Jag tycker att det är sjukt jobbigt om någon står bakom mig i kön till diskmaskinen på jobbet. Jag hoppar undan per automatik.
Och jag släpper fram dem som står bakom för att slippa stressen.
Retligt när jag kan ha sjukt bråttom till nästa brukare.
Och mina kolleger säger vad snäll du är!
Jag är inte ett dugg snäll i det fallet.
Jag bara tycker det är sjukt otäckt när någon står bakom mig.

Vad snällt att du släptte fram personen bakom dig i kön!

Folk borde vara snällare mot varandra som du!

Händer väl mig mest i affärer. Brukar puta med rumpan, "råka" köra in kundvagnen i dem etc. För de knuffas ju och lägger varor på bandet innan jag lagt upp alla mina.

- Om jag kan känna din andedräkt i nacken är du för nära - ....

Antar jag är passiv aggressiv.

anvendarnamn skrev:Vad snällt att du släptte fram personen bakom dig i kön!

Folk borde vara snällare mot varandra som du!

Tack! Jag är snäll men i detta fall är jag mest rädd

sugrövmanövern skrev:Händer väl mig mest i affärer. Brukar puta med rumpan, "råka" köra in kundvagnen i dem etc. För de knuffas ju och lägger varor på bandet innan jag lagt upp alla mina.

- Om jag kan känna din andedräkt i nacken är du för nära - ....

Antar jag är passiv aggressiv.

Ska vi gå och handla tillsammans du verkar vara perfekt att ha med !

Kattmamma skrev:

sugrövmanövern skrev:Händer väl mig mest i affärer. Brukar puta med rumpan, "råka" köra in kundvagnen i dem etc. För de knuffas ju och lägger varor på bandet innan jag lagt upp alla mina.

- Om jag kan känna din andedräkt i nacken är du för nära - ....

Antar jag är passiv aggressiv.

Ska vi gå och handla tillsammans du verkar vara perfekt att ha med !

Absolut! Jag är rätt duktig på att få det jag gör att se ut som olyckor, och skulle jag göra illa någon ber jag om ursäkt och säger att jag har motorikproblem. (Har dock inte gjort illa någon ännu, det är inte mitt mål heller ).

Står nån för nära så säger jag till o tränger sig någon så lär dom märka om jag blir sne

.

sugrövmanövern skrev:

Kattmamma skrev:

sugrövmanövern skrev:Händer väl mig mest i affärer. Brukar puta med rumpan, "råka" köra in kundvagnen i dem etc. För de knuffas ju och lägger varor på bandet innan jag lagt upp alla mina.

- Om jag kan känna din andedräkt i nacken är du för nära - ....

Antar jag är passiv aggressiv.

Ska vi gå och handla tillsammans du verkar vara perfekt att ha med !

Absolut! Jag är rätt duktig på att få det jag gör att se ut som olyckor, och skulle jag göra illa någon ber jag om ursäkt och säger att jag har motorikproblem. (Har dock inte gjort illa någon ännu, det är inte mitt mål heller ).

Ha ha du är ju störtskön!

Jag har nog inget problem med det. Folk står efter kön, före kön, bredvid kön och är allmänt bara i vägen för kön (vårt kök lider av att ha blivit utformat av en arkitekt vilket gör det snyggt men oerhört opraktiskt. Inte har vi nån diskmaskin heller. Vi får handdiska.)

Om jag ska vara ärlig så märker jag nog inte ens alltid att någon står bakom i kön, om de inte säger något.

Gillar inte köer men visar inget. Det är bara att gilla läget: i civiliserade länder köar man och alternativet är inte önskvärt.

KrigarSjäl skrev:Gillar inte köer men visar inget. Det är bara att gilla läget: i civiliserade länder köar man och alternativet är inte önskvärt.

Italien är inte civiliserat, där armbågar man sig fram vilket funkar bra om man är lång som jag och har vassa armbågar, det lustiga är att ingen protesterar eftersom det är så det funkar (men jag gillar det inte men passade på när jag var där).

Har inget emot att ha folk bakom mig så länge de inte är för nära, då kan jag "råka" ta ett steg bakåt och kliva på deras fötter...

Gör han eller hon "inget särskilt" så bryr jag mig inte, tittar bara till på den personen i en sekund, konstaterar enbart att det står en person bakom mig i kön. Ska jag enbart köpa någon enstaka sak så gör det mig inget om personen bakom börjat lägga upp sina varor på bandet i butiken; min enda vara tar ju så lite plats att lägga mellan två "köpslåar".

Tips, strunta i att bakomvarande får vänta samt gör det du skall göra skyndsamt.

Har också varit med om folk som minsann har bråttom i mataffären och pressar på med kundvagnen. Men då sätter man upp hälen och ger en kort men bestämd knuff bakåt. Sedan behåller man foten i det läget, vilket blockerar fortsatt framfart genom att så fort vagnen nuddar fotsulan trycker man bakåt utan att riskera fotdekapitering. Mer svåra fall kan med fördel tillrättavisas med hästspark och ond blick.
(kanske ett tillfälle att beväpna sig med en sådan där grädde på sprayflaska? )

Italien verkar vara som rena djungelrepubliken. Det är t.om en del nätbutiker i USA som gärna levererar till hela europa, utom Italien..

