Jag har aldrig haft några fungerande vardagsrutiner i hela mitt liv. Aldrig haft en "normal dygnsrytm". Jag äter när jag är hungrig, klär på mig och gör mig i ordning om jag ska iväg någonstans men aldrig annars. Städar när det behövs osv. Har liksom ingen startknapp. Medan "normala" människor verkar göra detta på rutin så är det här mitt stora handikapp, bland annat.
Jag är diagnostiserad med AS, men har samtidigt fått för mig att de med AS är väldigt rutinbunda. Förmodligen en grov generalisering och schablonbild. Men det gör mig ändå konfunderad.
Hur funkar ni?

Mina rutiner är också bristande.
Mår väldigt bra av att ha rutiner dock men har svårt för att själv strukturera upp min tillvaro. Har jag något jag måste göra så anpassar jag mig efter det och går upp i tid eller vad som du krävs men annars sitter jag mest och stirrar in i väggen i någotslags viloläge i väntan på att något skall komma upp så att jag kan aktivera mig igen.

Jag hade fantastiska rutiner när jag gick i skolan, sen jag tog studenten så gick allt i kras.
Städar nästan varje dag. Somnar allt mellan 06.00-14.00, vilket resulterar i frukost när dom flesta går och lägger sig.
När jag ska iväg någonstans så behöver jag minst 4 timmars förberedelse.

Flatline skrev:Mina rutiner är också bristande.
Mår väldigt bra av att ha rutiner dock men har svårt för att själv strukturera upp min tillvaro.

Håller med i detta. Sen har jag väl rutiner som kanske ej anses som viktiga för andra men för mig. Att oavsett när jag går upp på morgonen/dagen/kvällen så vill jag att allt ska fungera på samma vis.

Exempel:
Jag går upp ur sängen, sätter igång kaffe, går på toa, sätter igång datorn, går och hämtar mitt kaffe, väntar på att det ska svalna framför datorn, dricker mitt kaffe, fyller upp kopp nr två, går in i köket och häller upp en kopp med yoghurt, blir bajsnödig och går och bajsar, sitter mer vid datorn, går in i badrummet och sminkar mig mer eller mindre.

Sedan därefter kanske jag klär på mig, gör någonting annat men man ska och bör inte ändra mina rutiner, då blir det kaos i mig och jag vet ej vad jag skall göra ^^ Men jag har rutiner på olika sätt, hur jag gör mina mackor, hur jag klär på mig, hur jag sminkar mig osv.

Har inte mycket till rutiner. Min pedagog sa att det är vanligt bland de med aspergers, vanligare än man tror för folk tror att de allra flesta är rutinbundna. Men båda sorterna finns.

Alltid har svårt för rutiner. Jag har i unga år gjort sådant som andra gjort, gått upp, gått i skolan, ätit med familjen. Allt som krävde att jag tog tag i det själv var väldigt svårt. Aldrig gjort mycket läxor. En gång tänkte jag träna lite varje dag och det varade en dag.

Däremot hade jag en inbokad aktivitet så var det inga problem komma iväg på den. Skapade andra struktur kunde jag följa den. Det är därför min städning funkar, jag vet att boendestöd kommer 4-5 gånger i månaden så då är det bokat. Nu är min lägenhet inte längre lik en knarkarkvart.

Jag är väldigt tvehågsen till rutiner. Dels vet jag att de är bra för mig, men jag vill heller inte vara bunden. Särskilt inte av andra. Jag vill vara fri. Samtidigt vill jag att allt ska funka. Och det gör det inte.

Tack vare BS och DV så vet ja numera vilken dag i veckan det är. Innan hade jag ingen aning.

Startknapp finns på mig numera. Den heter ritalin och funkar i vissa fall. Inte alla. Men annars... jag tänker igenom det jag ska göra steg för steg. Sen kommer jag inte mig för.

Rutiner behöver inte alltid ha att göra med när du gör något eller hur ofta utan mer hur du gör något. Hur du gör när du duschar eller hur du gör när du tar fram något att äta eller hur du gör när du dukar ett bord mm mm.

Jobbigt utan rutiner, jag blir grymt rastlös och så. Jag jobbar med rutiner / veckoschema med min arbetskonsulent på mottagningen ett par gånger i månaden, t.ex att jag går upp 7.15 och äter frukost, går ut till skogen 10.00 mm...funkar rätt bra

Hade under uppväxten nog hyffsat med rutiner,
på vardagarna i ialla fall.

