Toblerone skrev:

Zima33 skrev:Toblerone
§17 i LPT https://lagen.nu/1991:1128

Tredje stycket: ”Om det är nödvändigt får patienten, efter chefsöverläkarens beslut, ges behandling utan samtycke. Lag (2017:369)”

Jag kan tänka mig att det kan uppstå extremsituationer där patientens liv är i fara. Och patienten själv är så djupt deprimerad att hen inte orkar ha någon åsikt om det. DÅ kan jag tänka mig att det skulle vara rimligt. Men hur ofta händer det?

Och även då finns säkert anhöriga som kan avgöra i patientens intresse.

Anhöriga har ingen rätt att fatta beslut om behandlingar.
Min bekant visste ju att h*n inte ville och hade bra argument men läkaren sa att det får inte du bestämma.

Zima33 skrev:

Toblerone skrev:

Zima33 skrev:Toblerone
§17 i LPT https://lagen.nu/1991:1128

Tredje stycket: ”Om det är nödvändigt får patienten, efter chefsöverläkarens beslut, ges behandling utan samtycke. Lag (2017:369)”

Jag kan tänka mig att det kan uppstå extremsituationer där patientens liv är i fara. Och patienten själv är så djupt deprimerad att hen inte orkar ha någon åsikt om det. DÅ kan jag tänka mig att det skulle vara rimligt. Men hur ofta händer det?

Och även då finns säkert anhöriga som kan avgöra i patientens intresse.

Anhöriga har ingen rätt att fatta beslut om behandlingar.
Min bekant visste ju att h*n inte ville och hade bra argument men läkaren sa att det får inte du bestämma.

Och du är helt säker att personen inte har några psykotiska tendenser, paranoia eller så och bara tro sig ha blivit tvingad? Det låter ju inte rimligt. Sjukvården har ju inget intresse i att genomföra några som helst behandlingar om inte patienten vill dem.

Zima33 skrev:

Toblerone skrev:

Zima33 skrev:Toblerone
§17 i LPT https://lagen.nu/1991:1128

Tredje stycket: ”Om det är nödvändigt får patienten, efter chefsöverläkarens beslut, ges behandling utan samtycke. Lag (2017:369)”

Jag kan tänka mig att det kan uppstå extremsituationer där patientens liv är i fara. Och patienten själv är så djupt deprimerad att hen inte orkar ha någon åsikt om det. DÅ kan jag tänka mig att det skulle vara rimligt. Men hur ofta händer det?

Och även då finns säkert anhöriga som kan avgöra i patientens intresse.

Anhöriga har ingen rätt att fatta beslut om behandlingar.
Min bekant visste ju att h*n inte ville och hade bra argument men läkaren sa att det får inte du bestämma.

Jag hittade en intressant rapport av socialstyrelsen. När det gäller ett sånt här ämne, måste man ju verkligen titta på seriösa källor, inte på diverse extremistiska rörelser som har sina egna agendor. Jo, det verkar vara så att en del psykiater kan vara lite okänsliga, så att patienter har KÄNT sig tvungna. Tyvärr så kan ju sånt lätt hända. Om man tänker sig också att de kanske råkar ut för många patienter som argumenterar och bråkar om det mesta, så kan jag tänka mig att vissa ibland inte har så mycket tålamod kvar. Vilket förstås är ett dilemma.

Det här var intressant:

Majoriteten av de patienter som behandlas med ECT är svårt sjuka och kan
ha svårt att ta till sig information. Den kortvariga minnesstörning som kan
uppstå kan också leda till att patienten faktiskt inte minns den information
som getts.
Kan man inte lämna informationen till patienten ska den i stället, om det är
möjligt, lämnas till en närstående (3 kap. 4 § patientlagen).

https://www.socialstyrelsen.se/globalas ... 6-5-29.pdf

Toblerone skrev:

Zima33 skrev:

Toblerone skrev:
Jag kan tänka mig att det kan uppstå extremsituationer där patientens liv är i fara. Och patienten själv är så djupt deprimerad att hen inte orkar ha någon åsikt om det. DÅ kan jag tänka mig att det skulle vara rimligt. Men hur ofta händer det?

Och även då finns säkert anhöriga som kan avgöra i patientens intresse.

Anhöriga har ingen rätt att fatta beslut om behandlingar.
Min bekant visste ju att h*n inte ville och hade bra argument men läkaren sa att det får inte du bestämma.

Och du är helt säker att personen inte har några psykotiska tendenser, paranoia eller så och bara tro sig ha blivit tvingad? Det låter ju inte rimligt. Sjukvården har ju inget intresse i att genomföra några som helst behandlingar om inte patienten vill dem.

