Känner ni igen er i detta? (Svårt för män/kvinnor)

av **Micke** » 2012-12-28 0:24:08

KrigarSjäl skrev:-Tala för er själva.

Såna som jag eller nallen känner knappast igen oss i era beskrivningar och vi finns som bekant också.

Det var därför jag skrev "vanligen" då jag är medveten om att det inte verkar stämma in på precis alla med AS.

av **Lindansare** » 2012-12-28 0:24:37

Gafsan skrev:Håller med om detta. Män är inte precis trevligare, men man kan åtminstone förutse eventuella otrevligheter.

Eller hur.

av **plåtmonster** » 2012-12-28 4:40:40

Man kanske också ska skilja på AS/NT, annars blir gärna generaliseringarna galna de också.

NT-tjejer
AS-tjejer
NT-killar
AS-killar

Utöver det så tillkommer individuell variation.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 12:08:12

KrigarSjäl skrev:
Micke skrev:
Exploitbat skrev:Edit: Började förresten nu att tänka på "tjatet" som jag upplever det om att aspies har "extrema manshjärnor" eller liknande. Överlag tycker jag att vi verkar väldigt olika om jag ser på oss som skriver här på forumet, men jag tycker ändå att det är lite "tvärtom" och att många killar med AS verkar väldigt mjuka och försiktiga. Hm?

Det där med extrema manshjärnor blir så missvisande, då det ju snarare är så att vi aspergare vanligen har mer balans mellan vår maskulina och feminina sida jämfört med dom flesta andra människor. Det är i vart fall min uppfattning.

-Tala för er själva.

Såna som jag eller nallen känner knappast igen oss i era beskrivningar och vi finns som bekant också.

"...tycker jag att vi verkar väldigt olika..."

Jag tror ingen har missat att du och nallen inte är "mjukisar"/falska eller vad du nu vill kalla det.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 12:14:19

Gafsan skrev:Jag tycker inte att män är svårare att förstå sig på (eller mer skrämmande, annat än rent fysiskt) än kvinnor.

Du tror inte det har att göra med att det är mindre chans att män ger sig på kvinnor fysiskt för småsaker(så som jag uppfattar all denna onödiga, ogrundade aggressivitet och våld).

Som kille känns det nästan som att man kan få sig en omgång bara man håller kvar blicken en sekund för länge.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 12:43:23

KrigarSjäl skrev:Jag är man och inte någon vekling till flickpojke.
Det för bland annat med sig att jag avskyr shoppingrundor, velande människor, flams och allt som är 'pluttenuttigt'.
Enkelspårig. Beslutsam. Effektiv. Analyserande. Säkert rigid också, som en del uttrycker det.
Ibland blir jag odräglig.

Jag hatar att dansa och jag hatar allsång.

Kamp, försvar, våld, revir är naturliga instinkter.

Jag gör en sak i taget.

Om folk tjatar eller distraherar mig tillräckligt mycket ryter jag åt dem. Och varför det?
-För att de bokstavligt talat _attackerar_ min sinnesfrid och ger mig huvudvärk om de är för ihärdiga i sin allmänna frenesi i babbel & fladdriga rörelser.
Hönsen får helt enkelt hålla sig borta och ska ge fan i att rubba mina cirklar.
Jag är mer laddande raket än spattig ekorre.

Jag gillar porter, singelmalt, Motörhead, havet, tatuering, Schopenhauer, rökt kött, snus, piptobak och lukten av tjära, bensin och krut.

Framförallt trivs jag med att vara ensam. Dels för att man slipper tjat & jidder men också för att jag hatar kompromisser.

Jag gillar inte krusiduller oavsett bildligt eller bokstavligt.
Jag gillar inte det förfalskade, det låtsade, det sockersöta, det lismande inställsamma eller det kletiga.
Jag gillar salt, svartpeppar och starköl.
Jag gillar inte halvmesyrer - det ska vara riktiga gedigna grejer eller inget alls.

Jag är inte rädd för nåt, vare sig man eller best.
Det finns inga gränder som är mörka nog för att skrämma mig på allvar. Snarare trivs jag där eftersom jag upplever att sinnena skärps och att instinkterna vaknar.

Jag hatar småprat, mingel och att göra saker i grupp.

Jag är en strikt solospelare och jag hatar att leva som Svensson lever, ett liv ordnat efter almanackan, villaamorteringarna, bilbesiktningarna och de rådande normerna.
Hellre Döden än svenssonlivet.

Jag är intuitiv men inte vidskeplig.

Jag hatar kafésittande men älskar stökiga sunkhak fulla av drägg, slampor, kriminella och dårar.

