plåtmonster skrev:Fast det har väl varit känt länge nu att det är en vansinnesdiagnosticering och medicinering? Det som behövs är att få vanligt folk att fatta och stopp både reklam för läkemedel samt ruska tag i läkarkåren. Det är på många sätt också ett sjukt samhälle som man försöker medicinera barn till skrynklas till så att de blir domesticerade till en sjuk anpassning.

Håller med. När flera procent av befolkningen måste medicineras så är dessa inte sjuka, utan det är samhället som är sjukt.

Ruffsetuss skrev:Jag måste få säga att min Vardag skulle inte fungera utan min ADHD medicin , det märker jag direkt när jag glömt ta den
Min personlighet är som förr, men jag är mer jämn i humöret , kan fokusera bättre . Två av mina barnbarn medicinerar sin ADHD och har inte förändrats personlighetsmässigt .

Det är en definitionsfråga om aktivitetsprofilen hör ihop med personligheten eller inte, men jag hävdar nog att så är fallet. Dessutom så saknar psykiatrin totalt kunskap om kopplingen mellan hyperfokusering, hyperaktivitet och depression. Man håller på och pillar med hjärnsubstanser utan att veta vad man håller på med.

Om man har både autism och adhd har ju medicinen en dubbel betydelse eftersom adhd n hela tiden förvärrar autismen. Jag känner att för mig var det att hitta min rätta personlighet om man tänker att autismen är en personlighet som man behöver hitta för att bli riktig vän med sig själv. och få självkänsla.

I Sverige (år 2013) föreskrivs en knapp procent av befolkningen läkemedel för adhd. Bland pojkar i åldern 10-17 år är andelen användare över fyra procent (bland flickor under 2%). Förskrivningen har ökat dramatiskt de senaste åren, men det finns tecken på att ökningen är på väg att mattas av.
(Källa: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Art ... 14-6-9.pdf)

I USA tog drygt 6% av personer mellan 4-17 år läkemedel för adhd år 2011. Det finns dock stora skillnader mellan olika delar av landet (medicinering är mindre vanligt i östra USA).
(Källa: http://www.cdc.gov/ncbddd/adhd/medicated.html)

Avgörande är hur stor nyttan av medicineringen är och hur stora biverkningar är i förhållanden till den, samt vilka alternativa behandlingar som finns. Om många blir hjälpta av läkemedlen så är det i grunden positivt.

Orkar inte sätta mig in i det mer just nu men har forskat lite på det förr.

Vid längre tids bruk av metylfenidat och dexamfetamin har man funnit negativa effekter på det manliga könet. Dess fertilitet och testosteronproduktion.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4215747/

"As noted above, delayed puberty was also observed in our patient, as demonstrated by the Tanner staging and the low testosterone levels in serum. Previous human research yielded similar results. Studies conducted in adolescent boys showed delays in puberty 10. The drug of first choice was methylphenidate, although some subjects were given dexamphetamine. Subjects receiving either methylphenidate or dexamphetamine showed lower weight and BMIs coupled with delayed pubertal development 10. Although the testicular damage induced by methylphenidate is well recognized, the precise mechanisms underlying its toxicity to the testes remains unclear. It is tempting to speculate that methylphenidate could affect the alpha and beta-adrenergic receptors expressed in the testis"

Har även varit lite skriverier om det eftersom det finns flera fall där preparaten fördröjer puberteten.
ADD/ADHD-diagnoser har blivit lite upphypat och är övertygad om att många får diagnosen hastigt och felaktigt utan direkta bevis med stimulatiabehandling som sätts in direkt.
Även personer utan uppmärksamhetsstörningar kan klara sig utan denna typ av medicinering.

Men att metylfenidat och dexamfetamin fyller en mycket viktig funktion i värre fall av ADHD råder det inga tvivel om. Här väger fördelarna oftast över nackdelarna och många blir otroligt hjälpta och får bättre livskvalitet.

alixha skrev:Barn 2 som inte har ADHD blir då hyperaktiv på grund av medicinen.
Mamman och pappan tar honom till doktorn, pumpad på ADHD-medicin för att få diagnosen ADHD.

