Hej alla!
Min sambo och jag har varit ihop framochtillbaka i ca 10 år. Hans adhd är sen länge känd och han medicinerar med Elvanse och Brintellix. På senare tid har jag kommit på att jag tror att det är något mer som orsakar alla våra bråk och kommunikationsproblem, nämligen asperger.

Min sambo stämmer in på i princip alla typiska kännetecken förutom problem med ögonkontakt och ”osocial/asocial” vilket inte alls är hans problem.

Vi har inte sex. Alls. Eller det har hänt 1,5 ggr på två år.
Det jag vill ha hjälp med från er kära medlemmar är att försöka förstå om detta går att göra någotsomhelst åt eller om jag bara ska lämna? Han projicerar problemet på mig såklart, det är mitt fel för att jag tjatar om sex, är svartsjuk osv osv... Har många med asperger samma problem? När jag läser verkar det som att det finns en röd tråd- asperger och mindre sex i relationer.

Tacksam för alla svar på förhand

Hur har man sex 0,5 gånger...?

antonius skrev:Hur har man sex 0,5 gånger...?

Lite mer allvarligt (jo, jag undrade också över "0,5" och skrattade lite) - spelar det egentligen någon roll om din pojkvän är aspergare eller inte? Om han inte vill ha sex, och det är en deal-breaker för dig bör du nog helt enkelt lämna.

Sen kan det förstås vara så att han har något slags problem (ingen erektion, kommer för snabbt, etc) som han skäms för att berätta om. Vilket i så fall ju är förbaskat synd, sånt händer och kan ofta utredas inom vården, om man hittar rätt förstående kontakt. Kan vara knepigt att ta upp, förstås...

Det där med om det är vanligt bland aspergare - jo, jag har sett uppgifter på att det statistiskt är vanligare med asexualitet hos aspergare. Men det är som alltid med statistik och generaliseringar: det går inte att säga om det har betydelse i det enskilda fallet, och i så fall vad den betydelsen skulle vara.

Medicinerna då? Båda som nämns av TS kan enl. FASS påverka det sexuella.

Tack för alla svar

Jo, det ska jag berätta för er, 0,5 ggr gånger tre har varit penetration sedan ca 10-15 juck sedan inget mer.... Han har sagt då att "jag fått en försmak på vad som komma skall" typ...Sedan har snoppen gått och lagt sig. Vet inte om man ska skratta eller gråta.

Jag vill igen förtydliga att han själv förklarar det hela med att eftersom jag bråkar/tjatar så mycket om att vi inte har sex infinner sig aldrig rätt känsla för honom... Hm. Ja, visst, det kan ligga nåt i att mitt tålamod och humör tryter såhär in på andra året utan sex MEN en man i 45-årsåldern, som ligger bredvid mig i sängen (jag är snygg, smal, renlig jag lovar!) och får inte stånd....!!?? Vi sover ju ihop i princip varenda natt. Och vi är inte släkt.

Ja medicinerna kan påverka @Fabela Men förklarar det verkligen inget sex på två år?

Aspis+adhd skrev:Ja medicinerna kan påverka @Fabela Men förklarar det verkligen inget sex på två år?

Kanske? Har han provat andra alternativ? Det kan kanske vara värt att testa annars?
Biverkningar kan ju slå lite hur som helst, så jag skulle nog inte utesluta den möjligheten iaf, utifrån det du berättat.

Aspis+adhd skrev:Hej alla!
Min sambo och jag har varit ihop framochtillbaka i ca 10 år. Hans adhd är sen länge känd och han medicinerar med Elvanse och Brintellix. På senare tid har jag kommit på att jag tror att det är något mer som orsakar alla våra bråk och kommunikationsproblem, nämligen asperger.

Min sambo stämmer in på i princip alla typiska kännetecken förutom problem med ögonkontakt och ”osocial/asocial” vilket inte alls är hans problem.

