Lätt Asperger
Lätt Asperger
Jag undrar varför vissa på forumet ofta skriver att de har "Lätt Asperger" ? Är det för att dom inte vill anse att dom är lika "sjuka" som vanliga Aspergere eller finns det verkligen en form av Lätt Asperger?
Asperger finns i ett stort antal varierande svårighetsgrader. Allt från de som har arbete, familj, hus, ett socialt umgänge - till de som inte klarar ett eget boende, ett arbete eller socialt umgänge öht.
Graderna kan också variera inom t.ex förståelse och uppfattning av kroppsspråk eller saker som ironi och sarkasm, variera i hur bokstavligt man uppfattar saker och ting. T.ex.
Graderna kan också variera inom t.ex förståelse och uppfattning av kroppsspråk eller saker som ironi och sarkasm, variera i hur bokstavligt man uppfattar saker och ting. T.ex.
"Lätt asperger" är förstås bara ett begrepp som folk själva tar till och som inte har någon definition, men naturligtvis är det så att vi alla ligger någonstans på en skala. Oavsett vi talar om asperger, schizofreni, diabetes eller högt blodtryck så ligger alla någonstans på en skala och vid ett visst värde drar man en gräns och sätter diagnos, även om detta är mera överförenkling för psykiatriska diagnoser än för somatiska. Som en av mina läkare påpekade en gång, alla människor har t.ex. schizofreni i någon grad, det är bara en fråga om var på skalan man ligger.
När det gäller asperger så är det ju dels så som Parvlon säger att diagnos vanligen inte ska ställas om patienten inte har några större problem, även om villkoren är uppfyllda. (Möjligen kan det ändå ibland vara meningsfullt för yngre för att ha en diagnos färdig i bakfickan om problemen blir större med tiden). Vi har ju också alla personer som har mer eller mindre drag av asperger, men inte tillräckligt för att uppfylla diagnoskriterierna. Där förekommer ibland begreppet subklinisk aspeger. Så har vi förstås åt andra hållet det som ligger i gränsområdet mot ren autismdiagnos.
När det gäller asperger så är det ju dels så som Parvlon säger att diagnos vanligen inte ska ställas om patienten inte har några större problem, även om villkoren är uppfyllda. (Möjligen kan det ändå ibland vara meningsfullt för yngre för att ha en diagnos färdig i bakfickan om problemen blir större med tiden). Vi har ju också alla personer som har mer eller mindre drag av asperger, men inte tillräckligt för att uppfylla diagnoskriterierna. Där förekommer ibland begreppet subklinisk aspeger. Så har vi förstås åt andra hållet det som ligger i gränsområdet mot ren autismdiagnos.
Parvlon skrev:Nej, det är sant. Man bör inte kunna få diagnosen om man saknar seriösa problem. Vore ett hemskt slöseri på skattepengar annars.Musicus skrev:Ingen med asperger är "sjuk", men asperger kan aldrig vara "lätt".
Bl.a därför, men framför allt för att de med "seriösa" problem är i störst behov av hjälp och inte får den hjälpen om en massa "random" folk får diagnosen.
Nu vet jag ju att det finns personer på forumet som anser att alla som vill ha diagnos ska få det. Jag kan inte förstå hur dessa personer tänker, förstår bara att de vill att diagnosen ska utvidgas till att kunna omfatta även "enkla"/"random" problem. Dessa personer vill helt enkelt att alla som vill ha diagnos skall ha rätt till det...
roto skrev:Nu vet jag ju att det finns personer på forumet som anser att alla som vill ha diagnos ska få det. Jag kan inte förstå hur dessa personer tänker, förstår bara att de vill att diagnosen ska utvidgas till att kunna omfatta även "enkla"/"random" problem. Dessa personer vill helt enkelt att alla som vill ha diagnos skall ha rätt till det...
Dom som tänker så kan inte ha mycket innanför pannbenet då urholkas diagnosen och folk som verkligen behöver hjälp får den inte.
Det folk inte fattar är att diagnosen verkligen ska vara en funktionsnedsättning och ska ha funnits sen innan 3 års ålder. Finns massa andra diagnoser som ger autismliknande symtom men som är andra diagnoser och ska behandlas för det.
Det är minna tankar men alla är fria att ha sina egna åsikter.
Ni skriver kloka saker. Jag tycker inte att man ska söka efter en Aspergerdiagnos bara för att hitta sin identitet om man för i övrigt fungerar bra. Dessutom är det många diagnoser som kan liknas vid autismspektrumstörningar om man har ex. depression eller andra personlighetsstörningar.
