lol

Neh jag var inget fan av Stalin heller

Aquarius80 skrev:

Toblerone skrev:Njaaa... är du säker på det? Jag tänker iofs på hur det var i början, 60 - 80-talet ungefär. Men, en kollega till mig var på Kuba förra året, flera veckor, och som socionom är hon intresserad av hur folk har det. Hon tyckte inte det var så illa numera.

Nej, det är verkligen inte så illa på Kuba Det är säkert mycket värre både i Grekland och på Irland. Eller hur Toblerone?

Titta gärna på denna video från Kuba innan du svarar:

Jag tänker iofs på hur det var i början, 60 - 80-talet ungefär.

Jag tycker att det där är helt irrelevant. Det var säker ännu bättre på 1200-talet, vad vet jag. Snälla, glöm inte bort att det är 2017 nu och inte 1961 eller 1982. Dagens Kuba är ett inferno, precis som dagens Venezuela.

Det vore en fördel om du läste på lite innan du tvärsäkert påstår att det är helt åt skogen att jämföra med Grekland, Spanien och Irland. Ja, det verkar vara så att det är värre i Grekland när det gäller fattigdom. Och det var ju det du påstod inte stämde. Att Grekland är en demokrati och Kuba fortfarande ett odemokratiskt system som förtrycker folket - det har jag aldrig bestridit.

Och, vad vill du säga med den videon? Den är ju inte representativ. Ser hela ön ut så? Det gör den inte. Du skulle kunna filma rumänska romer i Sverige - de bor ungefär så. Och jag är helt säker på att du hittar liknande i många europeiska länder. Inte alltid romer, i östeuropa kan även den egentliga befolkningen bo ganska desperat. Dessutom vet du ju inte om dessa människor har erbjudits annat. Det har du här i Sverige också att psykiskt sjuka eller missbrukare väljer att leva i misär, trots att de inte behöver.

Istället för att titta på skumma videon (på spanska, vilket inte jag förstår. Gör du?) kan du titta på vad svenska regeringen säger. Det skulle jag tro är mer trovärdig:

http://www.regeringen.se/rapporter/2017 ... er-i-kuba/

Och visst, det är inte så bra, men det gäller mest det odemokratiska systemet och att man fängslar folk som inte håller med. Men fri utbildning och sjukvård har man. Och det är förstås inget system som jag skulle vilja ha. Absolut inte. Jag tycker helt enkelt, det var väl menat, men fel gjort. Och man får inte glömma att det inte har varit så lätt att göra något vettigt av landet för att USA har saboterat. Castro har gjort samma sak som Palme gjort i Sverige - skapat ett folkhem. Inte lika demokratiskt som Palme förstås. Samtidigt måste man se att Palme inte var så öppen, ärlig och hederlig som han verkade. Han har trixat och manipulerat en del också.

Och visserligen var Björn Afzelius naiv som hyllade Kuba helt okritiskt. Men det fanns förstås också mycket positivt. Helt blind var han inte heller.

https://www.youtube.com/watch?v=RMyXnd00Tl4

Och det är visserligen irrelevant hur det var på 1200-talet, men 60-, 70-talet är inte irrelevant. Det som hände i Sverige på den tiden påverkar oss fortfarande. Dessutom var det ju precis min punkt - att det var bra menat från början, men det kan bli sämre. Ändå bra att Raoul Castro sägs vara beredd att förbättra systemet.


Och många demokratiska länder fungerar inte som de ska. Att det är så illa i Grekland, beror på korruption. Och grekerna är så vana vid det, de kan inte tänka sig ett annat system. Det vill säga de har din modern demokrati, men det händer en hel del under ytan, som ingen vågar göra något åt. Min man påstår Italien går samma väg som Grekland, det blir bara värre.