Vi har inte sex. Alls. Eller det har hänt 1,5 ggr på två år.
Det jag vill ha hjälp med från er kära medlemmar är att försöka förstå om detta går att göra någotsomhelst åt eller om jag bara ska lämna? Han projicerar problemet på mig såklart, det är mitt fel för att jag tjatar om sex, är svartsjuk osv osv... Har många med asperger samma problem? När jag läser verkar det som att det finns en röd tråd- asperger och mindre sex i relationer.

Tacksam för alla svar på förhand

Jag betvivlar att problemet ligger i själva sjukdomsbilden. Det är nog snarare något i själva relationen som klämmer och har man svårt att kommunicera försvårar det ju möjligheterna till någon lösning. Det jag tycker du skall göra är att försöka diskutera saken lugnt och sansat med honom och försöka få en förklaring till varför han ej är intresserad av intim närhet, kanske är det något annat som ligger bakom som är svårt att få fram? En massa tjafs och bråk i en kärleksrelation är ju inget som underlättar sexlivet så därför är det nog viktigt att försöka sätta sig in i vad som händer. Har känslorna och kärleken svalnat eller ej?

Kan berätta att jag själv har Aspergers diagnos men den sexuella biten har aldrig varit något problem. Det har nog snarare varit att jag ibland önskat att jag orkat mer, för har jag levt i en relation så har jag gjort det för just kärlekens skull och då är det naturligt att man vill älska med sin partner. Allt känns väldigt enkelt just när man verkligen tycker om och bryr sig om någon, åtminstone i min värld.

Just därför är jag relativt övertygad om att något annat ligger bakom än just själva diagnosen och mediciner.

Jo, det är ju så att asexualitet är länkat till Asperger och neurodiversitet. Det är mest bland kvinnor, men det är vanligare bland män med. Fast sedan är det ju också så att asexualitet och neurodiversitet är lite speciellt. Det är inte lusten som saknas, utan många tycker samlag är äckligt. Om det är så får man leta efter annat sex än just samlag.

Sedan så är ju bråk och kommunikationsproblem en försvårande omständighet som inte direkt leder till mer sex om man är neurodivers.

Ni har varit ihop (från och till) i tio år men först under de senaste två åren har ni försökt er på sex? Eller menar du att det är först de senaste två åren det har blivit problem? Har han öht haft sex med någon före dig?

Vi har inte sex. Alls. Eller det har hänt 1,5 ggr på två år.

Det låter som han antingen är impotent (vill men kan inte) el asexuell (vill inte). I båda fallen skyller han på dig.

Här är en tråd där det står en del om asexualitet: sexuell-laggning-omrostning-t5150.html

Ett par trådar om just asexualitet men dem har du kanske redan läst:
as-asexuell-och-singel-resten-av-livet-t25047.html
asexuella-relationer-med-det-motsatta-konet-t31466.html

Ni måste prata. Han måste sluta skylla på dig och tala om vad han vill. Att den sexuella lusten går ner i ett förhållande är normalt och efter ett tag kommer fysiska och psykiska orsaker att blandas och det blir svårt att komma vidare.

Om ni inte kan hitta en lösning så sök hjälp, säger jag. Endera för det fysiska eller för er relation eller vad ni kan komma överens om att skon klämmer. Det är det första. Och en såpass långvarig relation är troligen värd det.

Det andra. Fixera er inte för mycket med penetration eller omslutande sex. Är han impotent så gör det bara saken värre. Sen kan man längta efter just det man inte kan få. Det betyder inte att man inte kan en massa andra saker under tiden.

Jag känner igen problemet då vi heller aldrig får till det. Här skylls det också på mig, att jag tjatar. Dock är det så, att han ej har några problem att göra det på "egen hand" så att säga. När vi väl får till det så handlar det oftast om smekning å sen är det klart, tycker han. Blir sååå ledsen.

Jag vill ha sex och tänker ofta på sex så det stämmer inte in. I mitt senaste förhållande var det jag som ville ha oftare än henne. Dock känner jag igen erektil dysfunktionen, det är svårare med en person man inte känner sig bekväm med och om hon inte verkar tycka om det så tappar man lusten. Jag har pratat med läkare och det sitter psykiskt och jag är trött på det så fått medicin för det.