Jag besökte stadsbiblioteket på min lunchrast idag och kollade in lite böcker. Kom fram till en hylla med en del böcker om autism och asperger. En bok fångade mig uppmärksamhet extra mycket eftersom den var ovanligt mycket tjockare än alla andra böckerna som stod i den hyllan. Här är den:
Den kompletta guiden till Aspergers syndrom av Tony Attwood
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189091515

Det som gjorde mig upprörd var att på baksidan av den boken stod det nåt i den här stilen: "Författaren har en empatisk förståelse för de som inte alls har någon biologisk empati för andra". Det kändes hemskt att läsa det och författaren var tydligen psykiater också. Jag är lite nyfiken på vilken fakta de grundar påståendet att aspergare är empatilösa eller har nedsänkt empatisk förmåga.....jag menar, hur mäter man egentligen empati?



Moderator: Lade till bokens titel och författare

Jag har inte själv läst Tony Attwood, men hans böcker är ofta rekommenderade här i forumet... men det är väl som med många andra baksidestexter, de som skriver har egentligen ingen som helst aning om vad boken handlar om...

Hemlig skrev:Jag besökte stadsbiblioteket på min lunchrast idag och kollade in lite böcker. Kom fram till en hylla med en del böcker om autism och asperger. En bok fångade mig uppmärksamhet extra mycket eftersom den var ovanligt mycket tjockare än alla andra böckerna som stod i den hyllan. Här är den: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9189091515

Det som gjorde mig upprörd var att på baksidan av den boken stod det nåt i den här stilen: "Författaren har en empatisk förståelse för de som inte alls har någon biologisk empati för andra". Det kändes hemskt att läsa det och författaren var tydligen psykiater också. Jag är lite nyfiken på vilken fakta de grundar påståendet att aspergare är empatilösa eller har nedsänkt empatisk förmåga.....jag menar, hur mäter man egentligen empati?

Precis det citatet har stört mig nåt otroligt också, och jag har nämnt det i trådar om boken, här inne och på andra forum.

Jag funderar på att skriva en C-uppsats om autism eller asperger angående social kognition. Skulle vilja undersöka det där med empati också, men jag vill ju mest ha fram resultat som pekar på att det inte stämmer att aspergare är empatistörda.

Det kanske kan vara så att Aspergarempati bara är annorlunda än NTempati och att så länge majoriteten av uttolkarna kommer från NTsfären så är det deras definition av empati som gäller. Om det är så visar det på NTsfärens rigida tolkning av ett subjektivt begrepp. Som om det bara fanns ett sätt att uttrycka medkänsla på.

Exakt.

Jag har också tänkt på hur man uttrycker empati, finns ju olika sätt att uttrycka empati och andra känslor. Vårt sätt kanske är annorlunda är NT människornas sätt att visa empati, och då betyder det ju inte att vi saknar empati just för att vi har olika uttryck för det.

"Läste nåt upprörande.." var en bra titel på denna tråd.

Jag håller precis på att läsa samma bok. Och blir extremt upprörd när jag hittar följande citat mitt på sidan 347 (i ett kortare avsnitt som handlar om yrkesliv):

Attwood skrev:Jag har dock märkt att dålig personlig hygien är det som snabbast gör att en person med Aspergers syndrom blir av med sitt jobb.

Är inte detta för mycket?? Boken är skriven 2007 (men det är väl en nyskriven upplaga?). Citatet kan inte gälla speciellt högfungerande aspergare i alla fall, den saken är helt klar. Eller vad tror ni??

Jag skulle vilja se originaltexten. Översättaren heter Håkan Järvå. Svårt att veta om Attwood skrev så eller om Järvå översatte fel. I vilket fall blir jag bara djävligt besviken och förbannad. Att bara publicera något sådant. Och jag som har trott att han (Attwood) är (vilket han påstås vara) en av auktoriteterna. Hade till och med tänkt leta reda på fler intervjuer och föredrag av honom. Glöm det. Sådana "auktoriteter" ger bara olycka!

Hur reparerar man en sån här skada?

Men vad f-n, inte igen...?
Folk som inte har någon biologisk empati, var väl att ta i litegrann...
Jaharu, var ju lika bra att man inte har några husdjur kvar, hade man väl haft ihjäl dem också med flit när man är som man är.
Annars, om såna där inte tror på oss, kan de ju lika gärna sätta upp koncentrationsläger igen så de blir av med såna monster som oss, ok, bra tack för mig.