Det är faktiskt så i diagnoskriterierna och hur det var tänkt från början, att man ska ha ganska stora svårigheter med många saker för att "kvalificera" in. Har man så "lätt" eller "mild" att man klarar allt som samhället kräver av en så finns det väl inte någon funktionsnedsättning? Sedan ska man komma ihåg att alla har svårt med någonting, även NT.
Det är faktiskt så i diagnoskriterierna och hur det var tänkt från början, att man ska ha ganska stora svårigheter med många saker för att "kvalificera" in. Har man så "lätt" eller "mild" att man klarar allt som samhället kräver av en så finns det väl inte någon funktionsnedsättning? Sedan ska man komma ihåg att alla har svårt med någonting, även NT.
- shibedibato
- Inlägg: 473
- Anslöt: 2009-06-21
- Ort: Borta?
Men vad är då en funktionsnedsättning? (Vet inte om detta blir OT, men jag undrar verkligen.)
Om man klarar att arbeta och vara produktiv=klarar samhällets krav, men undviker fikarastsnack, inte lyckas skaffa vänner, hamnar utanför och blir missförstådd i sociala sammanhang, har man en funktionsnedsättning då? När det bara är man själv som blir lidande?
Eller när man efter en längre tid har accepterat sakernas tillstånd och intalar sig själv att man faktiskt inte är intresserad av socialt umgänge, hittar ett jobb som innebär mycket ensamarbete och är för sig själv på fritiden, så att man inte längre konfronteras med sina svårigheter. Har man en funktionsnedsättning då? När man liksom har anpassat sitt liv efter det man har svårt för?
Om man klarar att arbeta och vara produktiv=klarar samhällets krav, men undviker fikarastsnack, inte lyckas skaffa vänner, hamnar utanför och blir missförstådd i sociala sammanhang, har man en funktionsnedsättning då? När det bara är man själv som blir lidande?
Eller när man efter en längre tid har accepterat sakernas tillstånd och intalar sig själv att man faktiskt inte är intresserad av socialt umgänge, hittar ett jobb som innebär mycket ensamarbete och är för sig själv på fritiden, så att man inte längre konfronteras med sina svårigheter. Har man en funktionsnedsättning då? När man liksom har anpassat sitt liv efter det man har svårt för?
Solitaria skrev:Men vad är då en funktionsnedsättning? (Vet inte om detta blir OT, men jag undrar verkligen.)
Om man klarar att arbeta och vara produktiv=klarar samhällets krav, men undviker fikarastsnack, inte lyckas skaffa vänner, hamnar utanför och blir missförstådd i sociala sammanhang, har man en funktionsnedsättning då? När det bara är man själv som blir lidande?
Eller när man efter en längre tid har accepterat sakernas tillstånd och intalar sig själv att man faktiskt inte är intresserad av socialt umgänge, hittar ett jobb som innebär mycket ensamarbete och är för sig själv på fritiden, så att man inte längre konfronteras med sina svårigheter. Har man en funktionsnedsättning då? När man liksom har anpassat sitt liv efter det man har svårt för?
Det är det utredarna fiskar för genom att göra en utredning.
roto skrev:Parvlon skrev:Nej, det är sant. Man bör inte kunna få diagnosen om man saknar seriösa problem. Vore ett hemskt slöseri på skattepengar annars.Musicus skrev:Ingen med asperger är "sjuk", men asperger kan aldrig vara "lätt".
Bl.a därför, men framför allt för att de med "seriösa" problem är i störst behov av hjälp och inte får den hjälpen om en massa "random" folk får diagnosen.
Nu vet jag ju att det finns personer på forumet som anser att alla som vill ha diagnos ska få det. Jag kan inte förstå hur dessa personer tänker, förstår bara att de vill att diagnosen ska utvidgas till att kunna omfatta även "enkla"/"random" problem. Dessa personer vill helt enkelt att alla som vill ha diagnos skall ha rätt till det...
Du upprepar din allvarliga anklagelse gång på gång, och du kommer inte med belägg den här gången heller. Jag har tidigare uttryckligen bett dig att göra det. Var har några påstått att vem som vill ha ska få diagnos?
I det inlägg jag länkar till länkar jag också till en diskussion där jag bad dig att stå upp och argumentera för din åsikt att flera av oss som redan har eller kvalar in för diagnos inte borde ha det eller hjälp. Inte heller det har du ännu gjort.