Huggorm skrev:I början fick Cuba ganska mycket hjälp från Sovjet men när det landet upphörde blev det lite svårare

Jo, och jag tycker ju det var ett modigt steg av Castro att vända sig till Sovjet. Ett litet land som Kuba som Amerikanerna försöker invadera? Vad skulle han göra? Alternativet var ju att låta Amerikanerna styra. Och amerikanerna har haft bojkotter mot Kuba hela tiden. Först Obama ändrade på det.

triggerhappyD skrev:
När man lyfter fram och framställer kapitalismen som en lyckad ideologi så hänvisar man nästan alltid till länder som Usa och Storbritannien osv, länder som faktiskt byggt sitt välstånd och rikedom på att invadera och roffa åt sig av andra länders rikedom.
Medans man alltid undviker o nämna att merparten av dom kapitalistiska länderna har hög fattigdom och kriminalitet, korruption osv. Ofta till följd av dom "lyckade" kapitalist ländernas exploaterande.

Medans man samtidigt försöker lyfta fram socialistiska länder som misslyckade utan att ge en kontext. Vi kan ta Kuba som exempel, dom har varit under ekonomiska embargon och dylikt i över 50 år, precis som många andra "misslyckade" socialistiska stater.

Precis. Det är en lömsk strategi att först saboterar för länderna och sedan påstå att det måste bero på systemet. Nu säger jag INTE att jag tror på kommunisms princip - jag tror inte att människan klarar det. Folk delar inte med sig och jobbar flitigt ändå.

Och Storbritannien har fått mycket genom att bara ta det, och sedan har de förlorat mycket, men de har ju råd. Andra länder har knappt haft chans att ta sig dit.

triggerhappyD skrev:Det rör sig alltså inte om en person diktatur som propaganda försöker framställa det som, utan som en "klass diktatur" där klass samhället avskaffas och där följden blir att staten inte längre är nödvändig, först då uppnår man kommunism.

Vilket ingen nation än så länge har gjort. Norge är väl kanske den nation som kommit längst där även om dom har långt kvar.

Men hur som, för att kort bemöta dom som i tråden försöker säga att socialism inte fungerar eller alltid leder till enpartivälde osv och försöker göra orättvisa jämförelser med kapitalismen.

När man lyfter fram och framställer kapitalismen som en lyckad ideologi så hänvisar man nästan alltid till länder som Usa och Storbritannien osv, länder som faktiskt byggt sitt välstånd och rikedom på att invadera och roffa åt sig av andra länders rikedom.
Medans man alltid undviker o nämna att merparten av dom kapitalistiska länderna har hög fattigdom och kriminalitet, korruption osv. Ofta till följd av dom "lyckade" kapitalist ländernas exploaterande.

Jag gillar ingen diktatur, inte heller "klassdiktatur".

Det viktiga är om ett land är en demokrati och en rättsstat. Och hittills har jag då inte sett något sådant land som inte samtidigt är kapitalistiskt. Det finns ju en massa kapitalistiska diktaturer också. Vet inte vad man ska kalla Kina, en till namnet socialistisk diktatur men i praktiken en kapitalistisk diktatur. Ändå har kineserna fått det bättre nu än under den socialistiska diktaturen under Mao.

F ö så är ju även Norge, Sverige, Finland, Danmark och Island kapitialistiska demokratier. Har vi också blivit välmående genom att roffa åt oss av andra länders rikedomar?

Korruptionen urholkar förstås demokratin. Men skulle det bli bättre i en folkdemokrati? Knappast, där skulle det bli förbjudet för massmedia att ens ta upp den.

Jag är ju kristen och troende så för mig är de värdena viktigast, jag är därför kristen konservativ antar jag. Partipolitiskt är det Kristdemokraterna eller Kristna Värdepartiet jag ger min demokratiska röst i valen.

triggerhappyD skrev:Många så kallade socialistiska nationer är som mest kapitalistiska strax innan dom faller samman.

Precis så var det med Sovjet Unionen.

Och om vi tar Venezuela tex så kontrolleras över 2/3 av ekonomin av den privata sektorn.
Dom har privata sjukförsäkringar...
Det är högre % som jobbar inom den statliga sektorn i länder som tex Frankrike, Sverige, England, Norge, mfl än vad det är i Venezuela.

Och vill man snacka Kuba så finns det mycket externa faktorer som bidragit till att det ser ut som det gör i det landet.

Tycker även Toblerone hade en bra poäng, att vi ska inte glömma bort alla misslyckade kapitalistiska länder både inom Europa och över världen.

