BMW skrev:

sssssm skrev:Inte? Visst får du klä dig som om du behövde akut psykhjälp, men vägrar då du ingå i den Japanska företagskulturen och supa med chefen varje kväll trots att du hellre skulle sova så nåde dig. Är du kvinna och vägrar hetsbanta, ja då har du problem. Japan är ett otroligt fördomsfullt och intolerant samhälle.

"I dount't liker thse blacku people"

Detta att gå ut och supa med kollegerna och chefen fungerar också som säkerhetsventil för de anställda, för i Japan har de den kulturen att är man full så får man säga vad som helst, alltså du kan skälla ut din chef efter noter, säga precis vad du tycker om honom och vräka ur dig att han är ett värdeslöst svin, avskyvärd och andra "trevligheter", dagen efter så är allt som förut, det som hände igår har inte hänt, chefen skulle förlora ansiktet TOTALT om han tog vad du sa åt honom under gårdagens fylleslag på krogen.

Då det japanska samhället är så herakiskt, tillknäppt och diciplinerat måste japanerna ha en socialt accepterad kanal för att få ur sig sina frustrationer någonstans för att inte explodera av det inre känslomässiga trycket.

Juddy skrev:Det är svårt som västerlänning att vara bosatt i Japan. Efter två år som bosatt var jag rätt glad över att komma hem igen men den anledningen berodde på flera saker i o f s. Det var oerhört skönt att känna sig hemtam igen. Jag hittade bl a aldrig skor i Japan trots att jag har en EU 39.
Alla länder har sina egenheter, med betoning på egenheter. Alla utgår från sina kulturella kodex, och i Asien kan de skilja sig rätt ordentligt åt.

Det är ett fascinerande land, men japaner i gemen är inte speciellt förtjusta i gaijin som de kallar utlänningar.
Dock är det mycket svårare att vara svart eller tillhöra vissa andra asiatiska grupper än att vara blond västerlänning, det kan japaner till och med tycka är lite exotiskt och spännande i lagom dos.

http://en.wikipedia.org/wiki/Ethnic_issues_in_Japan

Innan jag lärde mig att äta med pinnar, särskild tjocka nudlar så kunde folk fnittra åt mig på restauranger, det kände inte så roligt.

Men jag fick mycket i utbyte. Jag fick vänner som var oerhört lojala, jag såg och hörde och lärde mig ett språk som inte har något gemensamt med svenska. Bilder av kaos och evighet var granne. Shoppingcentrat var byggt alldeles bredvid zentemplet. Motorvägen till Osaka löpte femton meter från vår lägenhet. Vår granne hade odlat fantastiska bonsaiträd som var femtio år gamla. Tio minuter längre bort stod pachinko-stället, jag fattade aldrig poängen med pachinko annat än att man ska hälla kulor på ett ställa och kanske vinner man.

Man har ingen de facto invandring i Japan. De få utlänningar som finns blir alltså desto mer uttittade.

Jag har gjort Japan-hypen för flera år sedan och är nu Japan-allergiker

Jag var också helt Japan-frälst. Läste allt, gick kurser, gillade allt som hade med Japan att göra. Att vara där en längre tid balanserade min bild men det är inget som man kan säga att gud så dumt.

Japan är med alla sina tydliga motsägelser mycket fascinerande, mer fascinerande än mycket annat än vad jag har varit med om. Jag tycker fortfarande att det är fascinerande efter att ha varit bosatt där, goda språkkunskaper, en hög gradering i en kampsport. Man blir aldrig fullärd på ett land. Man kan väl lika gärna älska japanska kläder och anime och vad mer det är precis som man gillar att mecka med bilar. Så jag är fortfarande fascinerad, inte frälst på samma sätt men fascinerad.

Mördarsnigel skrev:Jag har gjort Japan-hypen för flera år sedan och är nu Japan-allergiker

Yäy, grattis!
Tredje gången gillt? (Jag åsyftar givetvis ett tredje kärnvapen, även om jag är väl medveten om att man rent formellt bombat japaner med kärnvapen tre gånger redan).

Just nu kommer jag inte ihåg nåt speciellt om Japan men alla har varit väl intresserade utav det? Verkar vanligt nuförtiden med det intresset. Det verkar intressant, men har inte lärt mig skillnaderna i Asien riktigt, då jag numera tittat på andra länder där.

De kan ha rätt roliga tv-shower såg på nätet nån gång. Nån form av tv-lek-sport. Rätt kul (iaf som påtittare).

Japan-allergiker-inlägget var lite kul . Vadan?
Japan-mix-?

Jag tror att mitt stora intresse växte ur att jag inte accepterades av mina svenska jämnåriga. Japan var liksom sinnebilden av det annorlunda, det jag inte varit med om förut. Att resa till och bo i Japan blev inte bara ett sätt att se alla de där olikheterna och mäta mig mot dem utan även ett sätt att hantera det där om att jag hade setts som annorlunda. Om jag var annorlunda i Sverige utan att förstå varför då kunde jag lika gärna bo i Japan där jag visste exakt varför jag var annorlunda.

Nu, men det är ju nu, vet jag att det är AS som har gett hela overklighetskänslan. Så har det ju inte alltid varit.

Har alltid tyckt Japan varit ett annorlunda och fascinerande land, har en nära släkting som arbetat i landet och därför fått höra mycket roliga och givande anektoter.

Har alltid älskat Japan, deras kultur, tecknar-stil och musik hela livet..
Är fortfarande djupt insatt i Japan och det märks nog på hur jag ser ut!

Dock är jag helt emot hur dem nedvärderar kvinnor i landet.. men jag ska inte säga mycket då jag nedvärderar människor..