Så det måste vara desinformation, det du kommer med. Du är en av dem som på nätet sprider uppfattningen att vi aspergare är fejkar.
Jag tycker inte du ska komma undan med det.
Drag av Aspergers, Subkliniskt Aspergers, Dolt Aspergers funktionhinder...
Även om vi med "drag av aspergers" inte uppfyller kriterierna på funktionshindret enligt psykiatrimanualerna, så betyder det inte dom kriterierna vi uppfyller är mindre jobbiga!
Däremot ni som uppfyller kriterierna har mycket enklare att få hjälp.
Inte vi för vi räknas inte...
Att vi med DAA existerar? Det är ingen snack om saken.
Jag tror det bara är en tidsfråga innan vi med DAA får rätt till en giltig diagnos.....
Ursäkta ot.
Även om vi med "drag av aspergers" inte uppfyller kriterierna på funktionshindret enligt psykiatrimanualerna, så betyder det inte dom kriterierna vi uppfyller är mindre jobbiga!
Däremot ni som uppfyller kriterierna har mycket enklare att få hjälp.
Inte vi för vi räknas inte...
Att vi med DAA existerar? Det är ingen snack om saken.
Jag tror det bara är en tidsfråga innan vi med DAA får rätt till en giltig diagnos.....
Ursäkta ot.
popen skrev:Drag av Aspergers, Subkliniskt Aspergers, Dolt Aspergers funktionhinder...
Även om vi med "drag av aspergers" inte uppfyller kriterierna på funktionshindret enligt psykiatrimanualerna, så betyder det inte dom kriterierna vi uppfyller är mindre jobbiga!
Däremot ni som uppfyller kriterierna har mycket enklare att få hjälp.
Inte vi för vi räknas inte...
Att vi med DAA existerar? Det är ingen snack om saken.
Jag tror det bara är en tidsfråga innan vi med DAA får rätt till en giltig diagnos.....
Ursäkta ot.
De problemen du beskriver finns det faktiskt ett namn för och som läkarna skriver i journalerna och det är autistiska drag så du räknas
Anpaytoo skrev:Jag tillhör dem som kallar mig för Asperger-Light, fast bara för att jag har vid detta laget lärt mig att leva med min särart.
Även jag kan kalla mig för AS-light, men nog har jag fortfarande en hel del problem även om det varierat under livet. Problemfri är jag definitivt inte, men jag tror inte att det är många som märker på mig att jag har Asperger.
Då är vi två och du verkar förstå vad jag menar, för det har varit en lång väg med många märkliga turer och en hel del pinsamma incidenter.
Det är inte alls som jag försöker förringa mina eller andras problem genom benämningen light och somliga saker är svårare att arbeta bort än andra. Så det är en pågående process...
Det är inte alls som jag försöker förringa mina eller andras problem genom benämningen light och somliga saker är svårare att arbeta bort än andra. Så det är en pågående process...
popen skrev:Drag av Aspergers, Subkliniskt Aspergers, Dolt Aspergers funktionhinder...
Även om vi med "drag av aspergers" inte uppfyller kriterierna på funktionshindret enligt psykiatrimanualerna, så betyder det inte dom kriterierna vi uppfyller är mindre jobbiga!
Däremot ni som uppfyller kriterierna har mycket enklare att få hjälp.
Inte vi för vi räknas inte...
Att vi med DAA existerar? Det är ingen snack om saken.
Jag tror det bara är en tidsfråga innan vi med DAA får rätt till en giltig diagnos.....
Ursäkta ot.
Nästan alla har väl drag av? Det är ju ett spektrum så det vore konstigt annars. Om du hade haft så många "drag" hade din diagnos blivit Atypisk autism eller Genomgripande störning i utvecklingen. Sedan är det väl inte Asperger man har drag av, det är väl autism?
Det är nog ingen tidsfråga eftersom diagnossystemen håller på att göras om. Då är det inga undergrupper, antingen autism eller inte med olika svårighetsgrader som är rankade 1, 2 och 3. Jag är säker på att ICD-10 kommer att följa DSM-Vs spår men det är ju totalt OT. Diagnosen kommer att bli svårare att få överhuvudtaget då kriterierna är mer snäva.
http://www.dsm5.org/ProposedRevisions/Pages/proposedrevision.aspx?rid=94#
- shibedibato
- Inlägg: 473
- Anslöt: 2009-06-21
- Ort: Borta?
roto skrev:Parvlon skrev:Nej, det är sant. Man bör inte kunna få diagnosen om man saknar seriösa problem. Vore ett hemskt slöseri på skattepengar annars.Musicus skrev:Ingen med asperger är "sjuk", men asperger kan aldrig vara "lätt".
