Hemmy skrev:Folk kan se saker olika och det betyder inte att man har fel men kanske bara att inte personen förstår varför man gör på ett visst sätt som dom inte är vana med. Tycker inte du behöver bry dig om vad andra säger om du själv inte tycker du gör något fel men förstår det är jobbigt att höra. Det handlar enligt mig bara om att det är dom som inte förstår dig skulle jag tro, så när du väl pratar med någon som förstår dig eller vill förstå så kommer det inte finnas några så kallade fel.

Nu kom jag att tänka på Ingemar Stenmarks "klassiska" uttryck; "Hä löns int ́ förklar ́ för den som int ́ begrip".

Tack Hemmy för ditt kloka inlägg i tråden!

Jag har läst dina trådar, Jossie94, och min fråga berör mantaliseringsförmåga. Förstår du att även om du vil prata med någon person, eller vill bli vänn med vederbörande, är det inte självklart att den andra personen vill det? Jag söker ett ja/nej svar på frågan.

Då är det ju bara de som är knepiga. Jag har ju som sagt inte gjort någonting mot dem, och eftersom de både bekräftar att jag gör något sk fel och att jag då känner att jag gör något fel som en egen känsla, hur ska jag då kunna veta om att jag gör fel när det inte framgår? De är ju inte så att de säger hur eller vad jag gör för fel, utan mer visar det på olika sätt, så jag upplever att nu gjorde jag något fel, just för att jag inte lyckades lära känna de där personerna.

De handlar inte om att jag inte fattar att de inte vill vara med mig, för det är helt okej, jag tvingar dem inte att vara med mig, men däremot tycker jag det är fel utav dem att ha den inställningen som de har och visa det enligt mig tydligt så att jag mår dåligt trots att jag gör på rätt sätt.

De är inte normalt att som en främmande människa försöka lära känna någon genom att påpeka på olika sätt den blivande kompisen brister. Vem vill ha en sån kompis?

Tex såhär.

Hej, vi sågs ju på eventet och har gjort det några gånger nu, vill du ses någon dag på en fika?
Det är ju ett sätt att ta initiativet till att lära känna någon. Hur tar man annars kontakt med folk om det sättet är fel? De finns ju inga facit så de som kanske har bättre förmåga i det sociala, kan då inte säga någonting egentligen, för de har ju inte heller något facit hur saker funkar.

Därför blir det fel om de då menar att bara för att man har sämre förmåga i det sociala och inte fattar allting, så betyder inte det att man gör på fel sätt. De gör ju inte heller rätt, så då gör de också fel.

Jag ältar inte detta, jag tycker bara det är väldigt konstigt att folk har den inställningen när det är 2019 och då bör man förstå att det finns olika sätt att ta kontakt på, oavsett om man har diagnos eller inte, och då kan inte det ena vara fel och det andra inte, när det inte framgår hur och vad det är som är fel.

Svar till Batte.
Jag förstår att de inte kanske vill bli vän med mig eller så, men oavsett så tycker jag att om man är på en social tillställning så kan man åtminstone låtsas vara social i 1-2 timmar eller ja tiden man är där, sedan när man är hemma så kan man vara asocial eller gör avd fasiken man vill. Men på en middag, studentmottagning, fest eller bröllop, då ska man vara social och det är inget konstigt.

Jag träffar ju inte en ny kompis och gör ingenting med den, utan den där tysta kommunikationen kommer ju när man lärt känna varandra ett tag. Nu utgår jag bara från en standard syn hur det funkar, men jag har inte sagt att de eller det är rätt eller fel. Däremot gör andra det till mig på olika sätt. Jag går ju inte fram till dem och bara, du gör på fel sätt. Man kan säga saker också i handlinagr eller kroppspråk, så många har ju gjort på det sättet, medan en annan har påpekat att jag gjort fel och då sagt "vi är bekanta, jag går beteendeskaplig linje... jag frågade om vi skulle ses någon dag, inte om du gick den linjen eller någonting annat, de är liksom inte relevant. Hon kunde ha sagt istället, nej jag kan tyvärr inte idag, kanske en annan gång. Det hade vart mer okej än att bara dundra på som hon gjorde och låta mer knäpp.

Hon kanske har en diagnos också, men jag trodde ju att hon skulle vara normal dvs neurotypisk. Då gör man definitvt inte på det sättet, för då ska man ju fatta saker lättare. Jag har ju på papper att jag har en diagnos och är väldigt öppen med det, men trots att jag inte säger något om min diagnos så märker folk ändå mina fel. Vilket är konstigt.

Det är ju inte så att jag har down syndrome som är mer ytligt att se, jag har ju ett osynligt fel eller handikapp. HUr ser man det om det är osynligt ?