Om personen beter sig normalt så bryr jag mig inte ens att se efter vem det är. Folk som går före brukar jag inte göra något åt, oftast så har de nog missat att jag står i kön men om inte så är det säkert så att de har bråttom och är inte intresserad över att höra hur deras unge måste byta blöjor varje halvtimme eller hur viktig den där matchen på teve är, Ingen som testat att armbåga mig än dock.

(brukar mest stå i kö i affärer m.m.)
mig gör det inget att nån står bakom, har personen i fråga väldigt lite som h*n ska köpa så får h*n gå före, jag har sällan bråttom nånstans ändå.

jag gillar inte att inte veta var kön går däremot som det kan bli i vissa affärer

Tack då ska jag försöka jobba på att stå kvar.
Det är bra att träna på det man har svårt för.
Som att ringa ett samtal som man tycker är otäckt.
Man blir glad av sina framsteg / kram kattmamma
Ha en bra söndag.
Jag har varit i tvättstugan , hi hi där var inga köer kl 5 på en söndag.

Kattmamma skrev:Som att ringa ett samtal som man tycker är otäckt.

Som personer man tyckte om första gången

Det händer att jag tycker att folk står för nära mig. Det får mig att tänka på överfall och ficktjuvar. Då försöker jag att vända sidan till, så att min ryggtavla skyddas av någon inredningsdetalj, till exempel varubandet eller en vägg.

Men visst finns det buffliga personer som bara SKA fram, utan hänsyn till att det finns andra människor här i världen. Då brukar jag bli arg (oftast för sent, tyvärr, jag har lång reaktionstid), och göra som en del föreslagit, med "hästsparkar" och "bokstavligen trampa på tårna" eller stirra i ögonen. Men en gång var det en påverkad person. Jag antar att det faktiskt kan bli riskabelt att vara sträng mot dem.

Om det går, Kattmamma, så skulle jag föreslå att du försöker vända sidan till, så att personen efter dig i kön inte står precis bakom din rygg. Är det i diskkön på jobbet det är värst? Eller i kassakön? På jobbet känner du väl de flesta? Om du kan inviga någon i dina planer på att arbeta med problemet, så kan du ju be henom att ställa sig efter dig i kön, och börja med ett större avstånd, så att du får ett hanterbart problem att börja jobba med?

Hästsparken är väl snarare hästförskjutning lite som hydralik och det på kundvagnen, inte människor. Tåtramp är också ganska hårt. Däremot kan man stanna upp utan att ta hänsyn till det sedvanliga sociala avståndet, eller t.om backa.

plåtmonster skrev:

Kattmamma skrev:Som att ringa ett samtal som man tycker är otäckt.

Som personer man tyckte om första gången

Är det otäckt ??

Trollmor skrev:Det händer att jag tycker att folk står för nära mig. Det får mig att tänka på överfall och ficktjuvar. Då försöker jag att vända sidan till, så att min ryggtavla skyddas av någon inredningsdetalj, till exempel varubandet eller en vägg.

Men visst finns det buffliga personer som bara SKA fram, utan hänsyn till att det finns andra människor här i världen. Då brukar jag bli arg (oftast för sent, tyvärr, jag har lång reaktionstid), och göra som en del föreslagit, med "hästsparkar" och "bokstavligen trampa på tårna" eller stirra i ögonen. Men en gång var det en påverkad person. Jag antar att det faktiskt kan bli riskabelt att vara sträng mot dem.

Om det går, Kattmamma, så skulle jag föreslå att du försöker vända sidan till, så att personen efter dig i kön inte står precis bakom din rygg. Är det i diskkön på jobbet det är värst? Eller i kassakön? På jobbet känner du väl de flesta? Om du kan inviga någon i dina planer på att arbeta med problemet, så kan du ju be henom att ställa sig efter dig i kön, och börja med ett större avstånd, så att du får ett hanterbart problem att börja jobba med?

Tack Trollmor! Jo jag tänkte lite i de banorna, att beskriva problemet för de kollegor som går att prata med.
På affären brukar ju människor tack och lov hålla ett avstånd.
I café köer på kondis kan ju vara värre förstås.
Jag har kommit på vad det troligtvis kommer ifrån.

Min mor som inte är så snäll kom upp bakom ryggen när jag var barn, och kritisera hur jag stavade och vad jag gjorde, hon liksom smög sig på.
Så min fobi kommer troligtvis från det.
Förresten kör hon samma stil nu.
Vi har inte sets sen i somras. Då mina föräldrar gjorde mig arvlös

Jag har alltid ogillat att ha folk bak mig, inte bara i köer utan över huvud taget. Lite jobbigt ibland.