Det blir inte bra jämförelser om man handplockar precis som man vill när man vill göra sina poänger.

Sen för alla dom som inte verkar förstå de grundläggande problematiken med kapitalismen.
Kolla denna, inte super långt, och Richard Wolff förklarar så till och med ett barn kan förstå

Japp. Jag har kollat den nu. Visst har han rätt? Men det är ju också så att USA är mycket längre borta från det än t.ex. Sverige. När jag kom till Sverige 1990, så var mitt första intryck: Det här är ett socialistisk land. Liknar DDR ganska mycket. Sedan vet jag inte om det är så att alla system imploderar. Om det är så, så är det ju faktiskt inte bara dem kommuniska/socialistiska systemen som inte fungerar, utan ALLA system. Och han har i princip rätt i att Ryssland och Kina hade dem mest fantastiska utvecklingar, trots kommunistiska system. Att det inte höll längre än 50 eller 100 år - det kanske är normalt?

Alien skrev:

triggerhappyD skrev:Det rör sig alltså inte om en person diktatur som propaganda försöker framställa det som, utan som en "klass diktatur" där klass samhället avskaffas och där följden blir att staten inte längre är nödvändig, först då uppnår man kommunism.

Vilket ingen nation än så länge har gjort. Norge är väl kanske den nation som kommit längst där även om dom har långt kvar.

Men hur som, för att kort bemöta dom som i tråden försöker säga att socialism inte fungerar eller alltid leder till enpartivälde osv och försöker göra orättvisa jämförelser med kapitalismen.

När man lyfter fram och framställer kapitalismen som en lyckad ideologi så hänvisar man nästan alltid till länder som Usa och Storbritannien osv, länder som faktiskt byggt sitt välstånd och rikedom på att invadera och roffa åt sig av andra länders rikedom.
Medans man alltid undviker o nämna att merparten av dom kapitalistiska länderna har hög fattigdom och kriminalitet, korruption osv. Ofta till följd av dom "lyckade" kapitalist ländernas exploaterande.

Jag gillar ingen diktatur, inte heller "klassdiktatur".

Det viktiga är om ett land är en demokrati och en rättsstat. Och hittills har jag då inte sett något sådant land som inte samtidigt är kapitalistiskt. Det finns ju en massa kapitalistiska diktaturer också. Vet inte vad man ska kalla Kina, en till namnet socialistisk diktatur men i praktiken en kapitalistisk diktatur. Ändå har kineserna fått det bättre nu än under den socialistiska diktaturen under Mao.

F ö så är ju även Norge, Sverige, Finland, Danmark och Island kapitialistiska demokratier. Har vi också blivit välmående genom att roffa åt oss av andra länders rikedomar?

Korruptionen urholkar förstås demokratin. Men skulle det bli bättre i en folkdemokrati? Knappast, där skulle det bli förbjudet för massmedia att ens ta upp den.

Jag har en idé! Man vill förstås ha kvar demokrati och rättsstat som du säger, men problemet med en demokrati kan ju vara att det kommer en ny regering vart fjärde år (om inte ett parti lyckas hålla sig längre) och de kan i princip rasera allt igen som den förra regeringen har byggt upp. Hur vore det om man skulle sätta upp en slags plan - bara för viktiga långfristiga frågor - och att nya regeringar blir tvungna att följa den planen (som förstås ska vara tidsbegränsad)? Allt annat får de göra som de vill.

Vem ska ställa upp den planen, bestämma vad som behövs göra? Antigen så får politiker från alla partier bestämma det tillsammans, men då ska det inte vara vad majoriteten tycker, utan då ska ALLA vara överens. I Östeuropa har sånt tradition. Kanske inte direkt i politiken (förutom bland ledare som alla har en viss makt), men inom industri, olika arbetsplatser, osv. Det är där väst- och östtyskar hade svårt att förstå varandra, t.ex. om de jobbar ihop. I Östtyskland var det nämligen vanligt att diskutera saker så länge, tills man hade kommit fram till något som ALLA kunde förlika sig med. En kompromiss kanske ibland. Det hade de lärt sig av ryssarna förstås. Och västtyskar kör stenhårt demokrati-principen: Majoriteten styr, skit i minoriteten som inte håller med. Vilket är okej, om man inte kan komma överens. Men det kanske inte vore så dumt att försöka komma fram till en konsensus, innan man tvingar igenom majoritetens åsikt? Det kan vara ett komplement till demokratin.

