Fastighetsnämnden konstaterade 2009 att man på sikt behöver höja vissa hyror med 64 procent, vilket innebär ett par tusen kronor mer i hyra.
De berörda lägenheterna finns i gruppbostäder och ges till personer med utvecklingsstörningar, autism och andra funktionshinder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Elins lägenhet är på mindre än 50 kvadratmeter, men vid hyresberäkningen inkluderas även allrummet och matrummet, där de fyra boende äter sina gemensamma måltider. Det bidrar till att hyran skenar i väg.

Gunhild tycker att kommunen agerar fult och beräknande med sina hyreshöjningar; man låter staten ta smällen i form av högre bostadsbidrag till den enskilde medan utvecklingsstörda och andra handikappade, som fått pengar efter en avliden förälder, tvingas använda arvet till hyran.
– Den här gruppen utsätts för kommunens girighet. Kommunen kan höja hyran för i princip vad som helst. De boende har inget försvar och kan inte välja bostad fritt på det sätt som vi andra kan göra.
Kommunens höjningar har tvingat anhöriga och gode män att driva rättsliga processer, vilket de inte har fått utbildning för.
– Jag har känt mig väldigt ensam i den här frågan, säger Leif Tallskog, far och god man till en vuxen son med gruppbostad.
Sonen bor i en lägenhet på 38 kvadratmeter utanför Uppsalas tätort och betalar efter höjningen 5 876 kronor. En lägenhet i Uppsalahem – tre rum och kök på Täljstensvägen i Eriksberg – kostar mindre.

Fastighetsnämndens ordförande, Lars-Gunnar Karlsson (M), säger att hyresnivåerna för LSS-bostäder följer marknadspriset på hyreslägenheter generellt. Därför ska inte de dyraste bostäderna få sänkt hyra.
– De ska jämställas med alla andra. De ska vara marknadsanpassade och vi ska inte subventionera hyrorna mot övriga marknaden.

Alien skrev:Det är något magiskt med ordet "marknadsmässig".

Alien skrev:Ja, de kan få bostadsbidrag från FK, det är överskyfflingen till staten. Men har de pengar, t ex arv så får de göra slut på det i stället.

Känner inte riktigt till vad bostadstillägg är, är det inte något som bara gäller ålderspensionärer?

atoms skrev:

Alien skrev:Ja, de kan få bostadsbidrag från FK, det är överskyfflingen till staten. Men har de pengar, t ex arv så får de göra slut på det i stället.

Känner inte riktigt till vad bostadstillägg är, är det inte något som bara gäller ålderspensionärer?

Nej, det fungerar inte riktigt så. Åtminstone inte för dem som har bostadstillägg - eventuella tillgångar (och skulder) påverkar storleken på bostadstillägget, men riktigt hur de räknar vet jag inte.

Isabelle Ensén, god man åt en gravt utvecklingsstörd man i 50-årsåldern, berättar att hennes klient bor på 38 kvadratmeter för närmare 5 000 kronor och inte har rätt till mer än ett par hundra kronor i bostadsbidrag. Mannen fick ett arv efter sin mor. Mannens brist på inkomster har gjort att arvet nu används till löpande kostnader.
– Varje månad måste jag ta 2 000 kronor av hans kapital. Det är väl inget att säga om det kanske, men jag tror inte att du eller jag skulle acceptera detta. Och jag reagerar mot att man ska behöva betala en så hög hyra för en så usel bostad.

Handikappade i Uppsala kommuns gruppbostäder måste skyddas från chockhöjningar av hyran. Det anser Autism- och aspergerförbundet vars medlemmar hör till dem som drabbas av hyreshöjningar nästa år.

Zombie skrev:Om det inte står i artiklarna (som jag inte orkar kolla för tillfället) så kolliderar det väl också, eller borde kollidera, med det där lagrummet som säger att handikappade har rätt till kompensation så att de kan leva i möjligaste mån som andra. Borde i den bästa av världar gå att dra kommunen till domstol för...