Bl.a därför, men framför allt för att de med "seriösa" problem är i störst behov av hjälp och inte får den hjälpen om en massa "random" folk får diagnosen.
Nu vet jag ju att det finns personer på forumet som anser att alla som vill ha diagnos ska få det. Jag kan inte förstå hur dessa personer tänker, förstår bara att de vill att diagnosen ska utvidgas till att kunna omfatta även "enkla"/"random" problem. Dessa personer vill helt enkelt att alla som vill ha diagnos skall ha rätt till det...
Jag tvivlar på att det finns sådana personer. Däremot att alla som behöver hjälp ska få det, t ex i skolan. Och vägen till hjälp går oftast via en diagnos.
Är det inte bara så att AS är en teoretisk konstruktion och att det enda sättet att veta om en person har syndromet eller inte är att göra en utredning? Ställa diagnos?
Jag ser det åtminstone som om att en person antingen har eller inte har AS. Det finns inga mellanlägen. Ungefär som att vara lite död, halvgift eller lätt gravid. Däremot kan olika personer av olika skäl ha olika styrkor och svagheter, varav vissa kan vara funktionshindrande. Men inte ens de behöver vara kopplade till just AS.
Också en galen människa kan ju var dum i huvudet.
Och definitivt. Jag kan faktiskt inte utreda folk bara för att jag är diagnostiserad. Mina upplevelser och funderingar gör mig knappast lämplig att bedöma vem som "förtjänar" en diagnos. Tvärtom. Men jag ser ju att vissa av oss har haft tur och lever ett ganska hyggligt liv, har lite mindre problem i vardagen. Men jag ogillar undertonen i såna här diskussioner att det skulle finnas aspergare som är mer hardcore, sanna aspergare, och andra som är fjollaspies. Jag begriper den inte och känner mig sårad av den, personligen, lika mycket som om jag skulle komma på den befängda idén att säga:
- Kolla på mitt liv. Se hur långt man kan komma som aspergare med lite hårt arbete och vilja.
Båda attityderna är fel. Åt helvete fel.
Vi delar en rätt komplex diagnos. En diagnos som kan rymma det mesta. Jag uppskattar inte när folk slirar runt med den som om den vore en medalj.
Jag ser det åtminstone som om att en person antingen har eller inte har AS. Det finns inga mellanlägen. Ungefär som att vara lite död, halvgift eller lätt gravid. Däremot kan olika personer av olika skäl ha olika styrkor och svagheter, varav vissa kan vara funktionshindrande. Men inte ens de behöver vara kopplade till just AS.
Också en galen människa kan ju var dum i huvudet.
Och definitivt. Jag kan faktiskt inte utreda folk bara för att jag är diagnostiserad. Mina upplevelser och funderingar gör mig knappast lämplig att bedöma vem som "förtjänar" en diagnos. Tvärtom. Men jag ser ju att vissa av oss har haft tur och lever ett ganska hyggligt liv, har lite mindre problem i vardagen. Men jag ogillar undertonen i såna här diskussioner att det skulle finnas aspergare som är mer hardcore, sanna aspergare, och andra som är fjollaspies. Jag begriper den inte och känner mig sårad av den, personligen, lika mycket som om jag skulle komma på den befängda idén att säga:
- Kolla på mitt liv. Se hur långt man kan komma som aspergare med lite hårt arbete och vilja.
Båda attityderna är fel. Åt helvete fel.
Vi delar en rätt komplex diagnos. En diagnos som kan rymma det mesta. Jag uppskattar inte när folk slirar runt med den som om den vore en medalj.
En hel del av oss har levt med AS i många år innan vi fick en diagnos och har, som människor överlag alltid gjort i märkliga situationer: anpassat oss till den miljö som omslutit oss
Jag föddes i ett Latinamerikanskt land, där min blyghet ansågs vara ett direkt handikapp så min AS är min och min enbart.
Jag slår mig för bröstet för att jag har klarat läxan och fungerar någorlunda i den kultur jag kommer ifrån.
Jag är glad över de positiva egenskaper den medför (som jag lättare känner igen nu när jag har diagnosen) och försöker inte hänga upp mig för mycket över de negativa sidor den har.
