Haha alltså en lite konstig fråga...

När jag har hörlurar i öronen och lyssnar på musik - och nån kommer och frågar något, eller nån hälsar - så kan jag fan INTE prata... känns det som. Det känns som att jag måste dra ur hörlurarna för att kunna LÅTA ordentligt ... för annars känns det som om det jag säger låter "höö flähh blöhh" eller nåt xDD Om jag inte kan HÖRA vad jag själv säger ...

Är det nån mer som också upplever detta ?
Alltid känt mig jättekonstig när det blivit sådär ...
Vore intressant att höra om någon fungerar likadant!

Jag tror de flesta tar ur hörlurarna om de måste prata med någon, det är nog normalt. Jag skulle göra det iaf.
Eller skulle du hellre vilja prata med hörlurarna i?

Nibor skrev:Jag tror de flesta tar ur hörlurarna om de måste prata med någon, det är nog normalt. Jag skulle göra det iaf.
Eller skulle du hellre vilja prata med hörlurarna i?

Fast jag tror du missuppfattade min (något konstiga) fråga. Undrade om det är nån mer som får typ dåligt uttal när de försöker säga något med musik i öronen.

Vill för övrigt inte prata med nån när jag har hörlurar i öronen. Vill inte prata med nån när jag ex. är på väg hem och har fått nog av människor för dagen heller, faktiskt.

Kan känna igen mig i det där, helt klart. Lyssnar oftare på ljudböcker än på musik visserligen, men principen är densamma.

Jo så är det ju, man kan ju inte kontrollera röststyrkan på samma vis om man har något som låter direkt i örat på det viset.. jag brukar alltid ta ur ena luren när jag är i affären och på andra ställen där det finns folk..

Dock så finner jag det problematiskt på spårvagnar och tåg osv.. om det inträffar något så har man inte alltid koll på detta om man sitter och lyssnar på musik och så sitter man där som ett fån sen.

Och på cykeln, där kan det vara viktigt att höra ibland, man kan ju sänka volymen och så så att man är förmögen att höra lite omgivning också då.

Är halvdöv så måste dra ur mina hörlurar (som är av typen in-ear) för att överhuvudtaget ens tänka på att prata med någon.

Dessutom tycker jag att det är lite nonchalant att stå och surra med plupparna i.. *gammeldags* ..

/Elisabet.

Plasticfck skrev:Haha alltså en lite konstig fråga...

När jag har hörlurar i öronen och lyssnar på musik - och nån kommer och frågar något, eller nån hälsar - så kan jag fan INTE prata... känns det som. Det känns som att jag måste dra ur hörlurarna för att kunna LÅTA ordentligt ... för annars känns det som om det jag säger låter "höö flähh blöhh" eller nåt xDD Om jag inte kan HÖRA vad jag själv säger ...

Är det nån mer som också upplever detta ?
Alltid känt mig jättekonstig när det blivit sådär ...
Vore intressant att höra om någon fungerar likadant!

Ja. Ändå envisas folk att fråga den (mig) med hörlurar. Oftast om det finns icke-nordiska i samma tåg/bussdel/ utan hörlurar. Jeez.

Instämmer med TS, men mest tar jag ut lurarna för att kunna koncentrera mig och för att det är artigt (om det är längre samtal än den med busschaufförer typ)

Tycker också att det är svårt. Ljud gör jag åtminstone, sen om det låter som ett officiellt talat språk är en annan femma.

Nä måste alltid ta ur/av dem.
Funkar inte annars.

Nej, jag har inga problem över huvud taget med detta. Det enda som hindrar mig skulle vara om musiken jag lyssnar på skulle överrösta samtalet, eller som jag upplever det ibland att själva hörselsnäckan/hörselkåpan blockerar ljudet, vilket leder till att jag hör sämre.

Utöver det, nej.

Ett vanligt problem, man pratar inte alls lika bra om man inte hör sig själv.

Jag jobbar som ljudtekniker och den vanligaste anledningen till att folk (som annars kan sjunga) sjunger falskt är för att dom inte hör sig själv tillräckligt bra.

Jag vill alltid vara på väg någonstans , fysiskt alltså.

Titta "blankt" och se snurrig ut så får du vara för dig själv.

På senare år har jag fått ryckningar i huvud och nacke då jag har den där kabeln som går till öronen, som att kroppen inte vill klara av att ha 2 snäckor i öronen.

Annars har jag inga problem att prata med lurar.