Jag håller med Toblerone!
Dessutom tycker jag att det är onödigt att föra fram såna här extremfall på ett sånt här forum utan att påpeka att det är just extremfall. Onödigt att spä på människors ångest.
Lätt att föra vidare skrönor och överdrivna berättelser utan belägg.

Jag tror också att det skrivs ut för mkt psykofarmaka. Speciellt i Sverige. Det finns svåra biverkningar. Lyssnat på professor Peter Gotche. Jag har också erfarenhet av att psykiatriker "prackar" mediciner på mig. Och den biologiska förklaringar till problem. Det hjälpte ej utan istället blir man yr, muntorr osv. Det kan säkert bli allvarligare vid långvarig användning. Även diagnoser är jag tveksam till. Inte att det finns psykisk lidande, men diagnoser. Människor får ofta fler diagnoser då ingen riktigt passar inte i bilden...

https://www.youtube.com/watch?v=-fKp4T8CqYA

Detta är den man jag lyssnat på senast om mediciner+diagnoser. Mtk intressant!

Jag har ändrat uppfattning totalt om läkemedel.
Vissa kanske behöver det för att klara sig.
Men jag kan hålla med om att det är marknadsföring men vad är inte det egentligen?

Maggi skrev:

Toblerone skrev:

Zima33 skrev:Anhöriga har ingen rätt att fatta beslut om behandlingar.
Min bekant visste ju att h*n inte ville och hade bra argument men läkaren sa att det får inte du bestämma.

Och du är helt säker att personen inte har några psykotiska tendenser, paranoia eller så och bara tro sig ha blivit tvingad? Det låter ju inte rimligt. Sjukvården har ju inget intresse i att genomföra några som helst behandlingar om inte patienten vill dem.

Jag håller med Toblerone!
Dessutom tycker jag att det är onödigt att föra fram såna här extremfall på ett sånt här forum utan att påpeka att det är just extremfall. Onödigt att spä på människors ångest.
Lätt att föra vidare skrönor och överdrivna berättelser utan belägg.

Jag håller med Maggi!

Snart kommer en tråd om att dom med jaktlicens
nu får skjuta av människor. Det är också i princip
sant. Men bara i självförsvar och om nöden kräver
det.

Leffe skrev:https://www.youtube.com/watch?v=-fKp4T8CqYA

Detta är den man jag lyssnat på senast om mediciner+diagnoser. Mtk intressant!

Mycket oseriöst snarare. Jag lyssnade på en kortare intervju med honom (Malou efter 10). Det han säger där är så grundläggande fel att man undrar VARFÖR han säger sånt. Han måste ju veta att det inte stämmer, annars skulle ha vara väldigt dåligt utbildad. Eller ligger det någon konstig ideologi bakom? Det där är ju inte vettigt.

Toblerone skrev:Mycket oseriöst snarare. Jag lyssnade på en kortare intervju med honom (Malou efter 10). Det han säger där är så grundläggande fel att man undrar VARFÖR han säger sånt. Han måste ju veta att det inte stämmer, annars skulle ha vara väldigt dåligt utbildad. Eller ligger det någon konstig ideologi bakom? Det där är ju inte vettigt.

Nämn gärna några exempel på felaktigheter i hans påståenden. Då blir det lättare att föra ett samtal.

Är Gotzsche "dåligt utbildad"? Specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign... Just det som frågorna gäller. Och precis så är min erfarenhet också att svenska psykiatriker prackar på medicin med svåra biverkningar. Han påpekanden om diagnosticering och dess problem och konsekvenser faller också på plats, i många delar delas det ju också av andra forskare. Men Gotzsche är slagkraftig och förklarar bra. I Sverige förskrivs det mer och mer mediciner istället för mindre. Vissa tycker att medicinerna räddat deras liv, men som Gotzsche påpekar "de döda kan ju inte resa sig ur sina gravar och säga sin mening". Man blir inte lycklig av "lyckopiller"...

Leffe skrev:Är Gotzsche "dåligt utbildad"? Specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign... Just det som frågorna gäller. Och precis så är min erfarenhet också att svenska psykiatriker prackar på medicin med svåra biverkningar. Han påpekanden om diagnosticering och dess problem och konsekvenser faller också på plats, i många delar delas det ju också av andra forskare. Men Gotzsche är slagkraftig och förklarar bra. I Sverige förskrivs det mer och mer mediciner istället för mindre. Vissa tycker att medicinerna räddat deras liv, men som Gotzsche påpekar "de döda kan ju inte resa sig ur sina gravar och säga sin mening". Man blir inte lycklig av "lyckopiller"...

Det är inte heller meningen att man ska bli lycklig, utan man ska bara komma ur en depression och komma tillbaka till normal.