Upprörd än en gång. *måste tänka på mitt framtida blodtryck*
Annars kan ju den där personen och de som håller med den komma och fråga hur man själv känner sig om det nu är möjligt då, om man nu själv aldrig vet bäst.

Hö, hömm, skulle bra gärna också veta vad som åsyftades.

Ja, jag håller med men jag tycker jag har tjatat om detta på många ställen, att det ändå är självklart. Att empatin kan se annorlunda ut. Kul att de direkt skyfflar undan en som totalt innehållslös j-vel, så tolkar jag empatilös som. Utan känslor överhuvudtaget, ja, vad räknas man som då? -Tack för den- liksom.

Ja, bra fråga, hur mäter man empati egentligen? Tycker du Hemlig, gärna får göra den uppsats du tänker på. Hoppas du får de resultat du önskar till den. Själv har jag inte direkt viljan att föreläsa men om man kan bidra med något nånstans är det ju bra..?

En person med Aspergers (som förlorar jobbet pga. dålig hygien)? Låter igen som smutskastande av folk med en viss diagnos. Kanske det inte ens är menat så men det låter lite..som att det inte gäller för folk utan syndromet. Eller att det är en ännu värre situation, när det är en aspergare det handlar om.
Jag kan förstå tankar om hygien, men hm....det finns så mkt svartmålande nu.

Och jag undrar hur ofta media tar upp folk med tex. aspergers på ett bra sätt? Så fort det handlar om aspergers så handlar det om att man är mördare eller mobbad så man inte vill gå ut, det är ungefär bilderna som finns där av sånt? Skulle inte vilja bidra med nåt själv där, då jag inte vill göra nån artikel eller något som baseras på att jag har aspergers, typ.

Men jag vet inte ens om det finns folk som tror på det där. Så fort de hör begreppet aspergers så tänker de på empatilös människa, jag kan bara inte riktigt tro på det.

PS. Agget inte riktat mot forumet.

regnif skrev:Och jag undrar hur ofta media tar upp folk med tex. aspergers på ett bra sätt? Så fort det handlar om aspergers så handlar det om att man är mördare eller mobbad så man inte vill gå ut, det är ungefär bilderna som finns där av sånt? Skulle inte vilja bidra med nåt själv där, då jag inte vill göra nån artikel eller något som baseras på att jag har aspergers, typ.

Media ja. Jag gör en kort jämförelse med Försvarsmakten. ALLT i media vänds på något sätt lite för negativt om Försvarsmakten. Däremot på Försvarsmaktens egen media vänds ALLT på något sätt lite för positivt om sig själva. Rätt drygt.

Och det är ju lite med vilken personlighet som helst. Alla är olika har jag länge tänkt, men det verkar ju inte hjälpa.

Hehe, ja det var ju intressant det om Försvarsmakten. Så kan det ju vara.

Jag har själv haft stor behållning av denna bok, men jag håller med om att citatet, som alltså är av Lorna Wing, inte av Attwood, är ytterst beklagligt.

Jag citerar mig själv ( ) från ett annat forum:

Märkligt att hon [Lorna Wing] formulerar sig så, när Attwood själv skriver följande i boken: "Det är viktigt att tänka på att personer med Aspergers syndrom har en omogen eller bristande förmåga till theory of mind eller empati, inte en avsaknad av empati. Det är en grov förolämpning för personer med Aspergers syndrom att antyda att de saknar empati, underförstått att han eller hon inte bryr sig om andras känslor. De bryr sig i allra högsta grad, men har svårt att känna igen mer subtila signaler på emotionella tillstånd eller läsa av mer komplexa sinnestillstånd." (sid. 133)

Hon kanske borde ha läst boken innan hon uttalade sig om den?

... Och visserligen borde jag leta upp och länka till de femtioelva trådar vi redan har om detta, men istället upprepar jag påpekandet att det inte är bara så enkelt heller.

Dels kan just den där omogenheten kan få en del av oss att arbeta så mycket med vår inkänningsförmåga att vi så småningom blir bättre på den än de flesta - särskilt, för en del av oss, på den del som innebär att tänka och känna utanför lådan, förstå det mer udda som inte "normala människor" förstår, eftersom utanförskapet är vårt eget predikament;

dels måste man skilja mellan dålig förmåga att förstå känslor och känslomässiga sammanhang i sig och dålig förmåga att varsebli tecknen på dem - det har jag fått intrycket att inte heller experterna brukar vara fullt medvetna om, och i förståelsen för känslomässiga fått i sig har jag fått intrycket att vi har en väldig spännvidd, kanske rentav är överrepresenterade vid båda extremerna;