Man blir väl lugn av ADHD medicin. Inte hyperaktiv?
Annars är ju godis med azo färger och socker en effektiv möjlighet

Firkraag skrev:Jag antar att vi vuxna som känner oss hjälpta av medicinen bara är pundare och de föräldrar vars barn de ser fungera bättre inte är annat än dåliga föräldrar. Lysande slutsatser, verkligen.

Eller så handlar det om att vara återhållsam och inte knappra medicin hursomhelst.

rdos skrev:Håller med. När flera procent av befolkningen måste medicineras så är dessa inte sjuka, utan det är samhället som är sjukt.

Nu kan det vara så att flera procent av befolkningen behöver medicinerna men troligtvis är det något annat som ligger bakom.

Toblerone skrev:Wine, du har ingen som helst aning heller! Dels så ligger det på 5 % - och detta internationellt. Det finns undersökningar i säkert 20 olika länder och alla får liknande resultat. Och det diagnosticeras inte 3 - 5 gånger så många. Jag har hört det förut. Men det beror på att någon har lagt ihop siffror av ADHD, Asperger, Tourette, dyslexi, m.m. Alltihop blir förstås mer.

Du verkar inte ha läst det så bra som du har citerat. De skrev ju i lärartidningen att man sätter diagnos oftare för att skolorna kräver diagnos för att sätta in hjälpinsatser så som speciallärartimmar eller liten grupp. Med föräldrarnas uppfostran har det ju inget att göra! Snarare tvärtom: Om det berodde på uppfostran, så skulle ju inte specialpedagogiska insatser hjälpa.

Det är klart att familjesituationen spelar en stor roll i ett barns utveckling och för det psykiska välmåendet och beteendet, det behöver man ju inte ens diskutera, eller anser du att ett barn som växer upp i ett hem där en eller flera föräldrar missbrukar eller att ett barn som blir utsatt för övergrepp inte påverkas av detta? Eller barn som växer upp i hem där föräldrarna inte kan skapa stabilitet, inte klarar av att sätta gränser eller växer upp i en på annat sätt dysfunktionell familj, en familj där det kanske råder ständiga konflikter, eller där endast en av föräldrarna är närvarande? Värst för ett barns psykiska välmående är det ju när barn växer upp med en ensamstående mamma, då risken för att barnet får psykiska problem ökar.

Toblerone skrev:Och vad som gäller andra orsaker än ADHD-problematik: Du har ingen aning hur noga de kan kolla familjlivet innan det är fråga om någon diagnos. Det står ju uttryckligen i diagnoskriterierna att man måste utesluta andra orsaker. Trots att det ju också är självklart. Det är naiv argumentation!

Ja det är möjligt att det står så i kriterierna men det följs inte alltid, dessutom kan föräldrar själva sakna självinsikt eller vara ovilliga att erkänna eller berätta om hur det egentligen ser ut.

Firkraag skrev:Jag antar att vi vuxna som känner oss hjälpta av medicinen bara är pundare och de föräldrar vars barn de ser fungera bättre inte är annat än dåliga föräldrar. Lysande slutsatser, verkligen.

Det finns undantag, individer som verkligen behöver läkemedelsbehandling men i första hand bör andra insatser sättas in än medicinering med narkotikaklassade läkemedel, det alternativet ska vara det man väljer i allra sista hand men så går det ju inte alltid till.

Toblerone skrev:

alixha skrev:Såg ett scenario på TV för inte så längesedan.

Det var en familj bestående av mamma, pappa och 2 barn.
Barn 1 hade ADHD och fick medicin, han fick också hjälp i skolan, längre tid på prov och liknande.
Barn 2 hade inte ADHD, det gick inte bra för honom i skolan.

