Orkade inte läsa alla sidor men är jag typ den enda som faktiskt gillade filmen? Visst Simon är extrem men jag tyckte inte att den var förlöjligande jag tyckte den var varm och trevlig.
Jag såg den på någon specialvisning med Attentions Testpiloterna och jag tror att typ alla som var där hade någon form av anknytning till AS eller nått annat NPF och ingen verkade direkt irriterad eller så, det verkade faktiskt som att de flesta hade mycket trevligt och att de gillade filmen.
Se det på det positiva, visst Simon är en extrem karaktär men detta får kanske några fler att läsa på om AS och då sprids ju kunskapen lite mer samt att jag vet vissa klasser där de just nu har pratat om AS, ADHD osv just pga den filmen.

Vi verkar se det likartat då... och vi verkar ha sett samma visning...

AAA skrev:

Pemer skrev:Minuspoäng för den! Lågt, riktigt lågt!

Varför?

Åh, glömde ju den här. Nej, jag tycker liknelsen var dålig och kändes plump. Jag har sett Gökboet och jag har varit på AS-träffar där folk varit väldigt olika, och tyckte inte det kändes som i filmen Gökboet då...

Pemer skrev:Vi verkar se det likartat då... och vi verkar ha sett samma visning...

Oj då kanske du har sett mig, nu blev jag lite nervig faktiskt

Hade fullt upp att fokusera på dem jag kände där. Folk man inte kände hade man inte tid att stirra på. Så du kan vara lugn!

KaosPrinsessa skrev:Orkade inte läsa alla sidor men är jag typ den enda som faktiskt gillade filmen? Visst Simon är extrem men jag tyckte inte att den var förlöjligande jag tyckte den var varm och trevlig.

Här har ni en till som gillade den - skarpt! Simon personlighet var väl en ytterlighet, och trots jag utåt sett kanske ses som hans raka motsats (har jag fått höra... "Nämen DU kan väl inte ha Asperger!), så kände jag igen mig mycket i "gunderna" hur han tänker och fungerar, men att jag har hittat mycket civiliserade sätt att kompensera och kamouflera för detta så att det inte syns eller märks. Men mycket av det som han till synes helt bekymmerslöst uttryckte och levde efter pågår nästan hela tiden innuti mig... Så därför har jag svårt att se den som förlöjligande.

KaosPrinsessa skrev:Orkade inte läsa alla sidor men är jag typ den enda som faktiskt gillade filmen? Visst Simon är extrem men jag tyckte inte att den var förlöjligande jag tyckte den var varm och trevlig.
Jag såg den på någon specialvisning med Attentions Testpiloterna och jag tror att typ alla som var där hade någon form av anknytning till AS eller nått annat NPF och ingen verkade direkt irriterad eller så, det verkade faktiskt som att de flesta hade mycket trevligt och att de gillade filmen.
Se det på det positiva, visst Simon är en extrem karaktär men detta får kanske några fler att läsa på om AS och då sprids ju kunskapen lite mer samt att jag vet vissa klasser där de just nu har pratat om AS, ADHD osv just pga den filmen.

+1

Pemer skrev:Hade fullt upp att fokusera på dem jag kände där. Folk man inte kände hade man inte tid att stirra på. Så du kan vara lugn!

Vad bra! Bara en liten löjlig sak jag har. Gör inget om folk jag aldrig på nått sätt kommer att komma i kontakt med lägger märke till mig men att nån på en chatt eller så skulle ha gjort det och jag inte vet vem den är får mig att..hmm..rysa big time. Riktigt töntig jag vet.


När det gäller filmen så nu behövs det bara liknande filmer för andra psykiska funktionshinder och sjukdomar, typ ADHD, DAMP (som iof knappt används som diagnos namn nu), bipolär och borderline. För jag tror att filmer som I rymden finns inga känslor ändå får folk att börja tänka trots att det är en komedi. Personligen ser jag nog att de gör en film om något av mina problem som en komedi än en dram för då blir det massa "nä men stackars henne/honom" och det tycker jag personligen är värre.

joo det med att personen man bor med råkar duscha lite senare han vad han eller hon brukar har det hänt jag blivit förvirrad men inte mer...

Vill inte spoila för någon, men hittar Simon kärlek också?
När jag såg kortfilmen blev jag besviken över att den inte handlade om _honom_ utan om hur han hjälper sin bror, vilket ytterligare spär på känslokall-och-asexuell-och-utan-chans-till-romans-bilden folk har av aspies.

<a target="_blank" href="http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/efter_tio?title=bill_skarsgard:_jag_laste_in_mig_noga_pa_aspergers&videoid=1085726">Bill Skarsgård på tv4: jag läste in mig noga på aspergers</a>

Detta säger han cirka 12 minuter in i klippet. Sedan recenserar Ellinor Holmer (som har Asperger) filmen.

Vet inte om någon nämnt det men filmen är tydligen Sveriges Oscarsbidrag. Om den sen blir nominerad återstår att se.