Om ni lyssnar på inlägget så är det ju inte "Normal" utan att det leder till biverkningar och i förlängningen hjärnskador.

Ericus skrev:

Toblerone skrev:Mycket oseriöst snarare. Jag lyssnade på en kortare intervju med honom (Malou efter 10). Det han säger där är så grundläggande fel att man undrar VARFÖR han säger sånt. Han måste ju veta att det inte stämmer, annars skulle ha vara väldigt dåligt utbildad. Eller ligger det någon konstig ideologi bakom? Det där är ju inte vettigt.

Nämn gärna några exempel på felaktigheter i hans påståenden. Då blir det lättare att föra ett samtal.

"ADHD är en social konstruktion", "det är fel att man ger dem knark". Han påstår att man har sett att föräldrautbildning ger lika bra resultat (och det är inte sant), att man blir missbrukare av medicinen.

"man får en depressionsdiagnos om man t.ex. sörjer för att en anhörig har dött". "antidepressiva ökar risken för självmord" (det stämmer inte rakt av, det är mer komplicerat än så). Han påstår att läkare medvetet ljuger till sina patienter när de säger att det finns en kemisk obalans (det finns ju undersökningar på det, vad jag vet). Han påstår att antidepressiva INTE hjälper mot depression.

Nu har jag bara lyssnat på den här intervjun, inte på den två timmar långa föreläsningen.

https://www.youtube.com/watch?v=yb6gaLxA8v0

Leffe skrev:Är Gotzsche "dåligt utbildad"? Specialistläkare inom internmedicin och professor i klinisk försöksdesign... Just det som frågorna gäller. Och precis så är min erfarenhet också att svenska psykiatriker prackar på medicin med svåra biverkningar. Han påpekanden om diagnosticering och dess problem och konsekvenser faller också på plats, i många delar delas det ju också av andra forskare. Men Gotzsche är slagkraftig och förklarar bra. I Sverige förskrivs det mer och mer mediciner istället för mindre. Vissa tycker att medicinerna räddat deras liv, men som Gotzsche påpekar "de döda kan ju inte resa sig ur sina gravar och säga sin mening". Man blir inte lycklig av "lyckopiller"...

Jaså, där har du ju förklaringen! En internist, han är ju inte psykiater. Jag har träffat på minst en läkare (urolog) som inte ens visste vad ADHD är. De har ju ingen utbildning i psykiatri! Det förklarar att han överhuvudtaget kan ha såna naiva tankar om ADHD.

Leffe skrev:Om ni lyssnar på inlägget så är det ju inte "Normal" utan att det leder till biverkningar och i förlängningen hjärnskador.

ALLA mediciner har biverkningar. Ingen biverkning = ingen effekt heller. Ska man ta en medicin, så måste man vara medveten om att man kan få biverkningar. Antagligen inga svåra, men lite lättare biverkningar, absolut.

Och det finns inga som helst tecken på i forskning så långt att man skulle få hjärnskador.

Toblerone skrev:Han påstår att läkare medvetet ljuger till sina patienter när de säger att det finns en kemisk obalans (det finns ju undersökningar på det

Nej det finns det tydligen inte, man vet inte riktigt varför medicin hjälper, bara att den hjälper. Men någon kemisk obalans har man inte kunnat visa.

Maggi skrev:

Toblerone skrev:Han påstår att läkare medvetet ljuger till sina patienter när de säger att det finns en kemisk obalans (det finns ju undersökningar på det

Nej det finns det tydligen inte, man vet inte riktigt varför medicin hjälper, bara att den hjälper. Men någon kemisk obalans har man inte kunnat visa.

Är det inte en kemisk obalans om man har för lite serotonin (depression) eller för lite dopamin (ADHD)? Man har också hört att folk med schizofreni har för mycket dopamin och likaså folk med Tourette (fast i en annan del av hjärnan). Sedan är det väldigt svårt att mäta sånt. Och det är nog därför det råder lite olika åsikter där.

Toblerone skrev:

Maggi skrev:

Toblerone skrev:Han påstår att läkare medvetet ljuger till sina patienter när de säger att det finns en kemisk obalans (det finns ju undersökningar på det

Nej det finns det tydligen inte, man vet inte riktigt varför medicin hjälper, bara att den hjälper. Men någon kemisk obalans har man inte kunnat visa.

Är det inte en kemisk obalans om man har för lite serotonin (depression) eller för lite dopamin (ADHD)? Man har också hört att folk med schizofreni har för mycket dopamin och likaså folk med Tourette (fast i en annan del av hjärnan). Sedan är det väldigt svårt att mäta sånt. Och det är nog därför det råder lite olika åsikter där.