Mamman och pappan ger barn 2 brorsans ADHD medicin.
Barn 2 som inte har ADHD blir då hyperaktiv på grund av medicinen.
Mamman och pappan tar honom till doktorn, pumpad på ADHD-medicin för att få diagnosen ADHD.
Varför? För att han inte var tillräckligt bra i skolan och föräldrarna ville att han skulle få mer hjälp och längre tid på proven.

Kan en sådan grej, ett lurendrejeri ha stor påverkan på antalet ställda diagnoser?
Vad tror ni?

Det är klart, att det kan finnas knäppa föräldrar. Men det funkar INTE! Man får inte bättre betyg för att man har medicin, om man inte ens har ADHD. Jag tycker överhuvudtaget att det läggs för stor vikt på skolarbete när man pratar medicin. När sonen började medicin, var det det sociala som blev mycket bättre, skolprestationer gick upp och ner i vågor - med och utan medicin.

Är du helt oinformerad och ovetande om att ADHD-läkemedel är väldigt attraktiva bl.a. för studenter och även vuxna i arbetslivet som vill prestera bättre, många fuskar ju till sig en diagnos bara för att av olika anledningar få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, det har visat sig i undersökningar att det är ganska lätt att fejka sig till en ADHD-diagnos, det går ganska snabbt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos:

Psychology Today - New study claims it is easy to 'fake' ADHD
Posted Jul 03, 2010

Claims that '5 mins with Google' is all it takes

Many of you will be thinking "why would anyone want to fake ADHD!?" Well a common reason is apparently to gain access to stimulant medications (link is external) with the hope that they will boost academic performance, or for more simple abuse purposes.

De tester och instrument som används för att diagnostisera ADHD är inte särskilt tillförlitliga:

Sollman and co tested both categories of test using multiple approaches.

Two self-report tests were administered, the ADHA Rating Scale ("ARS") developed by Barkley and Murphy (link is external)and another known as the "Conners Adult ADHD Rating Scale (CAARS) (link is external)

Neither of these tests could distinguish between students with ADHD and those faking it.

The more complex neuropsychological tests did not fare much better, some were successfully faked, while others showed a tendency for fakers to overdo it resulting in more severe symptoms than might be seen in ADHD. Perhaps more troubling, these neuropsychological tests were not able to differentiate between true ADHD and control individuals (who had no symptoms and were not faking).

Även SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har granskat och utvärderat de metoder som används i Sverige för att diagnostisera ADHD (men även AST), har tidigare postat om detta i tråden "Neurolog: ADHD finns inte – men det är en utmärkt ursäkt"

Nedanstående är mycket intressant med tanke på den forskning som finns om ADHD, hur kan forskare vara säkra på att deltagarna i deras studier om ADHD, effekterna av läkemedelsbehandling m.m. verkligen har "äkta" ADHD, att det inte finns deltagare som i själva verket också har fuskat sig till en diagnos?

Another interesting wrinkle is the problem this poses for ADHD research. Take the study in question; how are the researchers to know that the participants with "true" ADHD group haven't themselves faked their way to an ADHD diagnosis, willfully or otherwise? This could even potentially explain why some of the neuropsychological tests used did not pick up "true" ADHD.

Oh dear, what a mess! What is to be done?

Wine skrev:Är du helt oinformerad och ovetande om att ADHD-läkemedel är väldigt attraktiva bl.a. för studenter och även vuxna i arbetslivet som vill prestera bättre, många fuskar ju till sig en diagnos bara för att av olika anledningar få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, det har visat sig i undersökningar att det är ganska lätt att fejka sig till en ADHD-diagnos, det går ganska snabbt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos:

Det där du tar upp sker ju i USA, helt ovidkommande för Sveriges del i och med att det verkar vara betydligt bättre kontroll i Sverige.

@plåtmonster & Wine:
Om en person får utskrivet adhd medicin utav läkaren och återkommer med att det hjälper vad är då problemet? Ifall problemet är dem som utnyttjar systemet, vilket jag förstått ska vara väldigt svårt här i Sverige så ser jag inte varför resten ska straffas för det. Ifall problemet är dem som av misstag får diagnosen så vet jag inte om det gäller här heller, utredningarna är ju oftast väldigt strikta?