Jag älskar det som är ärligt, levande och oförfalskat.

Dåliga, aggressiva attityder ser jag som är det som är falskt och oäkta(många använder det som skydd när de känner sig sårbara). Och inte speciellt analyserande. Speciellt om det är helt utan anledning eller för att man inte är som de personerna anser att man ska vara.
Jag förstår inte grejen med att ge någon på käften bara för att personen inte håller med eller gör något en finner irriterande.
Jag anser det mer intelligent att gå därifrån eller ignorera istället för att dra fram knytnäven på två röda.

Sen är nog inte dina åsikter och hur du agerar av exakt samma anledning som de flesta NT-killar, vilka antagligen är de som till största del fått mig att undvika dem av obehag och rädsla.

Du verkar ju gilla den sjukt överdrivna uppdelningen av "könsattribut" som råder i dagens samhälle, så grattis... "det här ska män gilla, annars är de inte män". Det enda som jag tror saknades var fotboll och sex.
Osäker på varför du ens tog upp vissa saker om det inte är för bevisa "hur mycket man" du är, för vad man gillar för mat och att göra på fritiden har ju inget med det TS tog upp. Bara för att man kan hantera sina impulser, sin ilska och sina muskler, så betyder ju inte det att man älskar shopping, att tramsa och att dansa och att man avskyr öl, bensin och att folk är ärliga.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 12:52:34

plåtmonster skrev:Man kanske också ska skilja på AS/NT, annars blir gärna generaliseringarna galna de också.

NT-tjejer
AS-tjejer
NT-killar
AS-killar

Utöver det så tillkommer individuell variation.

Självklart. Men om jag ser ett gäng stöddiga, högljudda och bråkiga killar kan jag ju inte veta huruvida de har AS eller inte. Det jag kan se är att de är killar(menar inte att alla tjejer är änglar som inte kan bruka våld och göra en illa), varav min osäkerhet och oro kring sådana killar sätter igång. Jag går inte omkring och är rädd för varenda kille jag ser och att alla killar brukar våld när de får lust till det.

Sen finns det lugnare killar men som ändå är överdrivet otrevliga eller trångsynta, vilka jag inte heller förstår mig på, vilket gör att det skär sig men utan att jag känner rädsla för vad de kan tänkas göra fysiskt.

Men det handlar nog också om var man bor... jag har svårt att tänka mig att det inte är stor skillnad mellan caffelatte-papporna och andra män inne i storstäderna och gruvarbetarna här upp i Norrbotten

av **Exploitbat** » 2012-12-28 12:55:41

Exploitbat skrev:
Gafsan skrev:Jag tycker inte att män är svårare att förstå sig på (eller mer skrämmande, annat än rent fysiskt) än kvinnor.

Du tror inte det har att göra med att det är mindre chans att män ger sig på kvinnor fysiskt för småsaker(så som jag uppfattar all denna onödiga, ogrundade aggressivitet och våld).

Som kille känns det nästan som att man kan få sig en omgång bara man håller kvar blicken en sekund för länge.

Edit: OBS! Inte nära relationer inräknade, såklart.
Edit2: På samma sätt får nog inte jag som kille uppleva den häxjakt och psykiska våld kvinnor främst utsätter andra kvinnor för.

av **Zirre** » 2012-12-28 13:04:41

Palindromus skrev:Lyssnade på konversationer på vägen hem. Jag är lite rädd för killar/män. De är ofta stökiga och våldsbenägna. De är ofta så brutala och burdusa i sitt sätt. För mig är de aliens. Det är inte det att jag inte kan förstå socialt vad de håller på med, utan det är jag som är så känslig. Jag vill ha samhörighetskänsla och närvaro, lite humor och lite leenden osv. Men män kommunicerar ofta på en så obegripligt flyktig nivå. Som om de vore ett slags rymdvarelser. En massa attityder och att de skall hävda sig, visa sig tuffa osv.

Tycker du drar alla över en kam här vilket är lite fräckt!

av **plåtmonster** » 2012-12-28 13:09:21

Jag har iaf lärt mig att inte missta fina vanor (caffélatte) eller kläder, yrke osv för förmåga till insikt, omdöme eller förståelse. Skränighet ger iaf mig ett intryck av neandertalarnivå.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 13:09:57

Zirre skrev:
Palindromus skrev:Lyssnade på konversationer på vägen hem. Jag är lite rädd för killar/män. De är ofta stökiga och våldsbenägna. De är ofta så brutala och burdusa i sitt sätt. För mig är de aliens. Det är inte det att jag inte kan förstå socialt vad de håller på med, utan det är jag som är så känslig. Jag vill ha samhörighetskänsla och närvaro, lite humor och lite leenden osv. Men män kommunicerar ofta på en så obegripligt flyktig nivå. Som om de vore ett slags rymdvarelser. En massa attityder och att de skall hävda sig, visa sig tuffa osv.

