Nu har jag vid två tillfällen varit på Aspergerträffar
(Dels den senaste hos Pemer i lördags och i tisdags på Vasa´s)

Jag måste säga, jag är inte alls tömd på krafter på de sätt som jag
normalt alltid alltid tidigare (i NT världen) känt mig/ha blivit.
Tidigare, så ofantligt många gånger, matt och orkeslös. Funderandes på vad det ÄR som tömmer min energi... skrockat åt mig själv, äsch det är bara ta nya friska tag...

Det känns plötsligt som att jag kommit mig själv på spåren... Fått ännu en "aha" upplevelse...

Snudd på som om en helt ny (typ av) värld har öppnat sig...
Ja-a, att det är två helt skilda världar helt klart.

Jag övertygad om att det finns många många fler "av oss" där ute...

Off topic:
Beskriv dig själv med bara ett enda ord (svårt att välja bara ett,jag vet)
Egenskap eller attribut, vilket som.

Tack för ordet!

Glad (blir mitt ord)

Vasas funkade inte för mig p.g.a. att det var för bullrigt. Men sällskapet var suveränt. Skall försöka ta mig till nästa Uppsalaträff (d.v.s. inte sitta på Ulleråker vid tillfället).

Ord: Pillemarisk

Jag kan bara utgå från mig själv men jag tror att det är lättare att umgås med andra AS'ar eftersom man inte hela tiden behöver dölja sina udda sidor eller ägna energi för att framstå som typisk.
Det är lättare att vara sig själv helt enkelt.

Men ibland känner jag efteråt att jag varit mig själv för mycket.

Ord: Blankettångest (fick just lite papper som ska fyllas i).