Tror inte på den där kemiska obalansen.... Bara en efterhandskonstruktion för att förkara för "dumt folk" varför en medicin kan fungera.

Har kollat lite efter om någon tänker som jag... och hittade detta:


http://thehealthyskeptic.org/the-chemic ... ance-myth/

Aa, fast inget som heter vård gäller ju under jul-nyårshelgen, sommaren och lite till? Där tar man tydligen avbrott från sitt liv om man inte lyckas må bra under den tiden verkar det tros.

Inget av det jag har sökt in på har jag fått nåt svar på (känns ganska personligt) eller kommit in på så jag har börjat skita i't. Antingen motarbetar nån/några mig jäkligt mycket eller så är det tiderna (fast jag söker ju inte jobb så det kan ju inte vara det).
Jag fick då inga förslag angående några mellanvård..

dragonslayer skrev:Tror inte på den där kemiska obalansen.... Bara en efterhandskonstruktion för att förkara för "dumt folk" varför en medicin kan fungera.

Har kollat lite efter om någon tänker som jag... och hittade detta:

http://thehealthyskeptic.org/the-chemic ... ance-myth/

Jag tycker inte heller om det uttrycket, eftersom det är grovhugget. För mig är uttrycket inte något som skall förstås bokstavligt. Jag tror att det används för att förklara signalsubstans-receptor-mekanismerna på ett enkelt sätt, men att det missar målet. Man kan ju producera mer eller mindre av någon substans, återuppta det som producerats i högre eller lägre grad, ha mer eller mindre rätt avpassad receptorarsenal och dessutom fler eller färre än tillräckligt av receptorer (för att ta några exempel).

Det finns tillräckligt med kunskap för att kunna säga att vissa signalsubstanser ger en enorm påverkan om det finns för mycket (t.ex. mani, schizoida psykoser) eller för lite (t.ex. depression) av dem. I relation till en tänkt normal och till andra signalsubstanser går det att uttrycka sig i termer av kemisk obalans.

regnif skrev:Jag fick då inga förslag angående några mellanvård..

Nej, tyvärr är inte alla eller till och med ganska få inom psykvården införstådda med andra delar av organisationen. Jag har märkt att de inte talar med varandra så ofta. Men öppenvården och dagvården i Uppsala har några riktiga entusiaster, som på eget bevåg rekryterar deltagare genom att besöka slutenvårdsavdelningarna.

Jag skulle dock önska att det fanns en koordinator, som hade till uppgift att se till så att alla vårdgivare känner till varandras vårdalternativ och -filosofier. Man skall kunna tala med den man normalt sett träffar och få tips om passande saker på andra avdelningar.

regnif: har du blivit ordinerad datortid? Det låter ovanligt. Jag kanske ska gå till Läkaren då, skulle nämnligen passa mig fint, på vintern.

Lakrits:
Kanske du skulle haft en rolig psykos att tampas med annars.
Svårt att veta sånt där. Psyket är skört och det som vetenskapen har väldigt stora problem när de försöker utforska och kategorisera, så har det alltid varit och de vill gärna förenkla. Patienten vet ju ingenting och är egentligen ganska korkad, så den ljuger vi gärna för eftersom Läkare är dyra i drift och i skolan ska man lära sig helt andra saker, som ofta är helt onödiga att kunna när man väl har fått sitt betyg.
Att jag jämför knark med mediciner, är för att dessa är väldigt lika i struktur och hemskt lömska. De är skapade av den korkade art som jag brukar kalla människor. Inte många generationer har gått sedan amfetaminet "uppfans", så de långsiktiga effekterna kan knappast räknas som utredda. Att ens säga att hjärnan är full av kemikalier är för mig ett stort fel, men jag brukar att inte störa mig så mycket på just det, så vi hoppar det.
Helt friska ungdomar knarkar vad som kallas RC-droger. De ställer gärna upp med att fungera som försökskaniner, p.ga vår korkade narkotikapolitik. Om Shulgin inte hade tillverkat mdma (extacy), så hade vi troligen inte haft det som kallas SSRI mediciner.
Det här är inga konspirationsteorier, snarare naturliga kopplingar och helt legitima orsaker för att neka att ta emot det de kallar mediciner. Fast ändå otillräckliga, tycker FK.

Jag hade troligen haft en psykos ifall jag började med medicinerna som Läkaren ville ge mig. Jag nekade dock, och jag mår bättre än jag någonsin har gjort nu. (överdriver nu, men du ser säkert vad jag menar )

Sedan behöver ju inte medicineffekten bero på "skadan" ifråga. Om man t ex har försvagat myelin (teori som skulle kunna förklara varför Omega 3 ibland fungerar för depression), så skulle även SSRI kunna hjälpa. Nervsignalerna avbryts pga defekter i myelinet, men istället för att reparera detta, tillför man en substans som ökar signalernas antal istället. Så en "normal" mängd signaler kommer fram iallafall.