Det jag gillar hos japsen är deras tatueringskonst som är världens främsta. Sushi och bonzaiträd är också stor konst.
Men manga, anime, tamagotchis & teceremonier lämnar mig fullständigt likgiltig.

Jag gillar inte dalahästar eller inlagd sill .
Bara för att man bor på ett ställe så innebär ju inte det att man måste älska allt. Eller om man är förtjust i ett land att man älskar allt från sushi till alla plingande grejer.
Skulle också gärna ha en japansk helryggstatuering men jag är överkänslig mot smärta så det blir det inget av med men det är fascinerande att se. De lever på något sätt.

En japansk helryggstatuering är något jag SKA göra...det skulle vara prio ett om jag vinner pengar. Om det skulle göra ont? Bah, try me punks...!
Enda hindret är ekonomin.
Om det inte vore för den sakens skull hade jag varit jävligt snygg vid det här laget.

Micke skrev:Fängslad av Japan.

Den delen av japanfascination förstår jag inte alls, påminner mest om förvuxna dagisbarn. Tamagotchis är vad de är.

KrigarSjäl skrev:

Micke skrev:Fängslad av Japan.

Den delen av japanfascination förstår jag inte alls, påminner mest om förvuxna dagisbarn. Tamagotchis är vad de är.

Å andra sidan ska var och en bli salig på sitt sätt .
Det finns ett namn för japanska övernördar, otaku men det är ett ord som används sparsamt om alls (högt alltså).

Ja Japan är så fascinerande. Har faktiskt läst 10 hp japanska ^_^ Läser allt jag kommer åt om Japan, men är främst intresserad av kulturen, så politik och liknande kan jag inte så mycket om.
Har släkt där så jag hoppas på att kunna åka dit och stanna ett tag någon gång.

Jag insåg för några år sedan att jag omedvetet hade samlat på mig intressen för olika japanska saker. Origami började jag med som tolvåring i mitten på sjuttiotalet. Tränade judo i högstadiet, började senare med ju jutsu, försöker få kraft att börja träna igen. Jag och mina barn var en period besatta av att spela pokémon, kortspelet, och av Zelda och olika pokémonspel för gameboy. Vi gillar anime och jag lagar en del japansk mat. Och just ja, Kurosawa! Och Takeshi Kitanos "Zatoichi". Finns säkert mer som jag glömt.

Kanske dags att kolla in lådorna med origamipapperen igen. Det är väldigt rogivande.

Sedan har vi också det helt underbara rättssystemet, Veckans The Economist om dödsstraffet i Japan:

"And in Japan executions have risen sharply in the recent years. Quite apart from known miscarriages of justice, the country's penal habits are chilling. Its death-row inmates, in solitary confinement, are allowed few visits from family or lawyers. They must sit all dat on their bed, with riles dictating even their postures, and may not look their gurds in the eye. After waiting usually years they are hung, allways during parliamentary recess, with only a couple of hours' notice, with the family informed only when it's told to pick up the body. With high rates of mental illness from the stress, this is bueraucratic killing at its cruellest"
Banyan - Capital punishment in Asia http://www.economist.com/node/15769791/ ... d=15769791

I jämförelse framstår väl herr en avrättning i Texas som ett trevligt barnkalas. Sjukt land säger jag, sjukt.
Lägg desutom till att saker som bevis är inget viktigt, allt hänger på erkännandet och att få fram det:

"The Japanese authorities have long relied on confessions to take suspects to court, instead of building cases based on solid evidence. Human rights groups have criticized the practice for leading to abuses of due process and convictions of innocent people."
http://www.nytimes.com/2007/05/11/world ... d=all&_r=0

Fast det är klart, håller man bara käft så går man ju fri, det är väl antagligen därför alla Japaner är så bra på att hålla masken, århundraden av ett rättssystem som premierar tystnad har avlat ett bra folk och tagit livet av glappkäftarna.

Japan är ett intressant land
Manga och Anime samt deras arkitektur är inte illa heller

ett exempel http://www.japon.123encore.net/images%2 ... Temple.jpg
kan helt enkelt inte motstå såna byggnader.

Min fantasi har också blivit av med oskulden till Japans kultur. Min själ har blivit hårt penetrerad av Anime och TV-spel i många år nu. Men det är väl inget fel på lite skolflickor och tentakler? Helt harmlöst

Vi i Doyobikai kommer att ha folk från japanska föreningen och ambassaden hos oss den 10 augusti och framåt på ung08 i kungsträdgården. Det blir allt ifrån manga till kanji till origami till ikebana. välkomna!

http://www.doyoubikai.se/

http://www.ung08.nu/

Hai ore mo. Boku wa skosi nihongo ga wakarimasu. Ska eventuellt läsa japanska till hösten. Jag pendlar mycket kring vad mitt intresse egentligen bottnar i, spelar Go och ser på diverse film och anime men om man inte undersöker vidare så lär man inte få se

Har alltid gillat asien, främst Kina och Japan och har väl snöat in på det senare mycket tack vare manga och anime. Misstänker att intresset för manga/anime kommer från barndomen då det fanns serier som Rai-Grottpojken, Silver Fang, Starzinger och Cyborg 009 (med världens mest värdelösa svenska dubbning!) att hjärntvättas med.

Har börjat läsa japanska vilket jag tänker fortsätta med när orken finns och skulle jättegärna åka dit och jobba ett år eller så.

Mina favvo mangor (alla efter One Piece är utan inbördes ordning):
One Piece
Veritas (okej, Manwha om man ska vara kinkig)
Beelzebub
Bleach
Naruto
History's strongest disciple Kenichi
Slam Dunk
Rookies
m.fl.

Shogun av James Clavell är ett måste.

KrigarSjäl skrev:Shogun av James Clavell är ett måste.

har både boken och tv serien, dom är väldigt bra
(men som vanligt med filmatiseringar är boken bättre)