Nej det är inte olika åsikter. Man har inte kunnat se nån obalans. Man har inte för lite serotonin vid depression, hypotesen är att nånting blir fel vid kopplingen mellan nervcellerna (ungefär). Men exakt vet man inte. Mycket forskning återstår.

Man kan jämföra SSRI med Alvedon. Huvudvärk beror
inte på att man har för lite paracetamol i hjärnan.

SSRI botar ingen obalans, det skapar den.

Jag har ätit SSRI till och från i 25 år. Den effekt jag
fått och känt är att det istället för att värka i nerverna
pirrar lite skönt i dom. I hela kroppen och antagligen
också i hjärnan.

Antidepressiva botar alltså inte depression utan värk.
Min privata uppfattning alltså.

Gøtzsche är helt klart intressant i min mening. Han lyfter fram brister i de studier som ligger bakom många av del läkemedel som tas och att mycket av det är påverkat av läkemedelsbolagens marknadsföring. Men vissa frågor kan han uppenbarligen inte och där är han ute och cyklar. Men det finns väl inget som säger att karln inte kan vara en bra debattör och kunnig i vissa frågor och dåligt insatt i andra. Jag har läst två eller tre av hans böcker och även de är lite ojämna.

Maggi skrev:

Toblerone skrev:

Maggi skrev:Nej det finns det tydligen inte, man vet inte riktigt varför medicin hjälper, bara att den hjälper. Men någon kemisk obalans har man inte kunnat visa.

Är det inte en kemisk obalans om man har för lite serotonin (depression) eller för lite dopamin (ADHD)? Man har också hört att folk med schizofreni har för mycket dopamin och likaså folk med Tourette (fast i en annan del av hjärnan). Sedan är det väldigt svårt att mäta sånt. Och det är nog därför det råder lite olika åsikter där.

Nej det är inte olika åsikter. Man har inte kunnat se nån obalans. Man har inte för lite serotonin vid depression, hypotesen är att nånting blir fel vid kopplingen mellan nervcellerna (ungefär). Men exakt vet man inte. Mycket forskning återstår.

Hmmm... men som sagt, det är svårt att överhuvudtaget kunna mäta det. Bl.a. för att det inte skulle vara överallt i hjärnan utan bara på några områden. Man kan inte punktera och undersöka någon vätska, utan man kan bara kolla aktiviteten. Och utifrån aktivitet (eller icke-aktivitet) kan man också bara gissa vad det beror på. Tror jag, jag är förstås ingen expert. Om du har någon länk, så läser jag gärna det.

RSD555 skrev:Man kan jämföra SSRI med Alvedon. Huvudvärk beror
inte på att man har för lite paracetamol i hjärnan.

SSRI botar ingen obalans, det skapar den.

Jag har ätit SSRI till och från i 25 år. Den effekt jag
fått och känt är att det istället för att värka i nerverna
pirrar lite skönt i dom. I hela kroppen och antagligen
också i hjärnan.

Antidepressiva botar alltså inte depression utan värk.
Min privata uppfattning alltså.

Den jämförelsen håller ju inte. Folk har också sagt att barn med
ADHD ju inte har någon brist på amfetamin in hjärnan, och det handlar
lika lite om det. OM de skulle ha brist på serotonin och medicinen
skulle göra att det finns mer i det aktuella området i hjärnan, så
skulle det förstås vara till hjälp.

Om antidepressivan inte har effekt på dig - varför tar du den? Alla
i vår familj har ätit antidepressiva någon gång i livet. Jag tror det är
bara jag och ena sonen som fortfarande tar - men sonen har inte haft länge.
Och det har hjälpt alla 5 (fem personer alltså). Jag kan inte hålla
med om att det inte skulle hjälpa mot depressionen. Det hjälpte
förbluffande bra.

Bjäbbmonstret skrev:Gøtzsche är helt klart intressant i min mening. Han lyfter fram brister i de studier som ligger bakom många av del läkemedel som tas och att mycket av det är påverkat av läkemedelsbolagens marknadsföring. Men vissa frågor kan han uppenbarligen inte och där är han ute och cyklar. Men det finns väl inget som säger att karln inte kan vara en bra debattör och kunnig i vissa frågor och dåligt insatt i andra. Jag har läst två eller tre av hans böcker och även de är lite ojämna.

Han har ju också blivit utesluten ur någon förening av sina kollegor för att han plötsligt började med såna extrema idéer. Jag misstänker nästan att han själv har utvecklat nån psykisk sjukdom. Eller demens.

Jag har naturligtvis generellt inget emot att någon lyfter brister. Men tyvärr så leder det ju oftast till överdrivna konsekvenser. T.ex. till att många inte får någon bra hjälp, många som inte vågar ta medicinerna, m.m. Detta också efter att så många tokiga argument följt med berättigade kritik, så att folk "köper" hela paketet.