dels det som andra här redan har påpekat, att den s.k. "empatin" inte är någon punktformig förmåga, utan ett område, inom vilket man kan vara bra och dålig på olika delar, och det är inte givet att experterna bedömer oss rätt utifrån sitt och sina testers "NT"-perspektiv (som i sin tur också är svårt att komma undan eftersom mycket av forskningen är diagnosbaserad, och diagnosen utgår med nödvändighet just från våra brister i förhållande till "NT"-världen);

dels att den där "empatin", hur man än definierar den, varierar väldeliga hos icke-aspergare också, utan att de sämre för den skull patologiseras och lika snabbt blir föremål för särskild uppmärksamhet, vilket alltid kommer bort i dessa utläggningar;

och dels det jag nu missade.

atoms skrev:Det kanske kan vara så att Aspergarempati bara är annorlunda än NTempati och att så länge majoriteten av uttolkarna kommer från NTsfären så är det deras definition av empati som gäller. Om det är så visar det på NTsfärens rigida tolkning av ett subjektivt begrepp. Som om det bara fanns ett sätt att uttrycka medkänsla på.

Precis!

Uttrycka och känna medkänsla på, skulle jag vilja säga. För även om man inte kan uttrycka medkänsla, på rätt sätt eller "fel" sätt, så kan ju ändå känna den. Dvs outtryckta känslor är inte icke-existerande känslor. Inte dumt att tänka på emellanåt.

Alexandra skrev:Jag har själv haft stor behållning av denna bok, men jag håller med om att citatet, som alltså är av Lorna Wing, inte av Attwood, är ytterst beklagligt.

Jag citerar mig själv ( ) från ett annat forum:

Märkligt att hon [Lorna Wing] formulerar sig så, när Attwood själv skriver följande i boken: "Det är viktigt att tänka på att personer med Aspergers syndrom har en omogen eller bristande förmåga till theory of mind eller empati, inte en avsaknad av empati. Det är en grov förolämpning för personer med Aspergers syndrom att antyda att de saknar empati, underförstått att han eller hon inte bryr sig om andras känslor. De bryr sig i allra högsta grad, men har svårt att känna igen mer subtila signaler på emotionella tillstånd eller läsa av mer komplexa sinnestillstånd." (sid. 133)

Hon kanske borde ha läst boken innan hon uttalade sig om den?

Ja, och hur fan tänkte de när de la just det citatet på baksidan??

Då jag utgår från att det är en retorisk fråga låter jag bli att besvara den. Men jag kommer nu faktiskt att uppvakta mailledes, jag tycker faktiskt att detta är allvarligt.

Alexandra skrev:Då jag utgår från att det är en retorisk fråga låter jag bli att besvara den. Men jag kommer nu faktiskt att uppvakta mailledes, jag tycker faktiskt att detta är allvarligt.

Utmärkt!! Du kan gärna säga att vi är flera som undrat. Jag har låtit bli att rekommendera boken och själv inte läst färdigt den, för att jag blev så illa berörd och ledsen av det hela.

barracuber skrev:"Läste nåt upprörande.." var en bra titel på denna tråd.

Jag håller precis på att läsa samma bok. Och blir extremt upprörd när jag hittar följande citat mitt på sidan 347 (i ett kortare avsnitt som handlar om yrkesliv):

Attwood skrev:Jag har dock märkt att dålig personlig hygien är det som snabbast gör att en person med Aspergers syndrom blir av med sitt jobb.

Är inte detta för mycket?? Boken är skriven 2007 (men det är väl en nyskriven upplaga?). Citatet kan inte gälla speciellt högfungerande aspergare i alla fall, den saken är helt klar. Eller vad tror ni??

Jag skulle vilja se originaltexten. Översättaren heter Håkan Järvå. Svårt att veta om Attwood skrev så eller om Järvå översatte fel.

Stycket i fråga återfinns på sidan 298 i originalupplagan och lyder som följer:

Tony Attwood skrev:Once employed, there are specific issues that will need to be addressed. The person with Asperger's syndrome may need initial and continuing support and guidance from his or her employer regarding job expectations (especially if there are any unexpected changes), the interpersonal skills necessary to work effectively and cooperatively in a team, and the organizational skills required, especially work priorities and time management. However, I have found that problems with personal hygiene have been the quickest reason for a person with Asperger's syndrome to lose a job. The line manager may need to supplement spoken instructions with written instructions to avoid problems with auditory memory, and remember not to explain the next task until the last one is completed, to avoid confusion. The employee with Asperger's syndrome will also need regular feedback confirming success, areas of ability to improve and how to achieve improvement.