Men mitt liv med en bohemisk sambo mosade allt sånt där och sen hade vi ju väldigt varierande jobb + kor och hästar och får och ja.. det blev nästan lättare att itne ha några rutiner då, då var det bara att ta sakerna som dom kom.
Lite lika när barnen var spädisar, rutiner stjälpte mest då, varierade ju rätt mycket efter barnens behov.

Nu när dom är i förskoleåldern börjar vi faktiskt ha lite rutiner.
Även om dom är rätt borta just nu efter semester och sommarlov.

Med vissa grejer har jag rutiner, med annat behövs inga rutiner alls. Svårt att förklara... Trots att jag är myndig och bor hemifrån tycker mina föräldrar (speciellt mamma) att jag borde ha mer rutiner t.ex äta var tredje timme så jag inte får blodsockerfall och börjar småäta onyttiga saker, gå och lägga mig senast ett visst klockslag, städa lite varje dag osv, medan jag själv äter när jag är hungrig, FÖRSÖKER lägga mig i tid, städar när det är stökigt.

Men visst, det är skönt med rutiner ibland. Jag ser t.ex fram emot skolan som börjar snart, för då vet jag vad jag har att göra om dagarna, istället för att sitta hemma och tänka på vad jag ska hitta på idag.

Mina rutiner fungerar inte om jag inte har ett schema att följa (skriver ett för var vecka för att få vardagen att gå runt), men att lägga sig på kvällen går aldrig hur många scheman jag än skriver. Få inte rätt på det, utan lägger mig alltid mitt i natten/tidig morgon oavsett hur tidigt jag än ska upp dagen efter...

Rutiner vet jag knappt vad det är. Sen jag slutade jobba så finns det inga rutiner alls. Saker blir lite hipp som happ. Och så går det i kaoset tecken oxå.

Mår bäst av att ha bestämda rutiner men har väldigt svårt att komma igång och att hålla dem.
Långtidssjukskriven.
En dag när det fungerar som bäst har jag det så här:
* Går upp 08.00, tar min medicin
* Äter frukost
* Dricker kaffe framför datorn
* Kollar e-post, Facebook med mera
* Lyssnar på musik, ofta med TVn på i bakgrunden
* Borstar tänderna
Nu har klockan hunnit bli runt 12
* Sitter vid datorn en stund till
* Kl 13 tar jag min medicin och sen packar jag väskan och går iväg till gymmet/simhallen
* Är framme där mellan kl 13.30-14.00 (mitt kort gäller för inpassering fram till 14)
* Tränar/simmar i 1-2 timmar ibland bara gym, ibland bara simning, oftast en kombination av bägge.
* Byter om, duschar, går hem
* Lagar mat och äter, oftast ihop med min sambo/särbo.
* Dricker kaffe
* Umgås med henne, ser på TV
* Sitter vid datorn igen
* Går och handlar mat och lite annat
* Sitter vid datorn med en mugg kaffe
* Lagar mat och äter
Nu brukar klockan ha blivit ca 20
* Tar kvällsmedicin
* Ser lite mer på TV med sambo/särbo och ofta en av hennes söner
* Sen så lägger vi oss runt kl 22.

Fast ofta så blir det inte så här. Har en enormt hög tröskel för att komma igång.
Vaknar kl 8 men tar mig sällan ur sängen förrän 10-11 och sen blir dagen förskjuten och ibland helt upp och ner.

Kan bara säga att jag är precis likadan och har haft liknande funderingar.

Jag gör nästan alltid likadant när jag städar, men det beror på att det funkar och dessutom lär sig BS vad de ska göra och jag ska göra. Det blir en trygghet för dem oxo. De är ju inte perfekta människor utan tror de behöver förutsägbarhet oxo. Har märkt att jag får vikarierna först så jag är nog den enkla att stötta.

Men det tar lång tid att nöta in ett stadigt beteende runt en viss sak. Så jag gör den säkert på massa olika sätt innan det kristalliserar ut sig det bästa sättet för mig. Vissa saker blir olika olika gång, t ex har jag diskmaskin och där ställer jag in saker organiserat där det ska vara men vad jag sätter in är inte samma.

Bosta hår och tänder brukar jag göra efter jag klätt mig, men det kan vara omvänt oxo om det blir enklare den gången, inte ristat i sten.

Det där med att äta regelbundet har jag funderat på. Det verkade faktiskt som jag mådde bättre när jag åt mer oregelbundet men pressen på mig utifrån har varit stor och jag har fått det i bakhuvudet att det är bra att äta mer regelbundet. Vilket har fått till följd att jag gått upp i vikt litegrann. Så ska jag fortsätta med detta måste jag göra pyttesmå portioner och det är jag verkligen inte van med. Så nu undrar jag om oregelbundet ätande är så farligt. Jag har inga sockerfall eller sådant.