Och Wine, det finns mängder med människor och läkare som påstår att Asperger eller liknande diagnoser är påhitt också... Förstår inte hur man kan sitta och skriva sånt trams med tanke på vart vi är.

Firkraag skrev:Och Wine, det finns mängder med människor och läkare som påstår att Asperger eller liknande diagnoser är påhitt också... Förstår inte hur man kan sitta och skriva sånt trams med tanke på vart vi är.

Det är rätt uppenbart att Wini ogillar både ADHD diagnosen och islam.

rdos skrev:

Toblerone skrev:Min dotter fick ADHD-diagnos i 16-års-åldern och vågade inte riktigt lita på medicin, för att hon hade för sig att det förändrar personlighet. Varpå hon sedan också inbillade sig att den gjorde det. Det är förstås också en tolkningssak. Är det en personlighetsförändring att koncentrationen blir bättre? Det är ju i alla fall vitsen med medicinen. I alla fall känner dottern inte någon personlighetsförändring numera. Inte jag eller sonen heller. Det där ryktet har börjat spridas av scientolog-sekten sedan ungefär 15 - 20 år tillbaka. DÅ var det ingen som trodde sånt. Då har de ju lyckats! Kom ihåg, det är främst DE som vill åt era pengar! Mer än läkemedelsindustrin. Eller i alla fall får man mindre för pengarna av denna sekt.

Det är bara trams. Läkemedelsindustrin är 1000-tals gånger större än "scientologisekten", så det råder ingen som helst tvekan om vem som tjänar pengar på det här. Det var väldigt bekvämt för psykiatrin att vältra över problemet på scientologin för att få bort fokus på psykiatrins helt kassa kunskapsläge om ADHD. Och visst lyckades de. Nästan alla npfare blev duperade av deras skitsnack.

Jag säger inte att inte läkemedelsindustrin tjänar mycket pengar. Men man får ju också något för sina pengar som funkar! Eller vill du gå tillbaka till 50-talet då alla psykiskt sjuka i princip bara kunde låsas in på mentalsjukhus? Man får ju vara lite realistisk. Jag är glad att vi har moderna mediciner.

Scientologisekten däremot gör någon slags samtalsterapi med sina medlemmar. Egentligen bara för att få reda på deras svaga punkter, så att de kan utpressa folk med det. Dessa kurser kostar ofantligt mycket pengar och de må göra lite nytta ibland, men skadan är större.

Toblerone skrev:Scientologisekten däremot gör någon slags samtalsterapi med sina medlemmar. Egentligen bara för att få reda på deras svaga punkter, så att de kan utpressa folk med det. Dessa kurser kostar ofantligt mycket pengar och de må göra lite nytta ibland, men skadan är större.

Dessutom har dom nog tjänat fett med pengar från samhället via Narconon och deras behandlingshem och fått en hel del anhängare därifrån.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Narconon

rdos skrev:

Ruffsetuss skrev:Jag måste få säga att min Vardag skulle inte fungera utan min ADHD medicin , det märker jag direkt när jag glömt ta den
Min personlighet är som förr, men jag är mer jämn i humöret , kan fokusera bättre . Två av mina barnbarn medicinerar sin ADHD och har inte förändrats personlighetsmässigt .

Det är en definitionsfråga om aktivitetsprofilen hör ihop med personligheten eller inte, men jag hävdar nog att så är fallet. Dessutom så saknar psykiatrin totalt kunskap om kopplingen mellan hyperfokusering, hyperaktivitet och depression. Man håller på och pillar med hjärnsubstanser utan att veta vad man håller på med.

Visst, man vet inte allt. Inte heller när det gäller mediciner för andra sjukdomar (i andra delar av kroppen). Men folk kan väl själv få avgöra om de har nytta av en medicin. Det är väldigt olika, vissa lider faktiskt av symptomen.

plåtmonster skrev:

alixha skrev:Barn 2 som inte har ADHD blir då hyperaktiv på grund av medicinen.
Mamman och pappan tar honom till doktorn, pumpad på ADHD-medicin för att få diagnosen ADHD.

