Det går inte ihop med den kravprofil man har på invandringen utan då måste man göra som t.ex Kanada. Annars blir det en generellt lägre nivå på t.ex sjukvård och socialförsäkringar. Detta gör andra länder mer attraktiva för kompetent folk och riskerar dränering av kompetens. Alternativen blir nivåskillnad i dessa åtaganden beroende på förmåga eller skärpt policy för insläppet.

Nej då du förstår dig inte på nationalekonomi, det är väldigt bra för Sverige att få in okvalificerad arbetskraft för att lönedumpa okvalificerade arbeten, vi som svenskar har ju ett enormt försprång i och med att universitets och högskolestudier är avgiftsfria. Vi som svenskar får välbetalda akademikerjobb medans immigranterna får ta dom okvalificerade jobben.

Andelen okvalificerade jobb är begränsade.

plåtmonster skrev:Andelen okvalificerade jobb är begränsade.

Nej då det kryllar utav dom inom serviceyrken och som grovisar inom byggbranschen. Bara att söka jobb som byggstädare så ska du se att du får ett jobb tills i morgon, du kan dessutom säkert få ett jobb på donken inne i GBG.

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Andelen okvalificerade jobb är begränsade.

Nej då det kryllar utav dom inom serviceyrken och som grovisar inom byggbranschen. Bara att söka jobb som byggstädare så ska du se att du får ett jobb tills i morgon, du kan dessutom säkert få ett jobb på donken inne i GBG.

Tror du på det här själv? Har du själv testat att söka jobb? Varje "enkelt" jobb har minst 100 sökande, speciellt om det är i en större stad.

colaflaska skrev:

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Andelen okvalificerade jobb är begränsade.

Nej då det kryllar utav dom inom serviceyrken och som grovisar inom byggbranschen. Bara att söka jobb som byggstädare så ska du se att du får ett jobb tills i morgon, du kan dessutom säkert få ett jobb på donken inne i GBG.

Tror du på det här själv? Har du själv testat att söka jobb? Varje "enkelt" jobb har minst 100 sökande, speciellt om det är i en större stad.

Ähe testa STHLM du kan pendla hit från Norrköping.

Har man tur så kanske kostnaden för att ta jobbet överstiger nettolönen

Någon som kan testa slackerns teori?
Lägga in ansökan och se om man får jobbet. Man behöver ju inte skriva under anställningskontrakt och därmed faktiskt ta jobbet.

plåtmonster skrev:Har man tur så kanske kostnaden för att ta jobbet överstiger nettolönen

Nu ska jag lära dig vissa saker som kommer att underlätta för dig att få ett jobb där du måste pendla, först och främst kan du dra av för resor på deklarationen, för det andra kan du ha två boenden om du arbetar på en plats som ligger för långt från din bostad, du kan alltså dra av på skatten på din "arbetsbostad" alltså går du inte back om du behöver pendla till jobbet, OK du går alltid back om du inte kan promenera till jobbet.

För ett låglönejobb så blir storleken på skatten att dra av ifrån liten (relativt sett). Kopplar man detta med en het region som mälardalen där kostnadsnivån kan vara rätt hög både för bostad och transport så minskar vinstmarginalen. Det sliter också med flyttning, logistik och uppryckt socialt nätverk osv.

Detta förutsätter att de 99% andra inte får jobbet istället och du har då kastat bort ditt engagemang för ett personligt brev. Samt att om du får jobbet så får du kanske ändå inte tillgång till en bostad så att du kan sköta det. Det har gått så långt att företag som spotify har köpt sig ett eget hyreshus i stockholm.

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Har man tur så kanske kostnaden för att ta jobbet överstiger nettolönen

Nu ska jag lära dig vissa saker som kommer att underlätta för dig att få ett jobb där du måste pendla, först och främst kan du dra av för resor på deklarationen, för det andra kan du ha två boenden om du arbetar på en plats som ligger för långt från din bostad, du kan alltså dra av på skatten på din "arbetsbostad" alltså går du inte back om du behöver pendla till jobbet, OK du går alltid back om du inte kan promenera till jobbet.