Det finns en annan möjlighet också. Så som det brukar funka numera - ta in en konsult. Eller flera. Experter som gör en bedömning. Sedan får politikerna lita på att den stämmer. Eller så kan man ju dubbelkolla efter några år. Men det finns egentligen inget som talar emot lite längrefristiga planer även i en demokrati.

Och för instabila länder som börjar lära sig hur det fungerar, vore det idealt om det fanns en plan och ingen kan bara slopa den och köra nåt helt annat igen.

Toblerone skrev:När jag kom till Sverige 1990, så var mitt första intryck: Det här är ett socialistisk land. Liknar DDR ganska mycket.

Hurså? Fanns det ett svenskt Stasi med en massa inofficiella medarbetare som rapporterade? Fanns det i praktiken bara ett parti? (Visserligen regerades Sverige av socialdemokraterna i 40 år, men detta hade ändrats år 1990.) Kastades oppositionella i fängelse och torterades och deras barn förbjöds att studera vid universitetet? Fanns det en mur mot grannlandet där medborgare som försökte fly sköts ihjäl? Verkade folk fattigare än i Västtyskland?

Eller var det att alla verkade tycka likadant här? Var alla likadant klädda?

Jag vet att i USA tolkades "socialdemokratisk" som "socialistisk = kommunistisk", men det är stor skillnad på socialdemokrati (som kan väljas bort) och kommunism (som oftast inte kan väljas bort).

Arbetar man på byrå i Tyskland är det kostym/dräkt som gäller i betydligt högre utsträckning än i Sverige och du säger absolut inte du till chefen.

Alien skrev:

Toblerone skrev:När jag kom till Sverige 1990, så var mitt första intryck: Det här är ett socialistisk land. Liknar DDR ganska mycket.

Hurså? Fanns det ett svenskt Stasi med en massa inofficiella medarbetare som rapporterade? Fanns det i praktiken bara ett parti? (Visserligen regerades Sverige av socialdemokraterna i 40 år, men detta hade ändrats år 1990.) Kastades oppositionella i fängelse och torterades och deras barn förbjöds att studera vid universitetet? Fanns det en mur mot grannlandet där medborgare som försökte fly sköts ihjäl? Verkade folk fattigare än i Västtyskland?

Eller var det att alla verkade tycka likadant här? Var alla likadant klädda?

Jag vet att i USA tolkades "socialdemokratisk" som "socialistisk = kommunistisk", men det är stor skillnad på socialdemokrati (som kan väljas bort) och kommunism (som oftast inte kan väljas bort).

Spoiler: visa

Apropå kläder.Det lustiga är att när jag var på ett kort besök i Tyskland för ca 10 år sen och väntade på tåget så tyckte jag att en del tyskar, som var yngre än jag, klädde sig i sådana kläder som mina föräldrar hade. De verkade inte så modemedvetna. Men det kan ju tolkas som att de inte var så ängsliga som stockholmare, som alltid vill ha det senaste och ständigt sneglar mot USA.

Har hört samma från andra utlänningar.

Alien skrev:

Toblerone skrev:När jag kom till Sverige 1990, så var mitt första intryck: Det här är ett socialistisk land. Liknar DDR ganska mycket.

Hurså? Fanns det ett svenskt Stasi med en massa inofficiella medarbetare som rapporterade? Fanns det i praktiken bara ett parti? (Visserligen regerades Sverige av socialdemokraterna i 40 år, men detta hade ändrats år 1990.) Kastades oppositionella i fängelse och torterades och deras barn förbjöds att studera vid universitetet? Fanns det en mur mot grannlandet där medborgare som försökte fly sköts ihjäl? Verkade folk fattigare än i Västtyskland?

Eller var det att alla verkade tycka likadant här? Var alla likadant klädda?

Jag vet att i USA tolkades "socialdemokratisk" som "socialistisk = kommunistisk", men det är stor skillnad på socialdemokrati (som kan väljas bort) och kommunism (som oftast inte kan väljas bort).

