Har inte AS, men många bekanta med asperger. En av mina närmsta vänner har det, och under åren vi känt varandra har det aldrig varit några problem. Jag har tyckt att jag varit en av de få som förstått henne, och att jag känt igen mycket av mig själv och alla människor i det som är "typiskt AS".

Men nu är plötsligt något annorlunda. Hon "fastnar" i intressen och känslor. Vill bara prata om det. På ett sätt som jag inte längre förstår. Jag känner mig kvävd. Liksom översvämmad av de här konstanta känslorna utan slut. Och själv åsidosatt.

Jag vill hitta ett sätt att få det att funka, UTAN att försöka göra om henne eller mig, utan att förneka diagnosen men samtidigt utan att lägga för stor vikt vid den.

Vet just nu inte hur jag ska hantera det här? Tips?

(Hoppas ingen tar illa upp av min fråga. Menar verkligen inget illa. Söker bara lite svar från människor som har mer erfarenhet och bättre förståelse än jag)

Om det vore jag som irriterade någon på något sätt vill jag få det berättat för mig, även om jag har asperger eller inte. Det är ett råd, men det funkar kanske inte i denna situation.

Håller med "vet ej"
Att gå rakt på sak "Du lägger för mycket tid/energi på det här"

Du kan visserligen räkna med ett aspi-utbrott men de är verbala och går över fort.

Men varför vi skulle ta illa upp av att du försöker förstå oss? Det förstår jag inte.

Intressant att din väns AS plötsligt verkar ha blivit värre.. Kan det möjligen vara en reaktion av stress som gör att hon går djupare in i ett autistiskt beteende?

Har själv problem att jag bara tänker på vissa intressen, eller ibland ännu värre fastnar i konflikter och vill prata om detta för gemensamma bekanta till den jag har konflikt med, vilket inte blir positivt bemött. Skulle rekomdera att du säger något i stil med "jag vet att detta är viktigt för dig och jag respekterar det men vi måste inte prata om dina intressen hela tiden". Det är sådant jag skulle acceptera att höra, men som jag mycket sällan får höra, ofta låter folk mig prata på, och när de väl säger ifrån gör de det på ett otrevligt sätt, vilket skapar frustration både hos mig och andra.

Ett litet förtydligande, vi har försökt prata om detta men inte kommit framåt. Jag är osäker på vilka krav jag kan ställa, för kanske är det så att hon bara KAN prata om det här, liksom "allt eller inget". När jag försöker bromsa leder det ofta till att vi får dålig/lite kontakt. Och jag föredrar ju i så fall att få höra allt jämfört med inget.

ufo: Jag vill bara inte uppfattas som att jag...vad ska jag säga... "studerar" asperger, på ett generaliserande sätt. Eftersom det är en så bred diagnos.

Thunderchild: Ja, det har varit extremt mycket på gång, många jobbiga situationer. Så jag har ju försökt att ha extra mkt tålamod också, men nu börjar jag ha svårt att orka...

DA: Jag känner igen mig så i det där med att säga till för sent. Jag tycker att jag är snäll och lyssnar och ställer upp men plötsligt tar min ork slut och jag säger stopp väldigt abrupt, utan förvarning. Vem blir inte irriterad över det?

Tack för era svar, så skönt att få lite tips från utomstående människor!

mira

Jag tror att du kan berätta för din kompis hur du uppfattar det. Nu känner jag ju inte din polare, men om jag talar för mej själv, skulle jag uppskatta om någon talade om för mej vad jag gjorde som var jobbigt.

Grejen är att man märker att man gör folk lite... obekväma, men man förstår inte varför. Så är det iaf för mej. Så skulle någon berätta VAD det är jag gör, skulle jag bli jätteglad.

Prova att ta upp det med din kompis!

Och du, för mej låter du som en väldigt bra och schysst polare, så du får gärna fråga mej om du inte vågar fråga hela forumet.

Tycker det låter som ett specialintresse i skarpt läge jag!

Mira:
En sak som de flesta i detta forum är tydligt ense om är vikten av att kunna vara ensama och slippa vara sociala vissa perioder korta som långa.
Så om din vän sluter sig och inte "orkar" vara vän. Så ta inte illa upp det berör med största sanolikhet inte dig utan Aspen i henne.
När perioden är över så vill hon gärna få fortsätta vara vän.

Kanske skulle hjälpa att ha ett diskussionsforum för det relevanta special intresset så att hon kan prata med andra som är intresserade? Bara en teori dock.

Tack igen för era svar! Känner mig redan mycket klokare och mera peppad, tror det ska gå att fixa det här.