Vad jag menar med ovan är att alla har rätt att få ha sin diagnos i den nyans de själva väljer.
Jag föddes i ett Latinamerikanskt land, där min blyghet ansågs vara ett direkt handikapp så min AS är min och min enbart.
Jag slår mig för bröstet för att jag har klarat läxan och fungerar någorlunda i den kultur jag kommer ifrån.
Jag är glad över de positiva egenskaper den medför (som jag lättare känner igen nu när jag har diagnosen) och försöker inte hänga upp mig för mycket över de negativa sidor den har.
Vad jag menar med ovan är att alla har rätt att få ha sin diagnos i den nyans de själva väljer.
popen skrev:Drag av Aspergers, Subkliniskt Aspergers, Dolt Aspergers funktionhinder...
Även om vi med "drag av aspergers" inte uppfyller kriterierna på funktionshindret enligt psykiatrimanualerna, så betyder det inte dom kriterierna vi uppfyller är mindre jobbiga!
Däremot ni som uppfyller kriterierna har mycket enklare att få hjälp.
Inte vi för vi räknas inte...
Självfallet kan det vara så, och då är det ett problem. Vare sig diagnosen "drag av" är felaktig (se nedan) eller korrekt.
vadloink skrev:Är det inte bara så att AS är en teoretisk konstruktion och att det enda sättet att veta om en person har syndromet eller inte är att göra en utredning? Ställa diagnos?
På ett sätt ja. På ett annat inte. Å ena sidan finns det trots allt en viss konkretion i både kriterier och kvalificerade bedömares beprövade erfarenhet (vilket då inkluderar självlärda kvalificerade bedömare); å andra sidan vimlar det av diagnostiker som är så dåliga att de uppenbarligen behöver komma på idén att läsa på, läsa innantill och tänka logiskt, och det är därför allt annat än givet att man får en diagnos som är ens elementärt korrekt (ens om den av ren tur skulle råka bli korrekt i rent bokstavlig bemärkelse). Har på sistone diskuterats bland annat här.
Hur man sedan ska kunna veta vilken bedömare som är kvalificerad är givetvis en bra fråga. Desto mer graverande då att man inte kan lita på de professionellas allmänna standard.
vadloink skrev:Jag ser det åtminstone som om att en person antingen har eller inte har AS. Det finns inga mellanlägen.
Utifrån det du skrev ovan om diagnosticeringen (och som jag invände mot)? Annars förstår jag det inte. För mig syns det tydligt att det är en glidande skala, och en där funktionalitetsaspekten i hög grad beror på vilken omgivning man verkar i — som de flesta andra mänskliga egenskaper.
vadloink skrev:Jag kan faktiskt inte utreda folk bara för att jag är diagnostiserad.
Eftersom de som sprider bilden att folk på forumet håller på med amatördiagnosticering tycks ha en viss framgång, vill jag återigen påpeka att jag inte har sett något sådant. Den som envisas med att ha sett det torde länka till inlägget ifråga, om den vill vara hederlig.
vadloink skrev:jag ogillar undertonen i såna här diskussioner att det skulle finnas aspergare som är mer hardcore, sanna aspergare, och andra som är fjollaspies. Jag begriper den inte och känner mig sårad av den, personligen, lika mycket som om jag skulle komma på den befängda idén att säga:
- Kolla på mitt liv. Se hur långt man kan komma som aspergare med lite hårt arbete och vilja.
Båda attityderna är fel. Åt helvete fel.
Vi delar en rätt komplex diagnos. En diagnos som kan rymma det mesta. Jag uppskattar inte när folk slirar runt med den som om den vore en medalj.
Instämmer (utom i att jag skulle få ta till något annat än "kommit långt").
En annan sak som ger mig avsmak är de som vill ha offentlig hjälp för sig själva därför att de inte begriper att andras problem kan vara lika giltiga som deras.
Jo, Zombie, jag är kanske en aning fyrkantig, inser jag, lite väl postmodernistisk. Men det är nog två diskussioner inser jag. En om huruvida AS är ett avgränsbart och absolut fenomen och en om huruvida man egentligen kan tala om "AS light" eller lätt asperger. Och i den sista vill jag nog fortsätta att hävda att har man inte asperger så har man inte asperger. Då är det något annat.
I den första förstår jag mycket väl dina invändningar. Men kan inte riktigt få ihop det.
I den första förstår jag mycket väl dina invändningar. Men kan inte riktigt få ihop det.
Återgå till Att leva som Aspergare