Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
66 inlägg
• Sida 3 av 3 • 1, 2, 3
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Däremot får man ju gå igenom en undersökning om man är kapabel att vara förälder men vad jag förstått finns det jättemånga bra föräldrar som har AS så just diagnosen borde inte spela roll utan hur just den ser ut för just dig.
Jag skulle då inte acceptera att man motiverade att jag var en dålig förälder bara pga AS, Förhoppningsvis kan man anmäla för diskremineraing för sånt (däremot kan man ju, just för hur ens egen AS ser ut inte vara lämplig men det har ju inte så mkt att göra med om man har diagnos eller inte)
Beroende på hur just din lisvsituation, inlevelseförmåga och ork ser ut så finns det säkert chanser sett ut SVENSKA utredares och adoptonsorganisationers ögon.
Men om det kommer att stå Asperger i dina hälsopapper så är det = psykiskt störd i de länder som adopterar bort barn... Och då är ni tyvärr bortsorterade direkt.
Det är en hårda sanningen.
De säger ju tom ner till föräldrar som t ex har ett högt BMI!
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Säger nej ska det stå...De säger ju tom ner till föräldrar som t ex har ett högt BMI!
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
KalleKus skrev:Däremot får man ju gå igenom en undersökning om man är kapabel att vara förälder men vad jag förstått finns det jättemånga bra föräldrar som har AS så just diagnosen borde inte spela roll utan hur just den ser ut för just dig.
Jag skulle då inte acceptera att man motiverade att jag var en dålig förälder bara pga AS, Förhoppningsvis kan man anmäla för diskremineraing för sånt (däremot kan man ju, just för hur ens egen AS ser ut inte vara lämplig men det har ju inte så mkt att göra med om man har diagnos eller inte)
Beroende på hur just din lisvsituation, inlevelseförmåga och ork ser ut så finns det säkert chanser sett ut SVENSKA utredares och adoptonsorganisationers ögon.
Men om det kommer att stå Asperger i dina hälsopapper så är det = psykiskt störd i de länder som adopterar bort barn... Och då är ni tyvärr bortsorterade direkt.
Det är en hårda sanningen.
De säger ju tom ner till föräldrar som t ex har ett högt BMI!
jo såg att om man ska försöka sig på att adoptera gör man det nog inom rikets gränser
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Det finns eg inga svenska barn alls som adopteras.rapchic skrev:KalleKus skrev:Däremot får man ju gå igenom en undersökning om man är kapabel att vara förälder men vad jag förstått finns det jättemånga bra föräldrar som har AS så just diagnosen borde inte spela roll utan hur just den ser ut för just dig.
Jag skulle då inte acceptera att man motiverade att jag var en dålig förälder bara pga AS, Förhoppningsvis kan man anmäla för diskremineraing för sånt (däremot kan man ju, just för hur ens egen AS ser ut inte vara lämplig men det har ju inte så mkt att göra med om man har diagnos eller inte)
Beroende på hur just din lisvsituation, inlevelseförmåga och ork ser ut så finns det säkert chanser sett ut SVENSKA utredares och adoptonsorganisationers ögon.
Men om det kommer att stå Asperger i dina hälsopapper så är det = psykiskt störd i de länder som adopterar bort barn... Och då är ni tyvärr bortsorterade direkt.
Det är en hårda sanningen.
De säger ju tom ner till föräldrar som t ex har ett högt BMI!
jo såg att om man ska försöka sig på att adoptera gör man det nog inom rikets gränser
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
KalleKus skrev: Det finns eg inga svenska barn alls som adopteras.
ok nu är det verkligen OT men
vad jag förstår så finns dom men det är inte vanligt (vanligast är att man adopteras av andra familjemedlemmar) men fosterbarn är ocksp ett alternativ för mig (har ej läst reglerna ang det)
men ta inte det här fel, om det blir så att vi inte kan skaffa egna barn så kommer jag inte ge upp tanken på barn bara för att nån på nätet sa att det var omöjligt.
såklart kommer jag försöka men förhoppningsvis kommer jag inte behöva försöka och förhoppningsvis har vi smått snart (och då menar jag inte kaninungar)
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
rapchic skrev:KalleKus skrev: Det finns eg inga svenska barn alls som adopteras.
ok nu är det verkligen OT men
vad jag förstår så finns dom men det är inte vanligt (vanligast är att man adopteras av andra familjemedlemmar) men fosterbarn är ocksp ett alternativ för mig (har ej läst reglerna ang det)
men ta inte det här fel, om det blir så att vi inte kan skaffa egna barn så kommer jag inte ge upp tanken på barn bara för att nån på nätet sa att det var omöjligt.
såklart kommer jag försöka men förhoppningsvis kommer jag inte behöva försöka och förhoppningsvis har vi smått snart (och då menar jag inte kaninungar)
Ja nu är det verkligen OT...
Men jag säger ju inte detta för att du ska ge upp... bara så man vet hur det funkar. För nån med AS som vill och tror den fixar barn så är det nog att föda barn som gäller.
Men visst; om man vill/måste adoptera så antingen måste man väl inte delge utredarna att man har AS, eller så skriver de inget om det i utredningen.
Å andra sidan så lär det krävas mer på många sätt att ta på sig att vara förälder åt ett barn som är adopterat från ett annat land/kultur vid 1-2 års ålder... (För bebisar är det väldigt sällan frågan om numera.)
Lycka till iallafall!
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Roligt att du frågar. Jag är försöksutskriven från rättspsyk.