När folk gör såhär mot mig, då känns det oavsett hur jag än förklarar så är det som om jag inte har rätt till mina känslor. Även om jag förklarar saker till folk som jag ändå känner väldigt bra och de inte förstår, de vill liksom inte förstå, de har redan bestämt sig för att de inte ska förstå. Därför känner jag mig då väldigt nere för att hur ska jag någonsin kunna förklara något för de om de aldrig vill förstå? De enda de kommer med är ursäkter som de redan från början har missförstått. Om man tex berättar om en händelse som har skett 1 gång, då tror de att denna händelsen har hänt varje dag.

Nu gäller detta bara några speciella personer men ändå, hur ska man kunna säga om något är fel om de ändå inte kommer förstå? Det är ju som om en sjuk patient säger till en doktor vad som är fel men doktorn förstår inte vad som är fel hur man än förklarar. Man kan till och med ge olika exempel.
Det är precis så det känns.


Moderator: Delade in texten i stycken för större läsbarhet.

Man ska inte vara social i sammanhangen du talar om. Man får om man vill och med vem man vill. Endast om båda vill. Så om du vill, men den andra inte vill, då blir det inget. Det är inte så att man måste vara social eller att man ska prata med okända, även om det är på fest, studentmottagning, middag eller i bröllop.

Det kvittar om det är normalt eller inte, vill någon inte prata eller socialisera, måste man respektera det. Jo, jag förstår att det är obehagligt. Men du har ingen rätt att kräva dialog eller vänskap med en annan person.

Däremot har man rätt att inte prata/ vara social om man inte vill. Kanske är man inte där för att prata. Kanske är man inte där för att prata med dig. Kanske är man endast där för att omgås vissa personer. Det är helt ok.

Klart man inte ska vara elak, men det är inte nödvändigtvis samma sak. Att avvisa en okänd eller bekant i sig är inte mobbing. Man har rätt att avvisa en som söker vänner på samma sätt som att man får avvisa någon som försöker ragga.

Jag undrar... om en person på en fest är der för att vara (endast) med sina bästisar och en bekant av vederbörande forsöker komma med i samtalet, hur tycker du det är rätt av personen att avvisa den bekanta?

Men man måste ju förstå att i sociala sammanhang då händer ju det att folk pratar oavsett om det är nya människor eller inte, då kan man ju inte avvisa personer på ett dåligt sätt såvida inte personen har gjort något dåligt. Man kan väl inte avvisa en person för att den försöker lära känna någon? vad är det för planet vi bor på om det är konstigt att vilja ha vänner eller försöka skaffa vänner? Isf borde ju ingen kunna ha någon vän om det nu är så att ingen vill ha vänner.

Alla de där ursäkterna känns rätt barnsliga faktiskt, man gör inte så oavsett. De är inte för att jag inte fattar, de är mer hänsyn att man beter sig normalt eller hur man ska säga i sociala situationer. Jag säger inte att de inte får avvisa så men jag menar att det är normalt att lära känna folk på olika sociala sammanhang och om folk inte fattar det, hur kommer det då sig att folk känner varandra och träffas på sociala sammanhang eller ses där för första gången?

Jag har väl rätt att ha vänner jag också, eller är det något olagligt nuförtiden?
De handlar inte om att folk inte vill ha vänner, för hur ska jag kunna veta det? Jag är ju ingen tankeläsare och kan inte se vissa saker pga min diagnos. Jag gör inte några sociala fel, för då borde ju alla göra sociala fel helatiden. Jag är inte problmet i det hela bara för att jag har en diagnos, däremot blir jag ju det för att folk säger eller visar att jag gör något sk fel. Det är ju snarare mer fel på dem då. Hur kan folk försvara att detta är okej? Ingen har ju fortfarande ett facit i handen, därför kan de ju inte säga vilka som gör fel eller rätt för de vet ju inte ens vad som är rätt heller.

Om man träffas i sociala sammanhang och försöker lära känna dem personerna där, och folk menar att personer har rätt att avvisa personer som försöker lära känna andra, hur skaffar man då vänner om det nu är fel att ta initiativet till en eventuell kontakt/vänskap?

Även om du kanske inte har märkt det själv än.
Du har fastnat.

Du fokuserar för mycket på vad som är rätt och fel.
Vad är rätt? Vad är fel?
Vem gör rätt? Vem gör fel?

Det spelar ingen roll.


Fortsätt försöka.
Ibland är helt enkelt så att människor inte vill ha en ny vän.
Ibland har andra människor tillräckligt med saker som pågår.
Ibland vill andra människor föreläsa för andra människor hur saker och ting ska vara.
Ibland är det så att andra människor inte heller kan alla mystiska koder.
Ibland är människor osäkra och säger nej på grund av det.
Ibland är folk idioter.
Det bara är så.

... och ibland träffar man den där människan som bara passar och blir en riktigt bra vän.