Tycker du drar alla över en kam här vilket är lite fräckt!

Han använder ordet "ofta" i nästan varje mening, vilket jag anser inte är att dra alla över en och samma kam.

Och återigen: Jag tror det har väldigt mycket att göra med om man är kvinna eller man, samt hur känslig man är vilket båda Palindromus och jag skriver att vi är.

av **Exploitbat** » 2012-12-28 13:14:51

plåtmonster skrev:Jag har iaf lärt mig att inte missta fina vanor (caffélatte) eller kläder, yrke osv för förmåga till insikt, omdöme eller förståelse. Skränighet ger iaf mig ett intryck av neandertalarnivå.

Återigen handlar det inte om huruvida folk är oense om något, utan hur de visar det. Att bli överdrivet aggressiv eller ta till våld är inte detsamma som att lätt och slätt vara oense om något.

Syftar "skränighet" på det du beskrev i meningen innan? *förvirrad*

av **KrigarSjäl** » 2012-12-28 21:12:59

Exploitbat skrev:
KrigarSjäl skrev:Jag är man och inte någon vekling till flickpojke.
Det för bland annat med sig att jag avskyr shoppingrundor, velande människor, flams och allt som är 'pluttenuttigt'.
Enkelspårig. Beslutsam. Effektiv. Analyserande. Säkert rigid också, som en del uttrycker det.
Ibland blir jag odräglig.

Jag hatar att dansa och jag hatar allsång.

Kamp, försvar, våld, revir är naturliga instinkter.

Jag gör en sak i taget.

Om folk tjatar eller distraherar mig tillräckligt mycket ryter jag åt dem. Och varför det?
-För att de bokstavligt talat _attackerar_ min sinnesfrid och ger mig huvudvärk om de är för ihärdiga i sin allmänna frenesi i babbel & fladdriga rörelser.
Hönsen får helt enkelt hålla sig borta och ska ge fan i att rubba mina cirklar.
Jag är mer laddande raket än spattig ekorre.

Jag gillar porter, singelmalt, Motörhead, havet, tatuering, Schopenhauer, rökt kött, snus, piptobak och lukten av tjära, bensin och krut.

Framförallt trivs jag med att vara ensam. Dels för att man slipper tjat & jidder men också för att jag hatar kompromisser.

Jag gillar inte krusiduller oavsett bildligt eller bokstavligt.
Jag gillar inte det förfalskade, det låtsade, det sockersöta, det lismande inställsamma eller det kletiga.
Jag gillar salt, svartpeppar och starköl.
Jag gillar inte halvmesyrer - det ska vara riktiga gedigna grejer eller inget alls.

Jag är inte rädd för nåt, vare sig man eller best.
Det finns inga gränder som är mörka nog för att skrämma mig på allvar. Snarare trivs jag där eftersom jag upplever att sinnena skärps och att instinkterna vaknar.

Jag hatar småprat, mingel och att göra saker i grupp.

Jag är en strikt solospelare och jag hatar att leva som Svensson lever, ett liv ordnat efter almanackan, villaamorteringarna, bilbesiktningarna och de rådande normerna.
Hellre Döden än svenssonlivet.

Jag är intuitiv men inte vidskeplig.

Jag hatar kafésittande men älskar stökiga sunkhak fulla av drägg, slampor, kriminella och dårar.

Jag älskar det som är ärligt, levande och oförfalskat.

Dåliga, aggressiva attityder ser jag som är det som är falskt och oäkta(många använder det som skydd när de känner sig sårbara). Och inte speciellt analyserande. Speciellt om det är helt utan anledning eller för att man inte är som de personerna anser att man ska vara.
Jag förstår inte grejen med att ge någon på käften bara för att personen inte håller med eller gör något en finner irriterande.
Jag anser det mer intelligent att gå därifrån eller ignorera istället för att dra fram knytnäven på två röda.

Sen är nog inte dina åsikter och hur du agerar av exakt samma anledning som de flesta NT-killar, vilka antagligen är de som till största del fått mig att undvika dem av obehag och rädsla.