Två timmar kvar tills jag blir upphämtad för biobesök.

Det har nog inte nämnts här förresten, men utmärkelsen att bli sitt lands Oscars-bidrag delar den med en annan "asperger-film", nämligen Ben X.

Pemer skrev:Det har nog inte nämnts här förresten, men utmärkelsen att bli sitt lands Oscars-bidrag delar den med en annan "asperger-film", nämligen Ben X.

Tack! Det där är sån där fakta man bara måste veta när man är "filmnörd"

Tänkte skriva nåt längre, men det får bli i morgon eller så.
(OBS! Har du inte sett filmen så finns det detaljer ur filmen nedan! OBS!
Men lite kort kan jag säga att filmen är bra. Visst, de använder extrema grejer och har gjort några missar.
Men är det verkligen ingen här som märkt att regissören tänkt på alla med ASD och lagt in detaljer som vi kan titta på om vi tycker människor är ointressanta.
Jag talar naturligtvis om:
En polisbil full med clowner och ballonger, hörnan där Simon är 8:55 varje dag har en stolpe med 15 olika vägskyltar, varav en del motsäger varandra, Simon, som gillar runda saker, har en trekantig affisch på väggen. För att inte tala om att man direkt såg att det var H2O, att man såg att det var månens faser i början och att man hörde vilken film Simon tittade på. Över huvud taget fanns mycket visuellt som i alla fall tilltalade en visuell aspergare som jag.
Fick jag se filmen en gång till skulle jag upptäcka mer.

Sen tyckte väl inte jag att filmen var lika rolig som de fyra tjejerna bakom mig. Troligen för det för en NT är roligt med en person som Simon eller nåt.
Kompisen jag gick med påtalade lite fel i Bills spel när han går i affekt då Sam lämnar Simon. Han lugnar sig alldeles för fort. En person med ASD stannar inte där en NT normalt dalar ner, utan vi fortsätter, kastandes saker, skrikande eller kanske har sönder något. Vi vet inte, för vi vet inte vad vi ska göra med våra känslor...

Det, och att Simon förstår att tjejen är ledsen för att killen lämnat henne, trots att hon inte sagt det. Den förmågan borde inte Simon ha, med tanke på att han har ganska svår AS (tidsbundenhet).
I övrigt tycker jag Bill spelade bra, strykandet på tallrikskanten när maten är 20 minuter sen är helt klockrent.

Nu skrev jag långt i alla fall
Missa inte Himlen är oskyldigt blå med Bill Skarsgård. En mycket bra film som jag är med i cirka 10 sekunder i

Moggy skrev:Sen blir dom förbryllade när filmen blir sågad av kritikerna och publiken inte dyker upp på biograferna.

- Ditt önsketänkande?

Så vitt jag förstår har filmen fått väldigt bra betyg och ses av väldigt många. I min stad går den på bio fortfarande, efter flera veckor. Dessutom blev den väl utsedd som svenskt bidrag till Oscarsgalan eller vad det nu är.


Själv har jag sett kortfilmen, och den tyckte jag var rätt fin. Ja, karaktären är ju väldigt extrem, men nej, jag tycker inte att man skrattar åt Simon.
Jag fick istället sympati för honom (han är huvudperson, och sådana brukar det oftast vara tänkt att man ska ha sympati för) och tyckte snarare att omvärlden var korkad och fånig. Men jag är inte heller så hard core-asperger utan snarare feldiagnosticerad neurotyp
och det verkar nästan som att neurotyper i allmänhet tycker att filmen är fin och lärorik medan aspiesar tycker att den är fördomsfull och hemsk (generellt då).


Moderator mnordgren: Fixade citatet. Tänk på att ange vem det är som citeras.

Pemer skrev:Ser jag mig omkring i det spektrum av asperger-personer jag själv sett och träffat vid det här laget så har jag faktiskt svårt att se att någon enstaka egenhet hos Simon skulle vara totalt felaktig. Var och en för sig vågar jag påstå att jag sett varenda en hos någon aspergare jag mött.

Däremot har allting lagts ihop hos en och samma påhittade person i filmen, och dessutom skruvats och överdrivits på precis det sätt filmskapande i mångt och mycket bygger på att kunna göra för att skapa underhållande fiktion i allmänhet och komedi i synnerhet.

Tycker det känns som att det här handlar väldigt mycket om att känna till tillräckligt många aspergare för att ha sett hur olika vi alla är och att i princip allt hos Simon, minus "de filmiska överdrifterna", faktiskt finns hos olika aspergare.

Håller helt klart med ovanstående...

Skrattade så hysteriskt igenkännande och med värme när jag såg filmen för karaktären påminner så mycket om mina två ex och andra aspisar som jag känner på ett överdrivet sätt.

Avskydde den, jag mådde bara dåligt när jag såg den.. Jag var tvungen att lämna biosalongen, för jag var på gränsen till gråtfärdig.