Man får inte dra av allt och du får inte tillbaka 100% av kostnaden.

◾I Hultsfred är väntetiden för en tandläkartid nu uppe i runt två år, orsaken är att lagen om vård som ej kan anstå tränger undan ej akut vård. En nyanländ, med kanske tre tänder, går före en person som tappat en plomb eller helt enkelt bara vill gå i förebyggande syfte för att spara på framtida kostnader.
◾I Filipstad kan inte kommunen sedan lång tid garantera alla nyanlända barn, oavsett om de är asylsökande eller bara väljer att flytta till kommunen, skolplats enligt skollagen.
◾I Borlänge övertrasserades budgeten för försörjningsstöd med 80 procent 2014. Då regeringen vid senaste regeringssammanträde att höja riksnormen för försörjningsstöd kommer det resultera i ökade kostnader för kommunerna. Höjningen är nödvändig men kommer tränga undan andra kommunala åtaganden om inte kommunalskatten höjs. Det finns inga tecken på att antalet nyanlända som är beroende av försörjningsstöd skulle minska med dagens långa etableringstider.
◾I Solna och Örebro prioriteras nyanlända, utan kötid, i bostadköerna.
◾Lessebo och Filipstad rapporterar om vatten- respektive avloppsverk som inte är dimensionerade för den plötsliga befolkningstillväxten. I andra kommuner kommer uppgifter om infiltrationsbäddar och trekammarbrunnar som inte klarar av att ta hand om avloppsvatten utan som svämmar över i diken och riskerar kontaminera brunnar i grannskapet.
◾Allt fler kommuner rapporterar sig själva till IVO för att de inte kan ta emot ensamkommande flyktingbarn på ett säkert sätt.
◾Även fast MSB förekar systemkollaps konstaterar de att i vissa områden är ”skyddet för liv och hälsa starkt utmanat”.

Jag lyckas inte med citeringen... Med det kommer från ledarsidorna.se och handlar om att aftonbladet och politikerna fortfarande förnekar verkligheten och att rapporter från skl och msb ses som lika trovärdiga som avpixlat.

colaflaska skrev:

slackern skrev:

plåtmonster skrev:Andelen okvalificerade jobb är begränsade.

Nej då det kryllar utav dom inom serviceyrken och som grovisar inom byggbranschen. Bara att söka jobb som byggstädare så ska du se att du får ett jobb tills i morgon, du kan dessutom säkert få ett jobb på donken inne i GBG.

Tror du på det här själv? Har du själv testat att söka jobb? Varje "enkelt" jobb har minst 100 sökande, speciellt om det är i en större stad.

Jag tror inte att det stämmer överhuvudtaget att det skulle vara så enkelt att få ett okvalificerat, enklare arbete utan krav på högre utbildning. Följer man samhällsdebatten så har det varit så rätt så länge nu att man har sett att andelen okvalificerade arbeten stadigt har minskat under många år och Sverige har nu lägst andel inom EU, här finns färska uppgifter:

Ekonomifakta - Enkla jobb – internationellt
Senast uppdaterad: 2015-12-10 av Frida Nannesson

Sverige är det land inom EU som har lägst andel enklare jobb, det vill säga jobb som inte kräver någon utbildning eller endast grundläggande sådan.

Danmark har fört en mer framgångsrik arbetsmarknadspolitik så de har en ganska hög andel okvalificerade, enkla jobb, vilket borde underlätta avsevärt för landet när det kommer till att få invandrare i sysselsättning i jämförelse med hur situationen ser ut i Sverige, där många invandrare med låg utbildning hamnar i bidragsberoende, "fattigdom" och utanförskap på grund av den låga andelen enkla och okvalificerade jobb.

Mer om hur utvecklingen ser ut, det är inte svårt att förstå att det måste råda hård konkurrens om de enkla, okvalificerade jobben:

SvD - Vägen till #mittförstajobb blir allt längre
9 jun, 2013

I januari 1992 utannonserade Arbetsförmedlingen 5781 arbeten utan krav på längre utbildning. Arbeten som exempelvis vaktmästare, städare och serveringsbiträde utgjorde då 23,4 procent av alla jobb som totalt utannonserades under denna period. Av de jobben finns idag nästan bara hälften kvar. I januari i år utgjorde utannonserade jobb utan krav på längre utbildning bara 12,1 procent av alla jobb.