Spoiler: visa

Apropå kläder.Det lustiga är att när jag var på ett kort besök i Tyskland för ca 10 år sen och väntade på tåget så tyckte jag att en del tyskar, som var yngre än jag, klädde sig i sådana kläder som mina föräldrar hade. De verkade inte så modemedvetna. Men det kan ju tolkas som att de inte var så ängsliga som stockholmare, som alltid vill ha det senaste och ständigt sneglar mot USA.

Jag kanske har uttryckt mig lite fel. Det är ändå ganska stor skillnad till Östtyskland, men det var några detaljer som påminde om det. Generellt tyckte jag Sverige verkade vara det socialistiska landet som Östtyskland VILLE vara.

Likheter var: Det fanns ingen variation i mataffärerna, jämfört med Västtyskland där man alltid hade fyra, fem liknande produkter - t.ex. mat - en sorts pasta, en sorts kyckling (bara hela kycklingar, inga bitar), i stort sett en sorts choklad (det fanns nog även Fazer då, men Marabou övervägde. Det har ändrat sig mycket sedan dess. Numera finns variation.

Vårdcentraler - helt okänd fenomen i Västtyskland, men mycket typiskt för Östtyskland. Enhetsskola, enkel sjukförsäkring och skattesystem. Lönerna ligger mycket nära ihop - i Västtyskland var skillnaderna betydligt större. Alla får en dagisplats - typiskt för Östtyskland, inte för väst. Vänta på operationer - förekom inte i Västtyskland, men i öst.
Bostadsförmedling!! Där kände jag mig verkligen som i ett kommunistiskt samhälle! Det måste ju gå att leta efter bostad själv? Nej, det gick inte. Även i andra situationer, t.ex. plugga på komvux letade jag efter möjligheten att påverka - läsa i en snabbare takt t.ex. - går inte. Mindre möjlighet att påverka sina utgifter: Alla lägenheter har bra standard, och är därför dyra. Bo i en bostad med sämre standard som är billigare? Finns inte.

Jo, jag kände att man i Västtyskland kunde påverka mer hur man ville leva. I Sverige var det direkt förbestämd: Så här funkar det, bostad får man av bostadsförmedlingen, dagisplats får man också efter köande (och får inte bestämma om det är dagisplats eller dagmamma man vill ha).

Nej, jag menade naturligtvis inte den delen som gäller åsiktsfrihet och rättssäkerhet. Men det du sa med om folk tycker likadant - de är förstås vana att få mycket "serverad" och är därför lite mera passiva än vad tyskar brukar vara.

Man kanske kan säga att Sverige är så nära fungerande kommunism som det är möjligt att komma

Huggorm skrev:Man kanske kan säga att Sverige är så nära fungerande kommunism som det är möjligt att komma

Det är rätt många år sen gränsen till icke fungerande passerades första gången.

nallen skrev:

Huggorm skrev:Man kanske kan säga att Sverige är så nära fungerande kommunism som det är möjligt att komma

Det är rätt många år sen gränsen till icke fungerande passerades första gången.

Ja, det gick bättre på sextiotalet när vi hade obegränsat med exportmöjligheter och industrin gick på högvarv. Kommunism fungerar bäst när man har stort pengainflöde utifrån, se bara på hur det gått med Venezuela

Huggorm skrev:Ja, det gick bättre på sextiotalet när vi hade obegränsat med exportmöjligheter och industrin gick på högvarv.

Ja, såvitt jag kan förstå bestämde man sig för att med vett och vilja ge bort resultatet och sabotera maskineriet som gjorde det möjligt. Tvi Palme!

Huggorm skrev:Kommunism fungerar bäst när man har stort pengainflöde utifrån, se bara på hur det gått med Venezuela

Hmmm... det uttalandet klingar bekant, det låter som nåt som diverse vänsterfragglar bukar hävda om fri företagsamhet.

Toblerone skrev:Jag kanske har uttryckt mig lite fel. Det är ändå ganska stor skillnad till Östtyskland, men det var några detaljer som påminde om det. Generellt tyckte jag Sverige verkade vara det socialistiska landet som Östtyskland VILLE vara.

