Jag blev så irriterad igår över två av mina kollegor - den ena säger att det är hemskt att man bara sätter en massa diagnoser på barn numera, när det kanske är att de mår psykiskt dåligt och istället får de bara en sån där "stämpel" som man inte blir av med. Och den andra kollegan höll med! "Eller hur?! Det tycker jag också! "

Jag menar: Vi jobbar ju med ungdomar som har NPF! Okej, den ena är helt ny och ska bara jobba en halv dag i veckan. Den andra är relativ ny, men jobbar nästan heltid. Hon ska gå på kurs om NPF snart. Men ändå. Iofs tror jag säkert att de jobbar ganska bra med ungdomarna ändå, många har ju rätt instinkt ändå, känner av vad som fungerar. Det är väl mer jag som retar mig på det.

Visst, jag har personliga skäl att reta mig på det. Har två barn med NPF som båda har fått hjälp lite väl sent, för att alla krånglar, är överförsiktiga och inte vill "sätta stämpel" på barn. Båda fick ju utredas två gånger pga denna överförsiktigheten. Och när jag jobbade på en vanlig högstadieskola för ungefär tio år sedan - då fanns det knappt några barn med diagnos där. Men ganska många som hade uppenbara NPF-problem och stora svårigheter i skolan och vars föräldrar vägrade att låta de utredas för att de inte ska få nån stämpel.

Jäkla idioti att låtsas att det inte är något och barnen får inte någon hjälp!

Jag har aldrig förstått det där med stämpelsnacket. Om man har diabetes och sedemera får den diagnosen, är man stämplad då också?

Folk tycks helt bortse från att den där "stämpeln" bara är en benämning på något som finns där oavsett om man ger det ett namn eller inte. De tycks heller inte begripa att diagnosen någon får inte är allmän information. Inte heller inser de att de bidrar till stigmatiseringen var gång de hänvisar till diagnoser som en "stämpel". Kort sagt, folk tänker åt helvete för lite och babblar åt helvete för mycket.

Jepp! Jag håller helt med dig.

Grejen är nog att det både är sant att människor, barn inkluderat, mår dåligt idag pga andra orsaker än endast npf men också att man idag kan se vilka som fungerar annorlunda än majoriteten.
Dvs varför alltid endast kunna se bara ena sidan?
Ja, människor får inte vad de behöver idag rent allmänt, vilket drabbar alla.
Men, de som fungerar lite annorlunda är de som slås ut först av detta grymma klimat, därför behöver fler hjälp helt enkelt, och idag får du ju bara hjälp om du har en diagnos som vården och fk godkänner!
Hur är det svårt att se för folk och politiker?

Ja, det blir ju också fel om t.ex. föräldrar tjatar på och vill att deras barn får en diagnos för att de ska få hjälp i skolan. Fast jag har också sett skolor där barnen får den hjälpen som de behöver, oavsett diagnos eller inte. Och jag har också sett skolor där även de som har diagnos inte får vettig hjälp, med att man får det att se ut som om de får hjälp.

Och det finns de som mår dåligt, utan NPF och med NPF. Dels så ska man ju inte tro att det måste vara antigen NPF eller sociala problem. Ibland kan det ju vara både och. Inte så sällan ens, för att föräldrarna kan ha problem de också och barnens problem kan också belasta vissa familjer så att de inte fungerar så väl.

Menar du att det är andra faktorer som samtidigt ökade, något som gör att folk mår dåligt? Det är möjligt. Kanske blir många överbelastade av all elektronik, alla medier. Folk med NPF ännu mer förstås. Risken finns också, att detta gör att allt fler uppfyller t.ex. kriterierna för ADHD, helt enkelt för att kraven är högre och det händer mer runt oss som är distraherande och utmattande, så att fler inte klarar skola eller jobb under dem omständigheterna.

Toblerone skrev:
Menar du att det är andra faktorer som samtidigt ökade, något som gör att folk mår dåligt?

Ja oh ja, det är mycket som påverkar att många inte mår bra. Tror att de kan tänka att det är andra "naturliga" orsaker bakom att folk inte fungerar och därför borde det inte ges diagnoser.
Jag tror det är både och.

Alyana skrev:

Toblerone skrev:
Menar du att det är andra faktorer som samtidigt ökade, något som gör att folk mår dåligt?

Ja oh ja, det är mycket som påverkar att många inte mår bra. Tror att de kan tänka att det är andra "naturliga" orsaker bakom att folk inte fungerar och därför borde det inte ges diagnoser.
Jag tror det är både och.

Ja, precis. Det är ju också så att de svårigheterna som barnen har (och som föräldrarna kanske också har) gör det svårare att få familjen att fungera. Sedan finns det förstås också föräldrar som helt enkelt missköter sig. Och ofta har de också NPF och det är inte lika enkelt då.

Men jag har också upplevt att de som absolut vill förneka att NPF finns, kan försöka gräva fram något som är fel i familjen, även om det är en riktigt välfungerande familj. Och det är förjävligt. Ingen människa är perfekt och om man letar noga, hittar man förstås alltid något om inte är bra. Ibland önskar jag att man skulle kunna göra samma sak med familjer som har "problemlösa" barn, så kan man jämföra. Det kommer man förstås inte att göra. Men jag skulle tro att det helt säkert finns mer problem i NPF-familjer, men det kommer att finnas problem i många andra familjer också