Jag tror helt enkelt att du har fiskat efter vänner i fel sammanhang. I de sociala sammanhangen som du nämnde så är det ju inga riktiga skaffa-vänner-evenemang utan tillfällen där man ska t.ex. fira något specifikt och bara ha trevligt.

Jag har bara en riktig vän och hon har följt med min sedan gymnasiet. Däremot har jag en massa bekanta där det finns dörrar till vänskap om jag skulle vilja utöka det hela. Dessa bekanta har jag fått via min praktikplats, min ridgrupp och diverse gruppverksamheter (Liv i Livet, Dv bl.a.). Jag tror att det skulle vara lättare för dig att skaffa nya vänner om du befann dig i en grupp som delar dina intressen. Man söker kanske inte vänner där heller men utgångspunkten bör vara mycket bättre därifrån eftersom man som sagt delar ett intresse och har en uppenbar konversationsstartare framför sig.

Jossie94 skrev:Man kan väl inte avvisa en person för att den försöker lära känna någon?

Visst kan man. Om man inte är interesserad i att lära känna den andre är det helt ok att avvisa vederbörande. Dock är det vanligaste att avvisa icke-verbalt.

Jossie94 skrev:vad är det för planet vi bor på om det är konstigt att vilja ha vänner eller försöka skaffa vänner?

Det är inte konstigt att vilja ha eller skaffa vänner. Dock är det en förutsetning att båda parter är interesserad av att lära känna den andra.

Jossie94 skrev:Jag säger inte att de inte får avvisa så men jag menar att det är normalt att lära känna folk på olika sociala sammanhang och om folk inte fattar det, hur kommer det då sig att folk känner varandra och träffas på sociala sammanhang eller ses där för första gången?

Det är inte normalt att lära känna någon i alla sociala sammanhang. Det är också vanligtvis så att ingen är interesserad av att etablera en vänskap baserat endast på att man träffats en gång.

Jossie94 skrev:Jag har väl rätt att ha vänner jag också, eller är det något olagligt nuförtiden?

Du kommer nog hitta vänner som uppskattar dig jättemycket, tror jag. Dock är svaret nej. Du har ingen rätt att ha vänner. Ingen har rätt till det. Inte med någon som inte vill ha en vänn.

Jossie94 skrev:De handlar inte om att folk inte vill ha vänner, för hur ska jag kunna veta det?

Om dom inte vill det säger dom troligtvis detta icke-verbalt till dig. Om du inte upfattar det säger dom kanske att dom bara vill vara bekanta, att du är för intensiv, att det är obehagligt att du pratar med dom etc.

Jossie94 skrev:Hur kan folk försvara att detta är okej?

Att endast umgås med, lära känna eller vara vän med enstaka som man gillar är helt ok. Självklart får man avvisa okända eller bekanta som vil bli vänn på samma sätt som man får avvisa någon som forsöker ragga.

Detta är bara helt sinnesjukt. Absolut att jag inte förstår vissa signalera, men asså nej, det är inte konstigt att vara social i ett socialt sammanhang. Jag vet flera som är sociala i sociala sammanhang, gör dem då fel? nej. Så om jag nu gör fel så gör de som gör samma sak, också fel. thats it. Ingen har ett facit oi handen, så hur vet då andra vad som är rätt eller inte, om de inte ens har ett facit i handen? Jag har inte det, men jag ifrågasätter bara deras syn på det hela, det finns ingen logik i det.

Jag tvingar ju ingen heller att bli vän med mig, så förlåt om jag råkar lära känna någon...för det är ju tydligen fel...Hur kommer de sig då att andra har vänner då eller lär känna andra? gör de också fel då? Ja, men de klassas inte som fel.

För mig handlar det inte om att själva vänskapen, för den struntar jag fullkomligt i. Däremot bryr jag mig om att någon eller några menar att mitt sätt är el och andras är rätt. Har gud bestämt det då? eller är det människan som är så himla jag vet inte vad och bara du ska få ha vänner, men inte du för du gör på fel sätt? Ursäkta? Vad är det för jäkla system då? Jag tror knappast att någon överhuvudtaget har gjort regler och bara såhär ska man få vänner och såhär ska man inte få vänner och då till enbart vissa personer, om det är så, vill jag snacka med den personen som kommit på den usla teorin, för den är som sagt inge bra..

Jag ska börja säga till blivande kompisar att jag inte vill lära känna dem för de gör på fel sätt. För jag gör ju tydligen rätt då, trots att jag gör fel. Hur logiskt är detta?

Gott folk, det är 2019, då borde man ha mognat och bete sig som en vuxen, men om man håller på så som jag har tagit upp dvs mina exempel, då är man fan inte vuxen. Inte för 5 öre.