Trots att bostäderna beviljats enligt LSS så bedöms hyresnivån enligt hyreslagen. Det innebär att kommunen vid hyressättningen inte måste ta hänsyn till om den som bor i lägenheten har en grav utvecklingsstörning och saknar egna inkomster.
– Det övergripande målet med LSS är ju att man inte ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder och att man ska ha pengar kvar till fullgoda levnadsvillkor. Det är ett bekymmer att rättstillämpningen utformas i strid med lagstiftarens intentioner, säger Eva Nordin-Olson.
Förutom att hyreslagen tillämpas kan kommunen även ta ut hyra för de gemensamhetsytor som kan finnas på ett gruppboende. Det har inneburit att en etta med kokvrå i en gruppbostad kan kosta mer än tre rum och kök i Uppsalahem.

Hyresnivåerna är inte bara ett problem i Uppsala. Socialstyrelsen har i en utredning visat att funktionshindrade med behov av LSS-lägenhet tvingas acceptera den lägenhet som erbjuds; sedan gemensamma utrymmen har medräknats kan hyran för en lägenhet på 40 kvadratmeter uppgå till 7 500 kronor.

Regeringen tillsatte för några år sedan en kommitté som fick i uppdrag att göra en bred översyn av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ett av de problem som påpekades var att kommuner tar ut höga hyror vid gruppboenden.

LSS-kommittén kom fram till att regeringen ”skyndsamt” bör utreda hur den enskilde ”inte ska behöva få merkostnader på grund av sin funktionsnedsättning till följd av hyressättningen för dessa bostäder”. Kommittén ville bland annat undersöka hur personer i gruppbostäder ska slippa betala för det gemensamma utrymmet. Men än så länge pågår ingen utredning. Det visar sig när UNT når tjänstemannen Lars Nilsson vid enheten för sociala tjänster på Socialdepartementet.
– Frågan utreds inte för närvarande men den är fortfarande inte avförd. Det betyder att den kan komma upp senare.

”Principen om att den enskilde inte ska behöva få merkostnader till följd av sin funktionsnedsättning är enligt min uppfattning viktig att upprätthålla. Det kräver dock noggranna överväganden att hitta lämpliga åtgärder för detta”.

Alien skrev:Men behöver man verkligen överväga så länge om en utredning ska ens påbörjas?

Domstolarna har funnit att Hyreslagen (Jordabalken 12 kap) är oinskränkt tillämplig även på lägenheter i gruppbostäder beviljade enligt LSS och att därför allt som kan tänkas påverka boendets värde ska beaktas. Det gäller sådant som gemensamhetsutrymmen, tillgång till personal, särskild utrustning, med mera. Det strider direkt mot en av grundtankarna bakom LSS, som säger att ingen ska ha extra kostnader till följd av sitt funktionshinder.

Vidare står det i den proposition, där införandet av LSS föreslås (prop 1992/93:159), att ”Avgiften bör avse den enskildes privata bostad. Den enskilde bör däremot inte ha kostnader för gemensamma utrymmen och personalutrymmen.

De senare bör betraktas som del av den särskilda service och omvårdnad som skall ges i anslutning till bostaden.” Orden ”de senare” har av Regeringsrätten tolkats som personalutrymmen och domstolen menar därför att gemensamma utrymmen får beaktas.

Vad som behövs är ett klargörande i lagstiftningen, så att det som sägs i förarbetena kommer till tydligt uttryck även i lagen – antingen LSS eller Hyreslagen eller eventuellt båda. Frågan är väl känd för regeringen, men där verkar tyvärr inget hända.

LSS-utredningen konstaterade i sitt betänkande (SOU 2008:77) att de höga hyrorna för personer, som beviljats bostad enligt LSS, är ett bekymmer och att frågan borde utredas i särskild ordning.