Hela vårt väsen är uppbyggt av kemikalier, molekyler, atomer, kvarkar etc. Således även hjärnan. "You're nothing but a bunch of neurons, encapsuled in a shell of goo"

Fast teorin om kemisk obalans talar inte om de kemikalier som bygger upp allt... Utan enbart de kemikalier som överför nervsignaler mellan cellerna, i synapsgapet.

dragonslayer skrev:Fast teorin om kemisk obalans talar inte om de kemikalier som bygger upp allt... Utan enbart de kemikalier som överför nervsignaler mellan cellerna, i synapsgapet.

Jo, jag vet. Jag svarade mest på "full av kemikalier"-uttalandet. Kemikalieoro är som mycket annan oro en slags allergisk reaktion. Själva orden startar en kraftfull reaktion hos de som har satt sig in i frågan och redan tagit en absolut och okränkbar ställning. Jag är fördomsfull och reagerar på samma sätt mot den typen av alarmism.

dragonslayer: Ja, så har jag oxå fattat det som.

Lakrits skrev:Hela vårt väsen är uppbyggt av kemikalier, molekyler, atomer, kvarkar etc. Således även hjärnan. "You're nothing but a bunch of neurons, encapsuled in a shell of goo"

Jo visst (fast "jaget"/psyket är knappast kemikalier).
Vi(de flesta av oss iallafall), är inte tillverkade i ett laboratorium.
Jag (mitt psyke), vill inte medverka till att något levande blir till där heller.
Är nog en bakåtsträvare.

Nu sade du det igen, Lakrits...i Uppsala ^^
Antingen är det jag som har missat nåt, eller så har jag då inte märkt av några entusiaster här..tycker inte jag ser engagemang hos någon när det gäller sådana här saker. Möjligen en vårdare då som sagt. Men där gällde det ju inte att komma vidare egentligen nåt speciellt (jag kom bara därifrån för att jag klarade av att vilja byta ställe, men fick hitta på en ursäkt till varför. kände mig så ifrågasatt att jag inte ville säga det att vården var vad den var enligt mig). Det var 'bara en entusiastisk person. Hört att Stockholm är ytligt (vad ser jag när jag är inne hela tiden?), kan lika gärna gälla vården, hehe..

Parvlon, det handlar mer om personer i vardagen, också personer inom vården som tycker att det verkar bra för en aspergare...*det gör inget om du skulle ta lite av min datortid*

Jag vet också vissa mediciner som jag själv kallat liknande för lömska..så jag säger samma.

Vissa mediciner är jag nog ganska säker på att jag fick snarare psykos av än tvärtom, det var mindre roligt. Då var det medlet Mot psykos de hade tänkt sig. Också mot det problemet.

Edit: Är litet trött nu...Parvlon skall det ju vara.

Nja, jag tror inte på själen, eller att jaget/psyket är en slags svävande ande ex corpus. Det förefaller för mig troligare att upplevelsen av en själ, ett jag, ett psyke, är en följd av biofysiska och biokemiska reaktioner i kroppen. För mig förminskar det på intet sätt min uppfattning om människan eller hennes värde som organism.

Där fick man nåt att tänka på.
Gäller bara att bestämma sig om man skall klara sig utan meds eller inte, hörm..

regnif skrev:Nu sade du det igen, Lakrits...i Uppsala ^^

Jag har ytterst svårt att tro att Uppsala är ett skinande guldmynt i en brunn med dynga, och att just jag har fått mitt namn draget ur landstingets lotterihatt för patienter som skall ha god kontakt med vården. Jag är född i Stockholm, jag har släkt där. Min moster jobbar inom psykvården och min ena kusin är beroendeläkare. Båda två är fantastiska människor och passar helt enkelt inte in i det brunsvarta motiv du målar upp. Min flytt till Uppsala har varken gjort mig dum i huvudet eller ovetandes om tingens ordning söder om Knivsta.

Jag säger som tidigare: Tur är något man gör sig förtjänt av. Svartmåla gärna, men arbeta i sådana fall för att göra saker och ting bättre för de som kommer efter.

Det kanske inte är nåt skinande guldmynt, men ibland undrar man om det inte funkar bättre nån annanstans. Bara nån annanstans utom här. Om det liksom funkar så bra i Stockholm måste det funka rejält illa på andra ställen tänkte jag. Så kan man ju inte tänka..
Ja, där ser du, du är född i Stockholm men har fått vården där borta?
Jaja. Inte säker du tar det på det sätt jag menar.