Jag tror inte att det behöver vara fel att äta oregelbundet, i alla fall inte om man har lärt sig lyssna på kroppen. Om man äter när man är hungrig och slutar äta när man är mätt spelar det kanske inte så stor roll hur regelbundet det är? Fast jag har märkt att det är ganska självreglerande - när jag började lyssna mer på kroppens hungersignaler blev jag så småningom hungrig på ungefär samma tider varje dag.

Annars är jag väldigt rutinlös och känner igen mig i övrigas inlägg. Det skulle underlätta vardagen om jag hade åtminstone ett par rutiner som förankring, men det lyckas liksom inte.

Jag blir aldrig hungrig och mätt i magen. Jag försöker bara äta innan jag känner mig svag. Jag kan känna hunger bara om jag tar ritalin. Jag äter en bestämd mängd mat. Även då jag åt regelbundet hade jag inga riktiga mättnadskänslor, jag åt den mängd andra åt.

kiddie skrev:Jag blir aldrig hungrig och mätt i magen. Jag försöker bara äta innan jag känner mig svag. Jag kan känna hunger bara om jag tar ritalin. Jag äter en bestämd mängd mat. Även då jag åt regelbundet hade jag inga riktiga mättnadskänslor, jag åt den mängd andra åt.

Aha, det är förstås svårt att lyssna på kroppen om den inte säger något. Men om du verkade må lite bättre av att äta oregelbundet kanske det inte är så viktigt att äta regelbundet, oavsett vad folk säger? Jag tänker att om man gör något som kroppen inte mår bra av så säger den ifrån på ett eller annat sätt, så det lär märkas.

Ja, jag har insett det. Tror faktiskt jag ska sluta vara "duktig" och äta regelbundet och äta när jag vill, som innan. Har alltid trott på folk att jag gjorde något dumt och nästintill farligt. Ibland kan jag inte tänka själv och litar inte på mig själv som jag gjorde förr...

När jag har bra perioder behöver jag inte så mycket rutiner, men ju sämre jag mår desto mer rutiner har jag. Allt från hur jag viker filten på soffan innan jag går och lägger mig, hur jag tvättar händerna, vad jag äter för mat, till hur dagen ska vara upplagd. En rutin som jag har varje dag är hur jag äter någonting till någonting på teven precis innan jag går och lägger mig. Om jag inte äter framför teven eller inte har någonting att titta på så blir det knas i mig och jag kan inte somna..

Jag måste ha något att göra när jag äter. Att bara äta funkar inte. Jag vet lixom inte hur man gör. Vad är då meningen med att äta? (Ja, jag är konstig.)

kiddie skrev:Jag måste ha något att göra när jag äter. Att bara äta funkar inte. Jag vet lixom inte hur man gör. Vad är då meningen med att äta? (Ja, jag är konstig.)

I så fall är jag lika konstig, för sån är jag också. Om jag har sällskap är det okej, då kan jag ju sitta och prata, men om jag är ensam kan jag inte sitta rakt upp och ner och bara äta. Äter framför tv:n eller datorn, eller löser korsord eller läser nån tidning om jag är civiliserad och sitter vid köksbordet.

Jag äter alltid vid datorn numera. Annars bläddrar jag i tidningar eller böcker. Att äta rakt upp och ner funkar inte för mig heller.

Känns bra att se att många är som jag med sånt här. Jag har heller aldrig haft någon vettig dygnsrytm, utom när jag var liten och mina föräldrar såg till att jag kom i säng. Samma med mat, läxor, allt. Jag tänker ofta att det skulle vara bra för mig med regelbundenhet, inte minst med tanke på jobb - det blir hemskt jobbigt ibland när jag inte sover på "rätt" tid.

Jag avskyr verkligen att behöva rätta mig efter bestämda tider. Jag känner mig instängd. Och jag blir stressad långt i förväg inför en avtalad tid, även om aktiviteten i sig inte är särskilt jobbig. Det räcker med att det finns en tid, och att jag vet att jag måste se till att vara förberedd och klar då.

Men jag är rutinbunden i hur jag gör saker, precis som flera har skrivit. Jag äter när jag blir hungrig, men jag äter alltid ungefär samma sak. Det där med att man blir hungrig tycker jag för övrigt är besvärligt och irriterande. Jag kan tycka att mat är gott om någon annan lagar, men annars vill jag helst slippa allt det där. (Och ja, jag äter också vid datorn. Eller radion, det funkar också.)