Vissa av er med AS kan väl ta det med en nypa salt, men för mig är det ett så oerhört känsligt ämne eftersom jag har fått lida så ENORMT pga av min diagnos. Det gjorde ont varje gång dom skrattade åt Simon, eller rättare sagt, AS.

Och nu har vi inofficiellt blivit idiotförklarade. Det var mycket bättre innan när folk inte hade någon aning om vad AS är, men nu när dom sett filmen så kommer dom sig tro precis hur en person med AS är.

Jag är bara så oerhört besviken, jag var jätteoptimistisk innan jag gick och såg filmen. Tänkte att folk skulle öppna upp ögonen, få mer förståelse och inblick i hur vardagen kan se ut hos en person som jag. Men icke.

CissiChan skrev:Och nu har vi inofficiellt blivit idiotförklarade. Det var mycket bättre innan när folk inte hade någon aning om vad AS är, men nu när dom sett filmen så kommer dom sig tro precis hur en person med AS är.

Just så är det jag också tror det fungerar.

Om nån undrade varför jag tjafsat så i denna tråd och följdtråd. Och, Cissichan, om du har nåt ut av att veta ganska säklert att nån känner som du i ämnet.

/ J

Ja, tyvärr har den här filmen gjort lika mycket nytta för oss med Asperger som Hasse Aro gjorde med sin serie om Ondska och kvällstidningarnas ständiga spekulationer om att förövare till de värsta dåden har Asperger.
Med andra ord så har filmen skadat oss enormt och jag förundras när jag ser att de organisationer som säger sig företräda oss går på förhandsvisning och sen inte protesterar med all kraft mot vad filmen visar upp.

Har vi sett konkreta exempel på den skadan? Jag är uppriktigt intresserad alltså, ingenting annat.

Alltså, har vi en massa vittnesmål om folk som hörs tala om filmen och fälla omdömen som visar att de tror en massa galenskaper om AS? Eller liknande?

Jag borde ha gått och sett om den på en ordinarie visning och känt av en "vanlig" publiks reaktioner för länge sedan. Jag brukar ju bli fullkomligt galen när jag ser idioter kläcka ur sig jättefelaktigheter om AS skriftligt på nätet, så jag kanske skulle bli lika beklämd och förbannad i en biosalong med NT-tittare som ser filmen.

Jag är just på väg in som medlem i Attention och vet inte vad som sagts och skrivits där, men jag har läst det som skrevs i AAF:s tidning Ögonblick och vet hur vi har snackat inom OA, och AAF och OA har åtminstone båda gått på en linje av att konstatera att många aspergare gillar filmen och andra inte, och att ingen av oss av den bakgrunden känt att vi kan ta någon ställning i den ena eller den andra riktningen, var och en får avgöra själv.

Men givetvis såg vi det alla som en klart försvårande faktor att det hade slarvats så med kontakter med aspergare inför och under skapandet. Å andra sidan kunde det naturligtvis ha blivit mycket mycket värre, nu är det åtminstone inte värre än att Simon har verkliga AS-drag, bara det att det är alla tänkbara på en och samma gång och samtidigt så oerhört överdrivna.... att det då i praktiken blir nära nog snarare ren autism än AS.

Jag skickade så sent som för någon timme sedan ett mail till SF om att vara med och utforma lite informativt extramaterial till filmens DVD-släpp. Något sådant tror jag kunde vara ett bra forum att hålla sig framme och få mer sidoinformation, som ju inte var så lätt i bioform.

Men som jag var inne på i början av inlägget, är det många som har starka indikationer på att det går mycket skitsnack om AS nu, så låt höra!

Pemer skrev:Alltså, har vi en massa vittnesmål om folk som hörs tala om filmen och fälla omdömen som visar att de tror en massa galenskaper om AS? Eller liknande?

Inte jag, ska jag erkänna. Men som jag skrev till Lakrits i början av tråden, så tror jag heller inte att denna enskilda film har så stor effekt att det är mätbart. Om missuppfattningarna blir värre eller hamnar högre i folks medvetande, så är det nog en lika smygande process som de flesta andra idéströmningar (nån humanist som har ett bättre ord?) och då kommer den sig av ett helt, självförstärkt vågsystem av alster (artiklar, fiktivt m.m.) där denna film är ett.

Ifall en eller ett par bättre bemedlade av organisationerna som säger sig företräda oss skulle ha beställt en riktigt bra före-efter-studie om missuppfattningarnas art, utbredning och kanske hur högt i medvetandet de sitter hos folk, och ha beställt den ungefär när nämnda "Ondskan" kablades ut, så skulle jag nog ha fått fullt förtroende för dem.

Utan en sådan studie kan vi bara tycka och bråka om huruvida det blir bättre eller värre. Och om huruvida man ska tro på människans godhet eller på somligas vår pessimism i sammanhanget. Möjligen kan vi göra modeller över utvecklingen också och se vilken som är trolig men de kanske skulle bli väl osäkra.