Boken lär väl vara den mest omfattande om Asperger som finns på utgivet på svenska och är väl för övrigt ganska mångsidig? Jag tycker inte generellt sett att det är någon dålig bok.

Bjäbbmonstret skrev:Boken lär väl vara den mest omfattande om Asperger som finns på utgivet på svenska och är väl för övrigt ganska mångsidig? Jag tycker inte generellt sett att det är någon dålig bok.

Inte generellt sett, men det är himla synd att nåt så urbota korkat och felaktigt, i många av oss diagnostiserade aspisars ögon (betänk att du inte räknas in där Bjäbbis), står på baksidan och dessutom undertecknat av en stor auktoritet på området. Taskig svenska där, sorry...

Allt som förstärker fördomar om oss är av ondo, som jag ser det. Särskilt när det verkligen inte stämmer, iaf inte på många många av oss.

Jo det förstår jag. Men jag ville ändå påpeka att boken inte för den skull måste vara dålig som helhet.

Bjäbbmonstret skrev:Jo det förstår jag. Men jag ville ändå påpeka att boken inte för den skull måste vara dålig som helhet.

Det tror jag nog inte att nån sagt heller. Tvärtom brukar både den boken och Tony Attwoods verk i allmänhet hållas för de främsta, mycket genom att han inte är så förbaskat majoritetsnormativ, som jag säger (inte är så aspie-fientlig som somligt jag läst av Gillberg skulle jag också kunna skriva).

Skitsamma förresten, jag förstår vad du menar, vi släpper det nu...

Jo jag tänkte just på Gillberg. Det jag har läst av honom tycker jag har låtit betydligt värre.

Jag ser det som att detta (forskandet/skriveriet) är nåt som är under utveckling - "vi" kommer att få nya diagnoser, som kommer att heta nåt annat, och beskrivas på ett annorlunda sätt. Just nu går "vi" under diagnosen Aspergers syndrom (vilket jag personligen för egen del ogillar). Sen är det förstås självklart att vi ska påpeka det som är rakt-åt-helvete-fel.

De patienter Attwood beskriver utifrån sin erfarenhet är helt klart mer "lågfungerande" än vad jag är. Jag tycker att boken är bra, den är empatiskt (!) och väl skriven, men jag kan ju inte sätta den i händerna på folk jag känner, då skulle de ju säga att ja-men-du-har-ju-inte-det-där, Alexandra!

Alexandra skrev:De patienter Attwood beskriver utifrån sin erfarenhet är helt klart mer "lågfungerande" än vad jag är. Jag tycker att boken är bra, den är empatiskt (!) och väl skriven, men jag kan ju inte sätta den i händerna på folk jag känner, då skulle de ju säga att ja-men-du-har-ju-inte-det-där, Alexandra!

Precis.

Antingen säger folk Du är inte sån och då har du ingenting, ELLER så säger de AHA, det är SÅN du är, men du har lyckats dölja det!

Om man hårddrar det. Jag har tyvärr upplevt det själv. Att antingen vara för "normal" för att kunna "skylla" på nåt medfött när jag i andras ögon dabbar mig, ELLER, och det är precis lika jävla illa, att pådyvlas dysfunktionalitet jag faktiskt inte lider av.

(Efter fem års terapi två gånger i veckan och mitt analytiska sinnelag och aspiga sanningskrav så kan jag ha ganska god självkännedom, vilket jag faktiskt fick beröm för av t ex utredningsläkaren.)

Så BRAVO Alexandra för det du gör! Jag står bakom dig, hundraprocentigt.

Glömde en sak. Även andra än Attwood är pigga på att generalisera långt bort i tok, och åt ett håll som jag absolut inte känner igen mig, mina barn eller mina vänner/bekanta i.

T ex SvenOlof Dahlgren* på sin föreläsning på ABF när det nu var och folk på Aspergercenter (inte alla, långtifrån, men tillräckligt många).

Jag menar absolut inte att man måste beskriva AS på ett sätt som stämmer med mig på alla eller ens de flesta punkter, fullt så svartvit och självupptagen är jag inte, men det finns måååååånga här inne som inte skulle känna igen sig i att "Aspergare har svårt att skilja på privat och offentligt, och skulle därför inte förstå varför man inte kan masturbera i en park", för att ta ett autentiskt exempel på en dumhet jag hört.


*Annars älskar jag hans bok Varför stannar bussen när jag inte skall gå av? Kanske därför jag blev så besviken när hans lajv-framträdande inte motsvarade de förväntningar jag hade efter att ha läst honom?