Så ni med diagnoser, skulle ni anse att om personer behandlar er på samma sätt som folk har gjort mot er, skulle ni då tycka att ja, det är en trevlig person och den gör ju på rätt sätt, eller skulle ni tycka, ehm vänta, är personen helt dum i huvudet?


Fel sätt är ju faktiskt hur de håller på. Vad har jag gjort för fel då? De kan de inte svara på. AWKWARD!

Vadå det spelar ingen roll vad som är rätt eller fel? de säger ju till mig att jag gör på fel sätt, jag har ju inte ens gjort någotning förutom att jag skulle vilja lära känna dem personerna i det sociala sammanhanget, det är ju så man träffar folk nuförtiden. eller vadå, lever ni i grottor?

Jag säger inte att det är konstigt att vara social i sociala sammanhang. Jag säger att ingen har rätt till t.ex. att lära känna mig om jag inte vill.

Du skriver samma saker igen och igen och värkar endast lyssna på saker som stämmer med din uppfattning av att det är fel att avvisa deg.

Tyvärr har jag inte överskott att förklara bättre just nu. Hoppas att du hittar en vänn. Lycka till!

Jag ifrågasätter bara eftersom jag tycker inte att teorin i detta stämmer överens med vad som faktiskt är. I vekligheten ser jag tusentals människor som känner varandra, eller inte men försöker å en kontakt.

Men även om du inte vill, så har ju personen rätt att försöka lära känna dig och då kan den ju inte göra på fel sätt.

Nej jag skulle inte vara vän med dom personerna om jag mådde dåligt av det.

Jag har inte träffat kompisar på över 10 år men hur jag fick kompisar var alltid att nån visa intresse för mig och förstod mig som person, det är jag glad över att kunna vara uppskattad för den man är.

Jossie94 skrev:I vekligheten ser jag tusentals människor som känner varandra, eller inte men försöker å en kontakt.

Det är klart att människor känner varandra. Det betyder inte att alla vill lära känna t.ex. dig, ellar att dom är öppna för att lära känna någon i just det sammanhanget.

Att lära känna någon på et normalt/organisk sätt kräver oftast att man regelbundet över tid vistats i samma sociala kontext innan man försöker lära känna någon.

Jag tycker många försöker förklara för dig men du lyssnar inte. Du hakar bara upp dig på att andra sagt till dig att du gjort fel och menar att de som avvisar dig gör ännu värre fel.

Du missar helt poängen. En del vill inte ha flera vänner. De ville kanske förut men nu har de tillräckligt. De går på fester etc för att prata med de vänner de redan har. Ev går de dit för att ragga upp någon, men inte för att skaffa nya vänner.

Sådan är jag också. Nu går jag aldrig på några fester men när jag gjorde det så höll jag mig till dem jag redan kände. På t ex personalfester kunde man bli placerad vid bordet med någon man inte alls kände och det kändes bara obekvämt. Man var tvungen att konversera med någon och visste inte vad man skulle prata om, förutom jobbet.

Var söker du vänner, bara på fester/mottagningar etc? Jag tror inte det är rätta ställena.

Att den där tjejen tycker att du gjorde fel behöver ju inte innebära att du gjorde fel i princip. Du kanske bars gjorde fel i förhållande till henne för att hon uppenbarligen inte var intresserad. Ja det är möjligt att hon kanske förväntade sig att du skulle läsa av det och fatta det på förhand. Men det är i alla fall inget fel.

Jag kanske missar hela poängen, men jag kan inte fatta något som jag dels har svårigheter med och dessutom som ingen har berättat för mig. Om någon berättar om att man gör på fel sätt eller visar det, det kan vara vad som helst. Vem är den personen då? Den har väl ingen rätt att säga hur eller vad man ska göra, därför menar jag att de gör fel med att säga att jag gör fel,när de inte ens ska bry sig såvida det inte är riktiga fel.

Tex jag hade hemkunskap i skolan för massa år sedan (detta är alltså ett exempel) då säger en i klassen till mig att sådär ska man inte göra...Vem är hon? Om jag hade gjort fel så hade väl läraren kunnat säga det och inte hon, för det är inte säkert att hon vet rätt heller. Vi var liksom 17-18 år så jag tror inte att de flesta där vet hur allting fungerar 100 procent. Man lär sig ju saker varje dag, det gör jag fortfarande..

Ja, du är nog en jobbig person. Eller, du tycks iallafall ha en jobbig personlighet. Det var det jag antydde i en av de andra trådarna.
Jag uppfattade dig direkt som intensiv och påstridig, krävande och allmänt jobbig. Allt som du skrivit i de här trådarna befäster det intrycket. Hur du är AFK kan jag naturligtvis inte veta, men om du är ens hälften så på där som här så förstår jag mycket väl om de allra flesta drar öronen åt sig.

Därmed har jag sagt mitt och jag ska försöka undvika de här trådarna i fortsättningen.