Hela sjukförsäkringssystemet är en stor tombola där det gäller att ha turen att råka hamna hos "rätt" läkare. Rätt handläggare osv.

De behandlande läkare man har kontakt med har ett gemensamt ansvar för att man får den hjälp man behöver. Det är ingen som har det personliga ansvaret.
Det betyder att man måste hitta en läkare som är villig att göra mer än vad de måste göra....... Och dessa får mer och mer att göra och hinner/ orkar inte med.

Men för att problemet ska bli synligt måste man hamna i en situation liknande din.

Du skulle kunna vända dig till Patient nämnden, men de kommer troligen svara att ingen gjort något fel. Vilket ju är fallet eftersom det inte finns någon som är ansvarig..... Moment 22.... Numera kanske de har något tips??

Man kan följa spåret, dit man blir hänvisad. När man sedan har gått varvet runt få hjälp av t.ex. kuratorn på hab att ta diskussionen med VC och psyk.

Om du orkar kan du ta kontakt med någon journalist för att se om det kan ge något. Kan i alla fall vara ett sätt att bli av med frustrationen. Skicka ett mejl till någon ansvarig landstingspolitiker och fråga hur de tycker att du ska bete dig.

Du är tyvärr långt ifrån ensam, men innan man hamnar i den här typen av situationer så trodde, i alla fall jag, att det var sådant som inte kunde hända...

Så plötsligt så sitter man där i sin egen lilla Kafka bubbla...

Eftersom det inte finns någon generell lösning finns det inga generella svar. Det är bara att leta vidare i sjukförsäkringsdjungeln och hoppas på bättre tur på nästa ställe. Bra tror jag det kan vara om du får hjälp av t.ex. kuratorn på hab för att hitta rätt.

Psyk bör ju också ha en kurator som du kan kontakta och fråga hur du ska bete dig för att få till en lösning.

Nej, psyk har ingen möjlighet att hjälpa till alls tydligen. Men jag står på väntelista till en psykolog genom vårdcentralen, få se om hon kan hjälpa mig.

En himla soppa det här, man är för frisk för att vara sjuk, för sjuk för att vara frisk. Eller ja, ni förstår.
Men jag ger inte upp, jag har ju försökt att jobba hela mitt liv, och det slutar alltid på samma sätt, att jag går i väggen och att jag blir sjukskriven ett längre tag och sen börjar vi om. Det går inte att ha det så här.

Det finns något som jag tror heter samordningsmöte.
Din kurator på hab kan kalla till ett sådant.
Då kallar hon lämpligen husläkaren, din läkare psyk., dig givetvis och andra eventuellt berörda...

Då kan du få VC och Psyk att tala med varandra direkt och då blir det lite krångligt för den att hänvisa till varandra. Och eftersom de har ett gemensamt ansvar och sitter i samma rum kan det till och med bli så att de hankar sig fram till en lösning...

Det brukar ta tid att få ihop ett sådant möte men det kan kanske få något att hända.

Samordningsmöte, det ska jag skriva upp på min lista. Tack!

Myrkr skrev:Som jag har förstått det så är det arbetsförmedligens psykolog/arbetsterapeut som utfärdar sjukintyg av den sort som försäkringskassan vill ha. Psyk kan bara sjukskriva dig tillfälligt, AF bedömer arbetsförmåga och hur dina utsikter på arbetsmarknaden ser ut.

Det stämmer ju inte, jag har inte haft nån kontakt med AF alls. Mina intyg fick jag från öppenpsykiatrin.
Och F-kassan behöver ha läkarintyg (LOH = läkarutlåtande om hälsotillstånd), inte intyg från psykolog eller arb. terapeut.

Zima33 skrev:

Myrkr skrev:Som jag har förstått det så är det arbetsförmedligens psykolog/arbetsterapeut som utfärdar sjukintyg av den sort som försäkringskassan vill ha. Psyk kan bara sjukskriva dig tillfälligt, AF bedömer arbetsförmåga och hur dina utsikter på arbetsmarknaden ser ut.

Det stämmer ju inte, jag har inte haft nån kontakt med AF alls. Mina intyg fick jag från öppenpsykiatrin.
Och F-kassan behöver ha läkarintyg (LOH = läkarutlåtande om hälsotillstånd), inte intyg från psykolog eller arb. terapeut.

Det stämmer ju visst, i mitt fall.
Kanske beror på hur ens kontakt med psykiatrin tidigare sett ut? Eftersom jag varit helt oberoende dem ansåg försäkringskassan inte att de göra bedömning om arbetsförmåga, trots läkarintyg och utlåtande, och krävde därför en prövning via arbetsförmedlingen för att kunna fatta beslut om sjukersättning. Möjligen har kraven hårdnat, vad vet jag.

Men en psykolog har väl inte behörighet att utfärda ett läkarutlåtande om hälsotillstånd, LOH?

Wine skrev:Men en psykolog har väl inte behörighet att utfärda ett läkarutlåtande om hälsotillstånd, LOH?

Nej en psykolog är ju inte läkare.

Wine skrev:Men en psykolog har väl inte behörighet att utfärda ett läkarutlåtande om hälsotillstånd, LOH?

Nej, det handlade om att komplementera läkarutlåtandet då försäkringskassan inte ansåg det vara tillräckligt.
Jag tror somsagt kraven hårdnat på sistone, försäkringskassan gör ogärna "sjukpensionärer" av folk hursomhelst nuförtiden.