Hej!
Jag är ny här på forumet och har försökt söka efter och leta efter denna frågan men inte hittat något. Jag ber om ursäkt om jag är repetitiv (hehe).
Min fråga är, har ni problem med att en repetitiv rörelse i synfältet - ex en katt som tvättar sig, om triggar igång samma känsla som ett ljud man inte tål?
Jag får ofta ångest och obehagskänsla av vissa oskyldiga ljud, och även samma känslor uppstår vid andras repetitiva rörelser. Om personen som sitter jämte mig på en föreläsning snurrar sin fot så måste jag blunda. Är det något som ni känner igen?

Jag undrar också om ni upplever att dessa problem är värre i hemmiljön?
Jag kan sällan vara hos mina föräldrar särskilt länge pga detta. Känner mig som en hemsk dotter, men jag hoppas dom förstår.

Tack för att ni lyssnar och delar med er, även om jag inte önskar att en enda människa ska känna så så är det ändå skönt att jag inte är ensam.

Vänliga hälsningar,
Fröken svår

Hej Fröken svår!

Vet du, jag har ett likadant problem. Till exempel om jag sitter på ett tåg och det kommer ett annat tåg emot så kan jag inte titta åt det hållet eller så får jag blunda precis som du, annars blir jag yr och förvirrad. Så du är inte ensam.

Har du sagt till dina föräldrar om det här? Om ni har en bra kontakt så borde de förstå, bara om du talar om hur du känner kan hjälpa att du känner dig som mindre hemsk dotter. Vad du beskriver är ju bortom din kontroll så det finns inget skäl att ha dåligt samvete för det.

Ja, kanske...kan ha svårt för folk som inte kan sitta still utan väger på stolen, viftar med pennor och handdukar etc.
Eller småbarn som springer fram och tillbaka, upp och ner från soffor och stolar.
Sånt stör mig nåt enormt.

Jo, i hemmiljö stör det mer.

Det är tänkt att det ska vara avkopplande i ett hem och då stör sånt ännu mer.
Jag skiter i rörelser om jag är på stan och handlar - men om jag sitter med en tekopp i soffan och ska föra ett lugnt samtal - då blir det genast störande.

Problem även för mig när jag hälsar på föräldrarna; det är alltid så "mycket" där.

Hej Fröken svår!

Jaa, jag har samma kännslighet för rörelser (men de behöver inte vara repetitiva eller ens rakt fram) i synfältet (samma gäller för mitt hörselsinne, förresten), men inte så att jag på något sätt mår dåligt av det.

Märkligt nog så reagerar jag mycket starkare på små rörelser/låga ljud än på motsatsen, av någon anledning jag inte vet, och för övrigt inte heller bryr mig om.

Tack, för era svar.
Jo, jag har alltid fått utbrott av märkliga anledningar så dom vet att jag är känslig. Jag är inte på den nivån än att jag kan prata direkt om det med dom. Det är sant att det ju ligger utanför min kontroll, ändå tar jag ansvar för det, det har varit väldigt skuldbelagt i många år. Att inte "tåla" saker.
Mindre rörelser/ljud/beröring kan göra jätteont (psykiskt). Större/högre gör bara ont i kroppen (fysiskt).
Jag är otroligt fascinerad av detta, vill veta och förstå in i minsta detalj exakt vilka trådar som kopplar i hjärnan och varför.

Glad påsk. I typ efterhand:-)

Låter som relaterat till jaktdragen jag presenterade här för snart 10 år sedan.

Länkar:
valerius-geist-jakt-teorin-inte-heller-vederlagd-t3414.html?hilit=neandertal%20jakt
traden-om-rdos-neandertalsteori-t4839.html?hilit=neandertalsteorin

Mycket intressanta länkar, tack.
Jag förstod inte det om jaktdrag, men jag är väldigt nyfiken!
Det här gillar jag, ursprung, orsak, syfte... Funktion.

NU FATTAR JAG!
Jag hittade information om Misophonia. That´s it. Reptilhjärnan flippar.