Du verkar ju gilla den sjukt överdrivna uppdelningen av "könsattribut" som råder i dagens samhälle, så grattis... "det här ska män gilla, annars är de inte män". Det enda som jag tror saknades var fotboll och sex.
Osäker på varför du ens tog upp vissa saker om det inte är för bevisa "hur mycket man" du är, för vad man gillar för mat och att göra på fritiden har ju inget med det TS tog upp. Bara för att man kan hantera sina impulser, sin ilska och sina muskler, så betyder ju inte det att man älskar shopping, att tramsa och att dansa och att man avskyr öl, bensin och att folk är ärliga.

-Var skrev jag att jag brukar slå folk på käften?

Men det är klart, skriver man på ett visst sätt om vissa saker så blir feminister & mjukisbrallor provocerade. Ni är inte så toleranta och fördomsfria som ni tror att ni är

av **treeman** » 2012-12-28 21:53:24

Exploitbat skrev:Dåliga, aggressiva attityder ser jag som är det som är falskt och oäkta(många använder det som skydd när de känner sig sårbara). Och inte speciellt analyserande. Speciellt om det är helt utan anledning eller för att man inte är som de personerna anser att man ska vara.
Jag förstår inte grejen med att ge någon på käften bara för att personen inte håller med eller gör något en finner irriterande.
Jag anser det mer intelligent att gå därifrån eller ignorera istället för att dra fram knytnäven på två röda.

Aggressiva attityder? Många män i dagens Sverige vet inte ens vad aggressivitet är. Man måste inte vara en tapetblomma som kille och titta ner i marken. Lite j-vla stake kan man ha utan att vara "aggressiv".

av **KrigarSjäl** » 2012-12-29 16:01:56

-Haha, väl rutet!

Alla vill inte vara med i kastratkören...

av **Palindromus** » 2012-12-29 19:28:35

Exploitbat skrev:Dåliga, aggressiva attityder ser jag som är det som är falskt och oäkta(många använder det som skydd när de känner sig sårbara). Och inte speciellt analyserande. Speciellt om det är helt utan anledning eller för att man inte är som de personerna anser att man ska vara.
Jag förstår inte grejen med att ge någon på käften bara för att personen inte håller med eller gör något en finner irriterande.
Jag anser det mer intelligent att gå därifrån eller ignorera istället för att dra fram knytnäven på två röda.

+1

av **KrigarSjäl** » 2012-12-29 19:55:19

-Vem har sagt att en aggressiv natur per automatik innebär dåligt beteende?

av **Palindromus** » 2012-12-29 20:03:55

På vägen hem där hörde jag en man berätta något till en annan man om att han önskade sin far död. Hans mor var redan död. Den andre mannen ville då inte höra på det örat, utan kom med mothugg som "Varför skall han dö bara för att din mor är död?" eller nåt i den stilen i en ifrågasättande och tillrättavisande ton.

Det är totalt lösryckt ur sitt sammanhang och jag kan inte avgöra samtalets "kvalité" eller vad det handlade om. Men det var uppenbart att mannen hade en attityd som jag inte förstår. Det är här jag upplever en generell skillnad. Många kvinnor är många gånger bättre på att lyssna och vinlägga sig om att läsa av. De visar ofta större intresse för av vad den andre egentligen! menar och hur han/hon känner. Men de allra flesta kvinnor är ändå inte alltid så lysande på detta, är min erfarenhet. Man får leta efter pärlorna.

Så det var även detta jag menade. Att inte i första hand börja argumentera och framför allt inte försöka visa tillrätta utan att först lyssna och visa intresse. Att kommer överens, sträva efter "samkänsla" och att visa förståelse borde vara viktigast i de flesta lägen. Detta är i varje fall någonting som jag själv vill lära mig att bli bättre på och jag kan inte påstå att jag är lysande på det, främst pga. jag har stora problem med mig själv. Jag tror vi alla hade tjänat på att ha den inställningen lite mer.

Och nu får jag genast dåligt samvete. Som om jag skulle ha visat prov på detta här, haha.

Jag är ju bara korkad. (=Har inte lärt mig att hantera mig själv.) ; jag är ju bara egocentrisk och behöver, behöver, behöver hela tiden. Men så är det ju.

av **kullan** » 2012-12-29 20:06:14

Varför måste man nödigt ha aggrissivitet? Det verkar fullständigt onödigt.

av **Palindromus** » 2012-12-29 20:10:28

KrigarSjäl skrev:-Vem har sagt att en aggressiv natur per automatik innebär dåligt beteende?

Well ... jag kan väl resignera lite. Vi är alla olika. Fungerar olika bra i olika sammanhang och jag tycker att alla förtjänar en plats i det mänskliga samhället, eftersom alla har någonting att ge och framför allt, eftersom alla har ett egenvärde. Vi behöver lära oss att hantera varandra, att förhålla oss till varandra. Men vi [människor] är ju inte överens om var gränsen för dåligt beteende går, det är det som är det jobbiga.

av **KrigarSjäl** » 2012-12-29 20:28:47

kullan skrev:Varför måste man nödigt ha aggrissivitet? Det verkar fullständigt onödigt.