Folk tycker ju jämt storstan/huvudstan har mest/det bästa att erbjuda men jag vet inte om det måste va så heller. Skulle jag veta om nåt ställe som man får gå till som är bra, som man kan få nåt program hos, skulle jag ju gå dit..om jag vet att det är effektivt och bra, då tar jag det.

Beroendeproblemet är kanske vanligt här då? Jag har inte riktigt det problemet, mesta tiden iaf, men har nästan halkat in där nu också.

Förstår inte var du fick dum i huvudet eller ovetandes och det där, ifrån..

Jag har ju antagligen inte gått hos dina släktingar (den ena iallafall)?
Iaf tänker jag på det eftersom jag vet att jag tex. inte gått på beroendeenheter.
Efter mig kommer ingen vet jag, jag är den som är mest efter. Mig tar ingen efter. Inte alla dåliga saker då, det tror jag faktiskt inte. Jag vet inte vad jag skall göra för dem som kommer efter för att de ändå inte tar efter mig.

Och hur skulle jag kunna veta om inte din andra släkting är den vårdaren jag tex. tyckte var bra? Dina släktingar är kanske bra på det de gör, men jag har antagligen inte sökt just den hjälpen som de har hand om, troligen.
Det var inte riktigt meningen att du skulle ta det så.

Råkade bli två av samma.

Lakrits: Jag gjorde en ny tråd om jagkänslor du kan svara i, om du känner för det.
jagkanslor- ... tml#266483

Oj.... Blev helt chockad när jag såg att jag fått 40 svar... Verkar vara ett hett ämne.

Lakrits skrev:

regnif skrev:Jag fick då inga förslag angående några mellanvård..

Nej, tyvärr är inte alla eller till och med ganska få inom psykvården införstådda med andra delar av organisationen. Jag har märkt att de inte talar med varandra så ofta. Men öppenvården och dagvården i Uppsala har några riktiga entusiaster, som på eget bevåg rekryterar deltagare genom att besöka slutenvårdsavdelningarna.

Jag skulle dock önska att det fanns en koordinator, som hade till uppgift att se till så att alla vårdgivare känner till varandras vårdalternativ och -filosofier. Man skall kunna tala med den man normalt sett träffar och få tips om passande saker på andra avdelningar.

JA!
Och underligt att man (eller jag) aldrig hör om. I en annan värld borde det vara en tacksam fråga att driva politiskt.

Lakrits skrev:Kemikalieoro är som mycket annan oro en slags allergisk reaktion. Själva orden startar en kraftfull reaktion hos de som har satt sig in i frågan och redan tagit en absolut och okränkbar ställning. Jag är fördomsfull och reagerar på samma sätt mot den typen av alarmism.

Genialt uttryckt!

Och ett av människans större framstegshinder.

Zombie skrev:

Lakrits skrev:

regnif skrev:Jag fick då inga förslag angående några mellanvård..

Nej, tyvärr är inte alla eller till och med ganska få inom psykvården införstådda med andra delar av organisationen. Jag har märkt att de inte talar med varandra så ofta. Men öppenvården och dagvården i Uppsala har några riktiga entusiaster, som på eget bevåg rekryterar deltagare genom att besöka slutenvårdsavdelningarna.

Jag skulle dock önska att det fanns en koordinator, som hade till uppgift att se till så att alla vårdgivare känner till varandras vårdalternativ och -filosofier. Man skall kunna tala med den man normalt sett träffar och få tips om passande saker på andra avdelningar.

JA!
Och underligt att man (eller jag) aldrig hör om. I en annan värld borde det vara en tacksam fråga att driva politiskt.

Jag har tänkt tanken, men är än så länge för dålig för att orka med ett politikerskap.

En av anledningarna till varför organisationen är så splittrad kan vara alla omorganisationer från psykädelreformen och framåt. Vissa delar togs bort, vilket medförde att andra tvingades skaffa sig en ny, oberoende administration för att fylla några av luckorna. Måhända kommer det nya Psykiatrins hus att råda bot på en del av de problemen.

Jag vet inte hur det är nu, men tidigare skickade de de flesta OCD-patienterna till Uppsala just för att den bästa vården fanns där. Uppsalas psykutbildning räknas som landets bästa av många, och en del stannar när de läst klart.

En kompis till mig som bor här, är fortfarande skriven och låtsasbosatt i Stockholm. Hon säger att hon får bra hjälp där och att vården här suger.

Jag visste det. J*vla h*la man bor i.


Det här är egentligen Åmål, vi har bara inte fått veta det än. Långsamt massruinerade...

Låtsasbosatt?

Hon säger att hon bor där till vården, men hon bor inte där.