kiddie skrev:Hade en för länge sen men det varade inte så länge. Vi sågs en gång i veckan. Hon var helt fel för mig. Hon gillade INGET som jag gillade. Det enda vi gjorde var promenerade. Det var det enda vi hade gemensamt. Och inte ens det gick bra, jag fick tala om för henne att jag inte ville springa efter henne, hon hade typ en meter längre ben kändes det som och skulle jag hinna med fick jag springa. "Men det är bara braaa med lite motion!" Hon var mer än hurtig. Hon talade om att hon inte brukade sova heller. Tror hon var manisk. Sen var hon frälst också. Hade jag inte brutit hade hon förr eller senare börjat predika Jesus.

Det är synd att ni inte passade ihop. Tur då att det har gått bra för mig.

För mig gör det inget. Jag hade inte behov av just en kontaktperson. Det var de på LSS som tyckte jag skulle prova.

Skönt för dem som fått någon de trivs med.

Har 2 ggr i veckan, hatar det dock och känns bara irriterande.
Vill avsluta egentligen men eftersom att jag just nu inte går i skolan får jag ju kompromissa med mina föräldrar.

Allt vi gör är att promenera och prata.

Jag har hört att man sakkunnig välja någon som man redan känner eller att man får välja en annan om den första inte funkar av olika anledningar? Upplever ni att det är så?

Ganska dåligt. Jag har beslut på kontaktperson men har ingen för närvarande. Tidigare har jag haft 5 kontaktpersoner med följande resultat:

Nr 1: Var en stor besvikelse eftersom kontaktpersonen försökte utnyttja mig. Dessutom var hen en katastrof socialt. Hen blev anmäld till kommunen och sedermera avstängd vilket jag tyckte var bra.

Nr 2: Var bra i början, vi hade gemensamma intressen som vi kunde utveckla. Med tiden upphörde kontakten och jag misstänker utan att veta säkert att kontaktperson fick problem med hälsan.

Nr 3: Var en helt meningslös kontakt. När jag efter första träffen frågade om det gick bra att träffas 2 veckor senare fick jag till svar "Nej, det går inte. Jag arbetar på helger." Hmm, tänkte jag, att vara kontaktperson är väl också ett arbete.

Nr 4: Den mest lyckade försöket med kontaktperson men dessvärre så kastade kontaktpersonen in handduken pga ohälsa.

Nr 5: Det fungerade bra i början men här kom problemet med att kontaktpersonen var upptagen med andra brukare på helgerna så vi hade inget möte på över ett halvår trots att det var beslut på att träffas 2 gånger i månaden. Här blev det konstigt också på så sätt att det verkade vara kontaktpersonens behov som stod i centrum, inte brukarens. Droppen kom när kontaktpersonen insisterade på att jag skulle följa med till ett möte med Jehovas Vittnen. Jag hade precis innan läst en artikel i Metro om en kvinna som
varnade för Jehovas Vittnen. De skulle "hjärntvätta" folk etc. Det blev tack och adjö till den kontaktpersonen.

Numera undrar om det är någon som helst mening att ha kontaktperson. Det verkar aldrig bli som man önskar ändå.