Aggressivitet är ett naturens försvarssystem, inte ett dåligt karaktärsdrag eller synonym till elakhet.

Det du tänker på är gissningsvis frågan om hur en individ hanterar sin aggressivitet; har man ett personligt ansvar och håller den i schack eller låter man sin aggressivitet gå ut över andra människor?
Vilket är en helt annan sak.

av **slackern** » 2012-12-29 20:41:55

KrigarSjäl skrev:
kullan skrev:Varför måste man nödigt ha aggrissivitet? Det verkar fullständigt onödigt.

Aggressivitet är ett naturens försvarssystem, inte ett dåligt karaktärsdrag eller synonym till elakhet.

Det du tänker på är gissningsvis frågan om hur en individ hanterar sin aggressivitet; har man ett personligt ansvar och håller den i schack eller låter man sin aggressivitet gå ut över andra människor?
Vilket är en helt annan sak.

Vilken utav dessa två kategorier tillhör du? Själv är jag den första.

Hjärtat bultar, man blir röd i ansiktet, börjar kanske darra av vrede... Och så exploderar man. Så ser den impulsiva, hetsiga ilskan ofta ut. Den som lätt brusar upp brukar samtidigt bli fysiskt upprörd med hjärtklappning, svettningar och andra tecken på stress. Bakom aggressiviteten kan finnas svårigheter med att kontrollera sina impulser. En del personer med kort stubin har också svårt att tolka andras signaler, och uppfattar dem felaktigt som fientliga. I forskningen kallas det här för "reaktiv" aggressivitet, eller "varm" aggressivitet.

Den andra huvudtypen av aggressivitet kan betecknas som "kall". Där handlar det om en aggressivitet som är mer beräknande och målinriktad, och icke-impulsiv. Aggressiviteten används för att uppnå ett mål, till exempel för att få kontroll över andra. Den aggressiva personen blir inte lika fysiskt upprörd och rädd, utan har mer självkontroll. På forskarspråk talar man om "proaktiv" aggressivitet.

http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/ka ... ger-sig-pa

av **Palindromus** » 2012-12-29 20:42:38

kullan skrev:Varför måste man nödigt ha aggrissivitet? Det verkar fullständigt onödigt.

Jag känner det lite så också (inte så lite! :-)Happy

), men samtidigt inser jag att aggressioner kan ta sig många olika uttryck och också kan leda till produktivitet och därför kanske inte enbart skall ses som något negativt. Jag tror att testosteron och kan trigga en person att göra karriär eller att nå framgångsrika resultat i idrottsammanhang. Jag har massvis med energi själv inom mig som desperat letar efter att få komma ut och jag bär på mycket aggressioner. Men jag känner i regel inget behov av att bete mig aggressivt verbalt och med kroppsspråket tillsammans med andra människor och gör jag det så beror det på att jag inte mår bra. Jag får hur som helst aldrig ut någonting utav det. Däremot kan jag får utlopp för aggressioner och inre energi genom att uttrycka mig, särskilt i konstnärliga sammanhang, som musik, eller att visa kreativitet i olika former av språkliga aktiviteter. Eller det är inte samma sak? Kanske lite ändå, för vi har ju alla våra områden. Många "får sitt lystmäte" i olika sportsliga aktiviteter; själv föredrar att uttycka mig genom media som musik. Jag gillar visserligen att tävlingsspela i schack ibland och jag kollar gärna på snookertävlingar på YouTube, men återigen föredrar jag lite mer intellektuella sporter, till skillnad från de flesta. Men det är inte min main thing; jag föredrar ändå aktiviteter där jag får uttrycka mig mer personligen och som kan glädja, tjusa, förtrolla och tillfredställa andra människor och finner att jag med åldern blir alltmer intresserad av människor, deras personlighet och livsöden på ett personligt plan.

av **KrigarSjäl** » 2012-12-29 20:45:14

Som civiliserad människa har man skyldighet att kontrollera sin ilska, samt andra emotioner och drifter. Gör man inte det kan man lika gärna kalla sig apa och bosätta sig på zoo.

Aggressivitet kan också kanaliseras i en konstruktiv, drivande kraft.

Känner ni igen er i detta? (Svårt för män/kvinnor)

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Känner ni igen er i detta?

Vilka är online

Om AspergerForum

Logga in