Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
9 inlägg
• Sida 1 av 1
Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
Vad gör ni om ni inte kan göra någonting, när ni är helt fast i er existens. Går inte att koncentrera sig på något, och går inte att sova.. Hur flyr man från ett sådant tillstånd? När det bara är ett lidande - tankar och känslor som har fastnat i ett hopplöst moment 22. ?
Moderator atoms - förtydligade rubriken.
Moderator atoms - förtydligade rubriken.
Levande begravd
Undefined skrev:Vad gör ni om ni inte kan göra någonting, när ni är helt fast i er existens.
Jag tolkar som att det är samma sak som att vara djupt deprimerad.
Det är fruktansvärt svårt att bryta det själv eftersom man saknar all energi, livet suger verkligen och ingenting känns något vidare, tanken på självmord har föresvävat mig men jag har varit för feg och sen jag blev pappa har jag känt ansvar för dem.
Så småningom släppte depressionen sitt grepp, efter min separation som jag tog initiativ till så tog det ca ett år innan jag kunde börja skönja ljuset i tunneln, ytterligare ett halvår senare tog livet lite bättre fart och idag mår jag riktigt bra.
Delvis har det här forumet hjälpt mig upp ur graven, jag har även försökt att gå och cykla en del men sen min dotter satte fart på mitt motionerade i somras så började det vända uppåt mycket snabbare (motion är depressionshämmande)!
Levande begravd
Det är inte lätt... Och jag har inget recept... Jag har tur som blir hjälpt av sömnmedicin, som kan stänga av hjärnan i några timmar. Det ger nya krafter. Jag vet, folk pratar om motion, etc... Men har man hamnat i ett sådant tillstånd, då är det nästintill omöjligt att ta för sig. Det hjälper med människokontakt, men det är inte heller någonting man bara "tar sig", det kräver också att ta sig ut, och så har andra människor sina egna gränser...
Och söka professionell hjälp självklart... Önskar dig kraft!
Och söka professionell hjälp självklart... Önskar dig kraft!
Levande begravd
Undefined skrev:Vad gör ni om ni inte kan göra någonting, när ni är helt fast i er existens. Går inte att koncentrera sig på något, och går inte att sova.. Hur flyr man från ett sådant tillstånd? När det bara är ett lidande - tankar och känslor som har fastnat i ett hopplöst moment 22. ?
Är du samma användare som "Skrivare"?
- KrigarSjäl
- Frivilligt inaktiverad
- Inlägg: 33157
- Anslöt: 2006-08-10
Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
Miche skrev:jag har även försökt att gå och cykla en del men sen min dotter satte fart på mitt motionerade i somras så började det vända uppåt mycket snabbare (motion är depressionshämmande)!
Samma här, fast lite annorlunda.
Det kan låta "för enkelt" men för många människor är det precis vad som behövs för att hålla sig över ytan, och få kraft till att på allvar ta tag i det som känns eländigt. Regelbunden motion har stoppat mina återkommande depressioner som jag haft sen jag var liten.
Har jag inte motionerat på två dagar så känner jag direkt hur ångesten och mörkret börjar krypa tillbaka. Eftersom jag vägrar medicin är detta troligtvis något jag måste fortsätta med livet ut, för att orka leva.
Men man måste nog hitta nån motionsform som känns bra för en själv. Jag föredrar styrketräning och att springa. Men det är nog lättare att börja med något mindre krävande, t.ex. cykla en liten bit några gånger i veckan.
- svarabhaktivokal
- Inlägg: 916
- Anslöt: 2009-10-30
Sv: Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
Jag är helt såld på power walks just nu. De passar mig perfekt i ett läge när jag inte tycker det är kul att jogga. Det lustiga är att, när jag nu testar att jogga igen, så börjar lättheten och glädjen i att jogga att komma tillbaka, tack vare power walks.
- barracuber
- Inlägg: 10992
- Anslöt: 2007-02-11
- Ort: Västsverige
Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
barracuber skrev:Jag är helt såld på power walks just nu. De passar mig perfekt i ett läge när jag inte tycker det är kul att jogga. Det lustiga är att, när jag nu testar att jogga igen, så börjar lättheten och glädjen i att jogga att komma tillbaka, tack vare power walks.
Det är nog det det handlar om (och som gör att många aldrig kommer igång/slutar).
Motion funkar dåligt om det känns som ett tvång. Blir det tråkigt/för jobbigt - byt. Den typ av motion jag pysslar med nu, ger mig ett sug efter att forstätta. Lessnar jag så testar jag nåt annat. Och plötsligt blir det gamla kul igen.
- svarabhaktivokal
- Inlägg: 916
- Anslöt: 2009-10-30
Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
Ja man har ju hört om mirakelkuren motion. Tack för era tips.
Levande begravd (fastnaglad i tillvaron)
Undefined skrev:Ja man har ju hört om mirakelkuren motion. Tack för era tips.
Funkar alldeles utmärkt för mig, tog lite tid innan jag kom igång men nu rullar det på och jag är väldigt motiverad i och med att jag märker att det funkar, när jag slutar så går jag ner direkt!
Återgå till Att leva som Aspergare