Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
5 inlägg
• Sida 1 av 1
Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
På den gamla goda tiden fanns det inte maskiner som idag så därför fanns också fler arbeten. Men kanske inte arbeten vi skulle vilja ha idag.
Ja, det är sådant jag tycker är jätteintressant, hur vanligt folk levde och arbetade förr i tiden.
En del tunnor måste latrinhämtarna bara på ryggen nedför smala trappor. Det slet på rygg, knän och armar. Och det fanns andra nackdelar ...
Yrket hade ingen hög status, låg lön och var påfrestande. Men det fanns fördelar också:
Fri läkarvård, fri medicin och halva lönen under 30 dagar om de blev sjuka.
De hade också bra bostäder med odling:
Idag är Boländerna ett industri- och affärsområde.
I pudrettfabriken (av franskans poudre = stoft) blandades exkrementerna med kalk/torv till ett pulver som blev handelsgödsel som såldes. På wikipedia finns en teckning från 1820-talet av latrinbärerskor, som ibland kallades fint för "pudrettedamer", ibland mindre fint för "skitkäringar": https://sv.wikipedia.org/wiki/Pudrett
Tycker inte det låter som något lämpligt yrke för kvinnor, men fattiga kvinnor fick förstås ofta göra tungt och smutsigt jobb.
http://www.unt.se/kultur-noje/da-rann-a ... 46716.aspxUNT Kultur skrev:I början av 1900-talet var de sanitära förhållandena bedrövliga i Uppsala. Stadens invånare fick själva sköta tömningen av de nästan 4 300 utedassen. Sopor slängdes i Fyrisån. De få avloppsledningar som fanns mynnade också ut i ån, mellan Kvarnfallet och Islandsbron. Råttor och bakterier frodades och med regnvattnet spreds bakterier till grundvattnet. Folk blev sjuka och hälsovårdsnämnden slog larm. Något måste göras. Då beslutade stadsfullmäktige att anlägga ett renhållningsverk en bit utanför stan. 1907 stod det klart.
Året därpå fick en viss Johan Andersson anställning som renhållningsarbetare. Mer än hundra år senare dök hans dotterdotter, den pensionerade läraren Ing-Marie Elg, ner i Uppsala stadsarkiv. Där hittade hon mycket om den akademiska världen och mäktiga kyrkomän, men ingenting om stadens latrinhämtare och sopåkare. Då bestämde hon sig för att skriva en bok, som en hyllning till morfar Johan Andersson.
– 1908 tjänade han 97 kronor i månaden. Det motsvarar ungefär 6 000 kronor i dag. Statusen var inte så hög, berättar Ing-Marie Elg.
Ja, det är sådant jag tycker är jätteintressant, hur vanligt folk levde och arbetade förr i tiden.
En del tunnor måste latrinhämtarna bara på ryggen nedför smala trappor. Det slet på rygg, knän och armar. Och det fanns andra nackdelar ...
Spoiler: visa
Yrket hade ingen hög status, låg lön och var påfrestande. Men det fanns fördelar också:
Fri läkarvård, fri medicin och halva lönen under 30 dagar om de blev sjuka.
De hade också bra bostäder med odling:
Kring renhållningsverket byggdes en helt ny stadsdel på fälten i det som nu är Boländerna. I folkmun fick den heta Renhållningen. Där bodde arbetarna med sina familjer. Tre hus rymde arbetarbostäder för 24 hushåll. Här var de ekonomiskt självförsörjande, med odlingar, gemensam bagarkammare och storskalig svinuppfödning.
– Varje familj hade tre fruktträd och en odlingslott. Det var lummigt och trevligt och de hade gårdsfester. Gemenskapen var god, berättar Ing-Marie Elg.
Idag är Boländerna ett industri- och affärsområde.
I pudrettfabriken (av franskans poudre = stoft) blandades exkrementerna med kalk/torv till ett pulver som blev handelsgödsel som såldes. På wikipedia finns en teckning från 1820-talet av latrinbärerskor, som ibland kallades fint för "pudrettedamer", ibland mindre fint för "skitkäringar": https://sv.wikipedia.org/wiki/Pudrett
Tycker inte det låter som något lämpligt yrke för kvinnor, men fattiga kvinnor fick förstås ofta göra tungt och smutsigt jobb.
Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
Yrket finns fortfarande. Jag har en kompis som körde sopbil ett tag, och på sommaren fick han hämta dasstunnor i sommarstugeområdena. Fast det var ju moderna plasttunnor som inte läckte så han slapp den grejen i alla fall. Men tänk om han skulle råka ut för en olycka med lastbilen, då skulle alla tunnor öppna sig och det skulle stänka runt överallt
Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
Ja rackarna brukade ju sköta det jobbet innan.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rackare
Så rackare måste ha varit ett ännu värre yrke.
Rackaren var ofta också den som körde bort stadens avfall på nätterna. Därav ett annat av rackarens många öknamn: nattman,[3] vilket syftade på tidpunkten då avfallshanteringen (eller avlivandet av djur[3]) skulle utföras.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Rackare
Så rackare måste ha varit ett ännu värre yrke.
Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
Alien skrev:Yrket hade ingen hög status, låg lön och var påfrestande. Men det fanns fördelar också:
Fri läkarvård, fri medicin och halva lönen under 30 dagar om de blev sjuka.
De hade också bra bostäder med odling:
Låter mer som nödvändig kompensation för arbetets risker och låga lön än som fördelar.
Skulle inte förvåna mig om bostäderna byggdes för att de hade svårt att få bostad annars. Men den låga statusen och de avskilda bostäderna fick tydligen en synergieffekt, och det var ju bra.
Livet förr i tiden - som renhållningsarbetare
I Indien får de kastlösa ta hand om yrket. Smart system, för alla andra
Återgå till Intressanta intressen