Även personer som är överkvalificerade, som har högre utbildning är med och konkurrerar om de enkla jobben:

Det råder en hård konkurrens om de okvalificerade jobb som finns, och unga får det ännu tuffare när personer med högre utbildning också är med och slåss om jobben. Orsaken är att de kvalificerade jobben helt enkelt inte heller räcker till, säger Michael Thålin som är professor i sociologi vid Stockholms universitet.

Egentligen är det bra att de lågkvalificerade jobben försvinner för det innebär att industrin drivs av högt förädlingsvärde och produktivitet vilket möjliggör att klättra i välfärd som nation. Problemet blir förstås om människor inte kan ta de nya jobben och ännu värre om man skapar fler lågkvalificerade arbetstagare genom dålig skola eller direkt påfyllning utifrån.

Wine skrev:Siffror från OECD:s Pisaundersökning för vuxna – PIAAC – visar att invandrare med starka färdigheter faktiskt oftare har jobb än infödda med samma grad av kompetens. Det som brukar sägas om läkaren som kör taxi tycks alltså bara vara halva bilden. Snabbspår behövs, men löser inte allt.

Det var en luddig och udda slutsats. PIAAC mäter huvudsakligen språk- och räknefärdigheter på landets språk. Att likställa det med yrkeskompetens är synnerligen missvisande. Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Kanin skrev:

Wine skrev:Siffror från OECD:s Pisaundersökning för vuxna – PIAAC – visar att invandrare med starka färdigheter faktiskt oftare har jobb än infödda med samma grad av kompetens. Det som brukar sägas om läkaren som kör taxi tycks alltså bara vara halva bilden. Snabbspår behövs, men löser inte allt.

Det var en luddig och udda slutsats. PIAAC mäter huvudsakligen språk- och räknefärdigheter på landets språk. Att likställa det med yrkeskompetens är synnerligen missvisande. Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Har tidigare postat detta i denna tråd, kanske kan man inte längre hävda att utrikesfödda eller invandrare "diskrimineras" på arbetsmarknaden, åtminstone inte då det gäller män:

DN - Utrikesfödda har oftare jobb än andra
Publicerad 2015-02-24

Utrikesfödda män i Stockholm är oftare i arbete än inrikesfödda män i övriga landet.

Sysselsättningsgraden – det vill säga den andel mellan 15 och 74 år som får betalt för ett arbete – för utlandsfödda män har på ett år ökat från 68,2 till 73 procent i Stockholms län. Den är nästan i nivå med inrikesfödda män i länet och högre än bland inrikesfödda män i riket.

I Stockholmsregionen bor drygt en femtedel av Sveriges befolkning:

Stockholmsregionen är Sveriges huvudstadsregion och motor. Här bor drygt en femtedel av Sveriges befolkning och här skapas en tredjedelav Sveriges ekonomi. Här finns landets främsta kunskapscentra. Här finns en dagbefolkning från landets samtliga 290 kommuner och en nattbefolkning från 193 av världens länder.

Länsstyrelsen Stockholm - STOCKHOLM 2015 Full fart framåt!

Kanin skrev:

Wine skrev:Siffror från OECD:s Pisaundersökning för vuxna – PIAAC – visar att invandrare med starka färdigheter faktiskt oftare har jobb än infödda med samma grad av kompetens. Det som brukar sägas om läkaren som kör taxi tycks alltså bara vara halva bilden. Snabbspår behövs, men löser inte allt.

Det var en luddig och udda slutsats. PIAAC mäter huvudsakligen språk- och räknefärdigheter på landets språk. Att likställa det med yrkeskompetens är synnerligen missvisande. Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Varför är det missvisande?

http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/mass ... batt-21151

Intervju i dagens samhälle av tino snandadji eller vad sjutton han nu kan tänkas heta...

Bra och någorlunda rätt fram.