Man blir väl lugn av ADHD medicin. Inte hyperaktiv?
Annars är ju godis med azo färger och socker en effektiv möjlighet .

Nej, nej. Det är så här: Medicinen är stimulerande, inte lugnande. Men om man har ADHD så har man för lite aktivitet i den delen av hjärnan (frontalloben) som styr "kontroll av beteende". Dvs. om man sätter fart där så kan man styra sig bättre. Både för låg och för hög aktivitet i frontalloben ger hyperaktivitet. Barn som inte har ADHD och ändå tar medicin bör då bli hyperaktiva. Barn med ADHD som får för hög dos blir också hyperaktiva, precis som de är om de inte får medicin eller för lite.

Wine skrev:

Toblerone skrev:Wine, du har ingen som helst aning heller! Dels så ligger det på 5 % - och detta internationellt. Det finns undersökningar i säkert 20 olika länder och alla får liknande resultat. Och det diagnosticeras inte 3 - 5 gånger så många. Jag har hört det förut. Men det beror på att någon har lagt ihop siffror av ADHD, Asperger, Tourette, dyslexi, m.m. Alltihop blir förstås mer.

Du verkar inte ha läst det så bra som du har citerat. De skrev ju i lärartidningen att man sätter diagnos oftare för att skolorna kräver diagnos för att sätta in hjälpinsatser så som speciallärartimmar eller liten grupp. Med föräldrarnas uppfostran har det ju inget att göra! Snarare tvärtom: Om det berodde på uppfostran, så skulle ju inte specialpedagogiska insatser hjälpa.

Det är klart att familjesituationen spelar en stor roll i ett barns utveckling och för det psykiska välmåendet och beteendet, det behöver man ju inte ens diskutera, eller anser du att ett barn som växer upp i ett hem där en eller flera föräldrar missbrukar eller att ett barn som blir utsatt för övergrepp inte påverkas av detta? Eller barn som växer upp i hem där föräldrarna inte kan skapa stabilitet, inte klarar av att sätta gränser eller växer upp i en på annat sätt dysfunktionell familj, en familj där det kanske råder ständiga konflikter, eller där endast en av föräldrarna är närvarande? Värst för ett barns psykiska välmående är det ju när barn växer upp med en ensamstående mamma, då risken för att barnet får psykiska problem ökar.

Jag har överhuvudtaget inte bestridit det!!! Men LÄS vad du har citerat! Det handlar inte om det här. Det handlar om hurvida man lättare kan få specialpedagogiska insatser i skolan OM man har diagnos.

Wine skrev:Ja det är möjligt att det står så i kriterierna men det följs inte alltid, dessutom kan föräldrar själva sakna självinsikt eller vara ovilliga att erkänna eller berätta om hur det egentligen ser ut.

En läkare kan förlora sin legitimation om han inte diagnosticerar noga efter diagnoskriterierna. Och det är ju inte bara föräldrarna som intervjuas. Det är också lärarna t.ex. Barn berättar en hel del för sina lärare om de inte mår bra hemma. Och det är ju inte bara en läkare, det är ett helt team. Och det finns även en hel testbatteri. Läkare brukar inte ställa ADHD-diagnos om bara föräldrarna tycker att det är så. Jag har sett många fall då barn inte har fått diagnos. Ibland var det tyvärr fel, lärarna ser inte allt heller ibland. Min dotters lärare hade inte heller märkt något, men hon var ju redan 16 och kunde själv förklara vilka problem hon har och hur hon ibland även kan dölja dem i skolan.

Firkraag skrev:Om en person får utskrivet adhd medicin utav läkaren och återkommer med att det hjälper vad är då problemet?