Likheter var: Det fanns ingen variation i mataffärerna, jämfört med Västtyskland där man alltid hade fyra, fem liknande produkter - t.ex. mat - en sorts pasta, en sorts kyckling (bara hela kycklingar, inga bitar), i stort sett en sorts choklad (det fanns nog även Fazer då, men Marabou övervägde. Det har ändrat sig mycket sedan dess. Numera finns variation.

Vårdcentraler - helt okänd fenomen i Västtyskland, men mycket typiskt för Östtyskland. Enhetsskola, enkel sjukförsäkring och skattesystem. Lönerna ligger mycket nära ihop - i Västtyskland var skillnaderna betydligt större. Alla får en dagisplats - typiskt för Östtyskland, inte för väst. Vänta på operationer - förekom inte i Västtyskland, men i öst.
Bostadsförmedling!! Där kände jag mig verkligen som i ett kommunistiskt samhälle! Det måste ju gå att leta efter bostad själv? Nej, det gick inte. Även i andra situationer, t.ex. plugga på komvux letade jag efter möjligheten att påverka - läsa i en snabbare takt t.ex. - går inte. Mindre möjlighet att påverka sina utgifter: Alla lägenheter har bra standard, och är därför dyra. Bo i en bostad med sämre standard som är billigare? Finns inte.

Jo, jag kände att man i Västtyskland kunde påverka mer hur man ville leva. I Sverige var det direkt förbestämd: Så här funkar det, bostad får man av bostadsförmedlingen, dagisplats får man också efter köande (och får inte bestämma om det är dagisplats eller dagmamma man vill ha).

Nej, jag menade naturligtvis inte den delen som gäller åsiktsfrihet och rättssäkerhet. Men det du sa med om folk tycker likadant - de är förstås vana att få mycket "serverad" och är därför lite mera passiva än vad tyskar brukar vara.

Sverige styrdes som sagt av Socialdemokraterna under fyrtiofyra år i streck. Så det är inte så konstigt att vi fick en socialistisk prägel jämfört med flera andra länder (även om t ex dagis inte skulle slå igenom förrän på 70-talet). Men vi hade en mycket högre tröskel i åsiktsfrihet och så, vilket gör att det känns fel med jämförelser med Östtyskland.

Huggorm skrev:Man kanske kan säga att Sverige är så nära fungerande kommunism som det är möjligt att komma

Det håller jag med om! Jag var lite fascinerad när jag såg det, jag tyckte det var den perfekta socialism - realistiskt sett. Jag menar i teorin kan man kanske göra bättre, men då håller det inte i praktiken.

Furienna skrev:

Toblerone skrev:Jag kanske har uttryckt mig lite fel. Det är ändå ganska stor skillnad till Östtyskland, men det var några detaljer som påminde om det. Generellt tyckte jag Sverige verkade vara det socialistiska landet som Östtyskland VILLE vara.

Likheter var: Det fanns ingen variation i mataffärerna, jämfört med Västtyskland där man alltid hade fyra, fem liknande produkter - t.ex. mat - en sorts pasta, en sorts kyckling (bara hela kycklingar, inga bitar), i stort sett en sorts choklad (det fanns nog även Fazer då, men Marabou övervägde. Det har ändrat sig mycket sedan dess. Numera finns variation.

Vårdcentraler - helt okänd fenomen i Västtyskland, men mycket typiskt för Östtyskland. Enhetsskola, enkel sjukförsäkring och skattesystem. Lönerna ligger mycket nära ihop - i Västtyskland var skillnaderna betydligt större. Alla får en dagisplats - typiskt för Östtyskland, inte för väst. Vänta på operationer - förekom inte i Västtyskland, men i öst.
Bostadsförmedling!! Där kände jag mig verkligen som i ett kommunistiskt samhälle! Det måste ju gå att leta efter bostad själv? Nej, det gick inte. Även i andra situationer, t.ex. plugga på komvux letade jag efter möjligheten att påverka - läsa i en snabbare takt t.ex. - går inte. Mindre möjlighet att påverka sina utgifter: Alla lägenheter har bra standard, och är därför dyra. Bo i en bostad med sämre standard som är billigare? Finns inte.