Kanin skrev:

Wine skrev:Siffror från OECD:s Pisaundersökning för vuxna – PIAAC – visar att invandrare med starka färdigheter faktiskt oftare har jobb än infödda med samma grad av kompetens. Det som brukar sägas om läkaren som kör taxi tycks alltså bara vara halva bilden. Snabbspår behövs, men löser inte allt.

Det var en luddig och udda slutsats. PIAAC mäter huvudsakligen språk- och räknefärdigheter på landets språk. Att likställa det med yrkeskompetens är synnerligen missvisande. Utrikes födda med eftergymnasial utbildning har betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda.

Nej, Kanin, det du påstår verkar inte alls stämma, se här på statistik från SCB:

Personer med en längre vistelsetid hade en högre sysselsättningsgrad än de som vistats i Sverige en kortare period. Sysselsättningsgraden var även högre för de med en hög utbildningsnivå. Bland utrikes födda med förgymnasial utbildning var sysselsättningsgraden 37,6 procent. För personer med gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning var den 67,9 respektive 76,0 procent.

Bland inrikes födda ökade antalet sysselsatta med 83 000 och uppgick till 3 810 000 år 2013. Under 2013 var sysselsättningsgraden 78,4 procent, en ökning med 2,3 procentenheter.

http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/s ... ss/374972/

Och här är uppgifter från Konjunkturinstitutet:

Bland peroner med eftergymnasial utbildning är sysselsättningsgraden 79,5 för inrikes födda medan sysselsättningsgraden för utrikesfödda är 72,3. Uppgifterna gäller för 2014.

Jag skulle inte kalla det för en betydligt lägre sysselsättningsgrad än inrikes födda och det är inte heller orimligt att inrikes födda i högre grad har något högre sysselsättningsgrad med tanke på olika faktorer som att man som infödd har ett bättre kontaktnät, lättare med språket samt att man är mer insatt i hur samhället fungerar.

Wine skrev:Har tidigare postat detta i denna tråd

Att du upprepar samma inlägg många gånger är inget nytt.

Wine skrev:Utrikesfödda män i Stockholm är oftare i arbete än inrikesfödda män i övriga landet.

Rimligen bör utrikes födda män i Stockholm jämföras med inrikes födda män i, och inte utanför, Stockholm.

Wine skrev:Sysselsättningsgraden – det vill säga den andel mellan 15 och 74 år som får betalt för ett arbete – för utlandsfödda män har på ett år ökat från 68,2 till 73 procent i Stockholms län. Den är nästan i nivå med inrikesfödda män i länet och högre än bland inrikesfödda män i riket.

Det är goda nyheter att Stockholms län lyckas höja sysselsättningen bland utrikes födda och innebär bättre utsikter för att flyktinginvandringen på sikt ska bidra positivt till ekonomin.

Arbetslösheten bland utrikes födda män med eftergymnasial utbildning är 10,5% jämfört med 4% för inrikes födda män i hela riket. Bland de med förgymnasial utbildning är motsvarande siffror 31,5% och 13,2%. (Källa: SCB)

Kanin skrev:

Wine skrev:Har tidigare postat detta i denna tråd

Att du upprepar samma inlägg många gånger är inget nytt.
...

Nej, det gör jag också för att jag upplever ju att bl.a. du verkar missa viktig information.

Kanin skrev:Det är goda nyheter att Stockholms län lyckas höja sysselsättningen bland utrikes födda och innebär bättre utsikter för att flyktinginvandringen på sikt ska bidra positivt till ekonomin.

Det kan ju delvis bero på att Stockholm är extremt dåliga på att ta emot nyanlända.

Det jag vet om rekryteringsprocessen är att om meriterna är likvärdiga (utbildning), så spelar intelligenstestet den avgörande rollen. Jag har tidigare postat om att invandrares lägre sysselsättningsgrad förklaras med IQ-skillnader enligt pliktverkets IQ test. PISA kan ses som ett IQ-test och jag har även tidigare visat att rekryteringarnas IQ-test har en hög predicitet för arbetsprestation.

Faktum är att begåvningstest är mer träffsäkra än betyg för att förutsäga arbetslämplighet.