Problemet är att medicin har biverkningar och sådana kan komma långt senare men då sitter man redan fast. Därför bör man se till att andra orsaker inte är problemet. Medicin är bra men det får inte bli en patentlösning eller en budgetåtgärd.

plåtmonster skrev:

Firkraag skrev:Om en person får utskrivet adhd medicin utav läkaren och återkommer med att det hjälper vad är då problemet?

Problemet är att medicin har biverkningar och sådana kan komma långt senare men då sitter man redan fast. Därför bör man se till att andra orsaker inte är problemet. Medicin är bra men det får inte bli en patentlösning eller en budgetåtgärd.

Jag har ADD och och medicinerar för den, har gjort det nu under 7 års tid och sitter inte fast i något beroende utan jag struntar i att ta medicinen mellan varven som t.ex idag har jag inte tagit den, går hur bra som helst att ta ett avbrott märker bara av det men inte att jag känner ett beroende att jag måste ta medicinen nu annars dör jag.

Wine skrev:Är du helt oinformerad och ovetande om att ADHD-läkemedel är väldigt attraktiva bl.a. för studenter och även vuxna i arbetslivet som vill prestera bättre, många fuskar ju till sig en diagnos bara för att av olika anledningar få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, det har visat sig i undersökningar att det är ganska lätt att fejka sig till en ADHD-diagnos, det går ganska snabbt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos:

[

Tvärtom, jag är mycket insatt i ämnet. Det finns t.o.m. forskning som visar att det INTE går att dopa sig med ADHD-läkemedel. Folk bara tror det. Placebo-effekt. Folk som inte har ADHD har inte verkligen nytta av det. Och man är dessutom jätte-restriktiv i Sverige. Jag har själv fått avslag på licensansökan varenda gång som det kommer en ny medicin som är mindre lämplig att missbrukas. Concerta kom - jag fick testa det. Funkade inte. Elvanse kom - det funkade inte heller för mig. Nu kom Attentin - det verkar funka bättre. Jag hoppas verkligen det, så jag slipper detta fram och tillbaka hela tiden! Jag vill nämligen bara ha ett vanligt liv och klara av att jobba.

Och jag trodde själv att folk som är lite insatta, så som jag t.ex., borde kunna fejka t.ex. ADHD. Men när jag utreddes (jag var iofs inställt på att jag har Asperger) så var det inte bara att fylla i dessa papper utan läkaren frågade efter vid många punkter. Oftast kunde inte räkna ut, vad han var ute efter att få reda på. Ibland frågade han "är det så här...., eller så här......" Och du vet inte vad det går ut på. Sedan är det ju som sagt andra delar som ingår. IQ-test (som brukar vara ojämn vid ADHD), TOVA-test (bl. a. reakionstest på datorn). Korttidsminnet testas (det är dåligt bid ADHD). Man kan också se hyperaktivitet på rörelsekamera. Barn testas med det också om det finns. Man går inte bara på vad personen själv säger. När jag utreddes fick också mina föräldrar en blankett att fylla i.

plåtmonster skrev:

alixha skrev:Barn 2 som inte har ADHD blir då hyperaktiv på grund av medicinen.
Mamman och pappan tar honom till doktorn, pumpad på ADHD-medicin för att få diagnosen ADHD.

Man blir väl lugn av ADHD medicin. Inte hyperaktiv?

Ja man blir lugn av ADHD-medicin om man har ADHD.
Har man inte ADHD kan effekten bli motsatt, som i detta fall.

Toblerone skrev:Det är klart, att det kan finnas knäppa föräldrar. Men det funkar INTE! Man får inte bättre betyg för att man har medicin, om man inte ens har ADHD.

Nej, poängen var att han skulle få mer hjälp och längre tid på proven för att förhoppningsvis kunna få bättre betyg, jag förstår att man inte får bättre betyg automatiskt.

slackern skrev:

Wine skrev:Är du helt oinformerad och ovetande om att ADHD-läkemedel är väldigt attraktiva bl.a. för studenter och även vuxna i arbetslivet som vill prestera bättre, många fuskar ju till sig en diagnos bara för att av olika anledningar få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, det har visat sig i undersökningar att det är ganska lätt att fejka sig till en ADHD-diagnos, det går ganska snabbt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos:

Det där du tar upp sker ju i USA, helt ovidkommande för Sveriges del i och med att det verkar vara betydligt bättre kontroll i Sverige.