Jo, jag kände att man i Västtyskland kunde påverka mer hur man ville leva. I Sverige var det direkt förbestämd: Så här funkar det, bostad får man av bostadsförmedlingen, dagisplats får man också efter köande (och får inte bestämma om det är dagisplats eller dagmamma man vill ha).

Nej, jag menade naturligtvis inte den delen som gäller åsiktsfrihet och rättssäkerhet. Men det du sa med om folk tycker likadant - de är förstås vana att få mycket "serverad" och är därför lite mera passiva än vad tyskar brukar vara.

Sverige styrdes som sagt av Socialdemokraterna under fyrtiofyra år i streck. Så det är inte så konstigt att vi fick en socialistisk prägel jämfört med flera andra länder (även om t ex dagis inte skulle slå igenom förrän på 70-talet). Men vi hade en mycket högre tröskel i åsiktsfrihet och dylikt, vilket gör att det känns fel med jämförelser med Östtyskland.

Som sagt, jag rättade ju mig själv där. Det är klart det är stor skillnad på åsiktsfrihet och dylikt. Jag menade enbart "organisatoriska" bitar. Det handlar mycket om hur man bygger upp samhället. T.ex. med tillräckligt många dagis så att mammor kan jobba. Eller att sjukvården är organiserat på ett visst sätt (vårdcentraler). Ett inte särskilt bra fungerande sätt, förresten. Och du har rätt i att det måste bero på att sossorna styrde så länge.

Toblerone skrev:

Huggorm skrev:Man kanske kan säga att Sverige är så nära fungerande kommunism som det är möjligt att komma

Det håller jag med om! Jag var lite fascinerad när jag såg det, jag tyckte det var den perfekta socialism - realistiskt sett. Jag menar i teorin kan man kanske göra bättre, men då håller det inte i praktiken.

Sverige har/hade i praktiken en s.k. blandekonomi: vi har en frihet att köpa och sälja vad vi vill, samtidigt som vi också har en trygghet från staten i t ex sjukvård och skola. Man kan verkligen undra varför så få länder har lyckats få till den till synes perfekta blandningen. Jag skulle tro att de andra fyra nordiska länderna också lyckades. Men finns det några fler?

Men utvecklingen har i och för sig inte stått stilla i Sverige heller. Ett exempel är radio och TV. Ända fram till 1991 fick egentligen bara statliga kanaler finnas. Jag har läst om en kvinnlig socialdemokratisk politiker, som ville förbjuda parabolantenner så sent som på 80-talet! Men så fick vi en borgerlig regering, och då släppte man på de gamla reglerna. Och nu har vi ett stort utbud av kanaler, både på radio och på TV. Man sålde ut tidigare statliga företag som Telia (tidigare Televerket). Friskolor kunde man inte ens föreställa sig förrän relativt nyss. Alla barn utom ett fåtal från den rikaste överklassen gick i statliga/kommunala skolor, och så fick man gilla läget.

Toblerone skrev:T.ex. med tillräckligt många dagis så att mammor kan jobba.

Dagis så att barnen kan indoktrineras så tidigt som möjligt - det var väl till och med uttalat av paret Myrdal?

Toblerone skrev:T.ex. med tillräckligt många dagis så att mammor kan jobba.

Man kunde fixa det på 60-talet också, för då fanns det s.k. barnflickor: tonårstjejer som fick ta hand om barnen medan föräldrarna jobbade. Min egen mamma var en av dem.

nallen skrev:

Toblerone skrev:T.ex. med tillräckligt många dagis så att mammor kan jobba.

Dagis så att barnen kan indoktrineras så tidigt som möjligt - det var väl till och med uttalat av paret Myrdal?

Vet du, jag tyckte som du en gång i tiden. Och jag skulle fortfarande vilja se en större valfrihet, att det ska bli lättare att föräldrar att vara hemma med barnen längre. Men... Jag har också en systerdotter på fyra år, som trivs mycket bra på sin förskola. Och det finns många mammor, som skulle vantrivas med att vara hemmafruar. Så det är inte så svart och vitt.

Furienna skrev:Vet du, jag tyckte som du en gång i tiden.

Vad är det du tror att jag tycker?