Vad jag är dömd för?...Låt mig säga så här. Jag tycker om människor….särskilt med grönsaker. Vill du följa med mig hem på en kaffe?
eller varför inte.. "Jag jobbar inte längre sedan ett par veckor. Jag har länge planerat att ta livet av mig men eftersom jobbet tog så mycket kraft så orkade jag inte planera mitt frånfälle på kvällarna. Så därför så sade jag upp mig. Så nu har jag äntligen kommit lite närmare mitt stora mål! Du är föresten inte intresserad av ett extra knäck? Det gäller bara en enkel knapptryckning på en uppfinning jag har gjort?
Vad jag är dömd för?...Låt mig säga så här. Jag tycker om människor….särskilt med grönsaker. Vill du följa med mig hem på en kaffe?
eller varför inte.. "Jag jobbar inte längre sedan ett par veckor. Jag har länge planerat att ta livet av mig men eftersom jobbet tog så mycket kraft så orkade jag inte planera mitt frånfälle på kvällarna. Så därför så sade jag upp mig. Så nu har jag äntligen kommit lite närmare mitt stora mål! Du är föresten inte intresserad av ett extra knäck? Det gäller bara en enkel knapptryckning på en uppfinning jag har gjort?
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Hos frisören nästa gång:
Hon: Vad jobbar du med?
Jag: Jag är psykiskt sjuk och ligger mycket på sjukhus. Fråga gärna om det är något du vill veta.
Hon: Vad jobbar du med?
Jag: Jag är psykiskt sjuk och ligger mycket på sjukhus. Fråga gärna om det är något du vill veta.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
jag säger som det är även om andra få mig ibland att framstå som idiot. orkar inte hitta på nya lögner varje gång folk frågar .
Senast redigerad av elle 2012-09-24 8:58:03, redigerad totalt 1 gång.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Flinta skrev:Hos frisören nästa gång:
Hon: Vad jobbar du med?
Jag: Jag är psykiskt sjuk och ligger mycket på sjukhus. Fråga gärna om det är något du vill veta.
Dagens BÄSTA!
Tr or jag ska köra med den nästa gång....
Det är alltså fler som avskyr att gå till frisör just pga dessa j-a frågor??
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
KalleKus skrev:Dagens BÄSTA!Flinta skrev:Hos frisören nästa gång:
Hon: Vad jobbar du med?
Jag: Jag är psykiskt sjuk och ligger mycket på sjukhus. Fråga gärna om det är något du vill veta.
Tr or jag ska köra med den nästa gång....
Det är alltså fler som avskyr att gå till frisör just pga dessa j-a frågor??
Jag har berättat för min frisör att jag har Aspergers syndrom och sjukersättning, samt att jag sällan lämnar min bostad och inte har några vänner (fast vanligtvis pratar vi mest om kaniner, mellan långa tystnader). Jag förstår inte varför det skulle utgöra något problem.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Kanin skrev:Jag har berättat för min frisör att jag har Aspergers syndrom och sjukersättning, samt att jag sällan lämnar min bostad och inte har några vänner (fast vanligtvis pratar vi mest om kaniner). Jag förstår inte varför det skulle utgöra något problem.
precis. min frisör har dyslexi och det finns många som har olika funktionsnedsättningar med diagnos eller utan den . det finns ingen anledning att tiga eller hitta på . vill man inte förstår så gör man det endå.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Vem fan har råd att gå till en frisör? I det här fallet tycks det ju onekligen vara en fördel om nämnda människor ska fara och gräva i mitt privatliv (som de f.ö inte har något med att göra).
De folk som dristar sig till att fråga mig får ett ärligt svar på frågan dock. Ser inte varför jag ska behöva ljuga om vem jag är eller det jag gått igenom. Att ljuga i det fallet tyder ju på en viss osäkerhet - att man någonstans själv anser att man inte är värd lika mycket. Någon sådan osäkerhet kutar jag inte runt med.
De folk som dristar sig till att fråga mig får ett ärligt svar på frågan dock. Ser inte varför jag ska behöva ljuga om vem jag är eller det jag gått igenom. Att ljuga i det fallet tyder ju på en viss osäkerhet - att man någonstans själv anser att man inte är värd lika mycket. Någon sådan osäkerhet kutar jag inte runt med.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
tahlia skrev:Vem fan har råd att gå till en frisör?
och vem har som exempel råd att betala svindyra medicin man måste ta ? ibland är man tvungen att lägga ut pengar även på saker som inte är hyra eller mat eller så kan man också flytta till ett annat ,billigare ,land.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
tahlia skrev:Vem fan har råd att gå till en frisör?
Jag har råd och jag lever på studiemedel.
- Jesters Tear
- Inaktiv
- Inlägg: 633
- Anslöt: 2011-04-26
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
Jesters Tear skrev:tahlia skrev:Vem fan har råd att gå till en frisör?
Jag har råd och jag lever på studiemedel.
Min kostnad är 200 kr en gång om året.
Hur hanterar ni besvärliga frågor om arbete och karriär?
KalleKus skrev:Flinta skrev:Hos frisören nästa gång:
Hon: Vad jobbar du med?
Jag: Jag är psykiskt sjuk och ligger mycket på sjukhus. Fråga gärna om det är något du vill veta.
Dagens BÄSTA!
Tr or jag ska köra med den nästa gång....
Det är alltså fler som avskyr att gå till frisör just pga dessa j-a frågor??
Om frisören skulle visa intresse skulle jag gärna berätta vidare om mina diagnoser, min svåra uppväxt och om hur tufft det kan va att ha asperger idag.
Återgå till Att leva som Aspergare