Min psykolog misstänker aspergers, själv är jag skeptisk. Men funderar på om jag ska fråga efter utredning ändå för att veta säkert.

Men då uppkommer frågan, är det verkligen säkert? Verkar ju jättevanligt att folk får fel diagnos. Är det isåfall värt att gå till några "experter" när en annan grupp skulle ge en en helt annan diagnos? De definierade kriterierna är ju tämligen luddiga i sig.

Vad kan gå fel? Är inte så lätt att bli av med en AS diagnos, så frågan är väl om man har större nytta av den, än utan.

Menar att det inte är så mycket värt med en diagnos om den lika gärna kan vara fel. Den kan ju inte användas till något om man inte är väldigt handikappad av sin aspergers, till den grad att man inte ens kan jobba. Så det handlar väl mer om att veta om man verkligen har det eller om psykologen bara inbillar sig saker för att hon aldrig träffat en nörd förut.

Diagnoser är i vissa fall säkra, i andra fall mindre säkra; patienten har "rätt" att få en diagnos om de haft/har problem, så ibland kan man få en diagnos som liknar, men som de sa till mig, det tar flera år före man kan vara helt säker på en diagnos.

Oj, flera år. Känns inte som att det är säkert nog att det är värt att stressa om det isåfall.

Skulle möjligen vara om de kan utesluta diagnos med säkerhet om man testar sig? Är ju bra att veta om man faktiskt har några grundläggande problem, elelr om det bara är saker man kan träna bort.

Jnx skrev:Oj, flera år. Känns inte som att det är säkert nog att det är värt att stressa om det isåfall.

Skulle möjligen vara om de kan utesluta diagnos med säkerhet om man testar sig? Är ju bra att veta om man faktiskt har några grundläggande problem, elelr om det bara är saker man kan träna bort.

Jag tänker mer detaljer, en hel del diagnoser kan likna varandra mycket, en person som varit "bara" hypoman, kan med tiden visa sig vara bipolär 1 istället för bipolär 2, när denne får en riktig mani som personen inte haft förut. I mitt fall har jag haft diagnosen Annan ickeorganisk psykotisk störning, som blev depressioner med psykossymtom då jag hade en starkare depression som psykiatern fick se och den kan likna cykloid psykos/schizoaffektiv. En schizofreni kan vara schizotyp och en enskild psykos kan vara en reaktiv psykos, om den inte är återkommande, något som är svårt att veta efter bara ett sjukdomstillfälle. En person med självskadebeteende kan misstänkas vara borderline (som övervägts hos mig) men det kan också vara vanlig ångest, som finns i de flesta diagnoser.

Hej Jnx!

Jag blev väldigt glad av att få min diagnos Aspergers syndrom med inslag av DAMP, i synnerhet som jag sedan jag var fem eller sex år har "vetat om att jag har något". Att "få ett namn" på det gjorde att jag äntligen kunnde börja söka information om autism, Aspergers syndrom, DAMP. Men också om selektiv mutism, panikångestsyndrom och borderline som jag har självdiagnostiserade drag av.

MsTibbs: vad relaterar uttrycket "Annan ickeorganisk psykotisk störning", särskilt ordet "ickeorganisk", till? Berätta om du vill.

/geocache

geocache skrev:MsTibbs: vad relaterar uttrycket "Annan ickeorganisk psykotisk störning", särskilt ordet "ickeorganisk", till? Berätta om du vill.

Det betyder att psykosen inte är på grund utav hjärntumör, skada på hjärnan eller droger tex utan kommer av sig själv. Jag har gjort datortomografi-hjärna och EEG, samt drogar inte eller dricker inte alkohol.

Jag blev också glad över att få min diagnos. Jag fick etikett på problemen som läkaren uttryckte det och vet varför jag är lite annorlunda ibland och kan tala om det vid behov. Då ökar förståelsen hos folk och det hjälper både mig och dem. Sedan är det inte alltid lämpligt att berätta för vissa skulle inte förstå ändå.

MsTibbs skrev:

geocache skrev:MsTibbs: vad relaterar uttrycket "Annan ickeorganisk psykotisk störning", särskilt ordet "ickeorganisk", till? Berätta om du vill.

Det betyder att psykosen inte är på grund utav hjärntumör, skada på hjärnan eller droger tex utan kommer av sig själv. Jag har gjort datortomografi-hjärna och EEG, samt drogar inte eller dricker inte alkohol.

Tack MsTibbs för förklaring.

/geocache

Förenklat:
Under förutsättning att det är folk som kan sin sak - om de säger att du har Aspergers syndrom så har du det. Verktygen man använder för att diagnostisera AS utgår från det man anser vara AS.

(Tillkrånglat: Ingen som får diagnosen AS kan ju vara helt säker på att diagnosen exakt överensstämmer med verkligheten. Det handlar inte om det. Det är inget brutet ben vi snackar om, utan om, åtminstone som jag ser det, ett analytiskt begrepp. En vetenskaplig föreställning om att vissa egenskaper hos vissa människor har tillräckligt mycket gemensamt för att betraktas som just ett syndrom, fungera som grund för en diagnos.

Det går naturligtvis att se AS som ett i allra högsta grad verkligt fenomen, som ett brutet ben. Och då blir läget ett annat. Men jag bara gör det inte. Så länge som de säger att jag är aspergare så accepterar jag det. Typ.)