Nej, det är inte alls ovidkommande för Sveriges del, det är inte särskilt svårt att räkna ut att det även förekommer här, hur mycket du än vill förneka det. ADHD-läkemedel nyttjas även här av individer som inte har ADHD och det vet du mycket väl om.

Toblerone skrev:

Wine skrev:Ja det är möjligt att det står så i kriterierna men det följs inte alltid, dessutom kan föräldrar själva sakna självinsikt eller vara ovilliga att erkänna eller berätta om hur det egentligen ser ut.

En läkare kan förlora sin legitimation om han inte diagnosticerar noga efter diagnoskriterierna. Och det är ju inte bara föräldrarna som intervjuas. Det är också lärarna t.ex. Barn berättar en hel del för sina lärare om de inte mår bra hemma. Och det är ju inte bara en läkare, det är ett helt team. Och det finns även en hel testbatteri. Läkare brukar inte ställa ADHD-diagnos om bara föräldrarna tycker att det är så. Jag har sett många fall då barn inte har fått diagnos. Ibland var det tyvärr fel, lärarna ser inte allt heller ibland. Min dotters lärare hade inte heller märkt något, men hon var ju redan 16 och kunde själv förklara vilka problem hon har och hur hon ibland även kan dölja dem i skolan.

Jag diskuterar inte bara hur utredningar av barn går till, men att diagnostisera efter diagnoskriterierna är ju mycket en fråga om huruvida man trycker på de rätta punkterna, det går ju faktiskt att överdriva symtom och som jag skrev tidigare så har man ju faktiskt undersökt de tester och instrument som används vid utredning och diagnostisering av ADHD och de är inte särskilt tillförlitliga, även SBU har ju undersökt detta. Hur säker kan man då vara på att en diagnos verkligen stämmer när man inte ens kan vara säker på att testpersoner som deltagit i studier verkligen har diagnosen ADHD? Förstår du inte innebörden av vad jag tidigare skrev i inlägget ovan:

post1354624.html#p1354624

om hur enkelt det är att fejka sig till en diagnos?

För övrigt så är det inte heller så att en läkare kan förlora sin legitimation om denne inte noga diagnostiserar efter diagnoskriterierna, i så fall är det något helt nytt eftersom det inte har funnits några krav eller riktlinjer för hur en ADHD-utredning ska se ut eller gå till förrän först förra hösten då Socialstyrelsen gick ut med allmänna riktlinjer kring utredning av ADHD och det är mycket svårt för en läkare att bli av med sin legitimation i Sverige.

Wine skrev:

slackern skrev:

Wine skrev:Är du helt oinformerad och ovetande om att ADHD-läkemedel är väldigt attraktiva bl.a. för studenter och även vuxna i arbetslivet som vill prestera bättre, många fuskar ju till sig en diagnos bara för att av olika anledningar få tillgång till narkotikaklassade ADHD-läkemedel, det har visat sig i undersökningar att det är ganska lätt att fejka sig till en ADHD-diagnos, det går ganska snabbt att läsa sig till vad som krävs för att få en diagnos:

Det där du tar upp sker ju i USA, helt ovidkommande för Sveriges del i och med att det verkar vara betydligt bättre kontroll i Sverige.

Nej, det är inte alls ovidkommande för Sveriges del, det är inte särskilt svårt att räkna ut att det även förekommer här, hur mycket du än vill förneka det. ADHD-läkemedel nyttjas även här av individer som inte har ADHD och det vet du mycket väl om.

Nej det vet jag inte mycket om. Du kanske syftar på missbrukare som tar vilken psykostimulatia dom kan komma över? Men visa mig gärna konkreta uppgifter på hur pass vanligt det är i Sverige?