coy skrev:Jag kan ge ett exempel.

En vän till mig blev inbjuden till en hemmafest hos någon tjej för ett tag sedan.
Då festen var slut hade den tjejens ägodelar stulits.
Alla tyckte synd om henne.
Är det fel av mig att tycka att hon får skylla sig själv då?
Det är ju trots allt hennes eget fel om hon inte har någon koll på vilka hon bjuder in till sin hemmafest.
Det är synd att sådant händer, ja, men är det synd om henne för att hon inte kan tänka på vilka konsekvenser hennes handlingar kan leda till?

Det ena utesluter på intet sätt det andra. Det är synd om henne för att hon blivit av med grejer men mest för att hon har taskigt umgänge. Sen är det också på sätt och vis hennes fel att hon är omdömeslös, men det tjänar ju inget till att påpeka det om inte hon är totalt omedveten om det. Och det utesluter som sagt inte att det är synd om henne.

På samma sätt är det synd om folk som är ensamma, i den stund de lider av det, ÄVEN om de valt att vara singel för att de tycker det är för svårt eller betungande att inte vara det. Och det är synd om utslitna småbarnsmammor när de inte sovit, ÄVEN om de fått barn frivilligt osv. Tycker jag.

Det är bara när folk hela tiden upprepar samma misstag och ältar att de vill ändra på det men inte gör nåt, fast de skulle kunna göra nåt litet val annorlunda och ta det ett steg i taget som jag kan tycka att Men för faaaaan, öppna ögonen!! Fast då är det förstås synd om dem för att de är så jädra fast i vad det nu är för offer-roll eller fulmönster...

Men jag lär inte trösta en sån, jag har dragit för länge sen då...

coy skrev:Jag kan ge ett exempel.

En vän till mig blev inbjuden till en hemmafest hos någon tjej för ett tag sedan.
Då festen var slut hade den tjejens ägodelar stulits.
Alla tyckte synd om henne.
Är det fel av mig att tycka att hon får skylla sig själv då?
Det är ju trots allt hennes eget fel om hon inte har någon koll på vilka hon bjuder in till sin hemmafest.
Det är synd att sådant händer, ja, men är det synd om henne för att hon inte kan tänka på vilka konsekvenser hennes handlingar kan leda till?

Ja, det är synd om henne. Man bjuder på fest för att vara schysst. Om man då blir bestulen så är det klart man blir besviken. Visst bör man hålla koll på vem man bjuder och kanske hoppa över sin lokala Bandidosklubb eller kvarterets knarkare, men det är inte alltid det går att veta i förväg vem som kommer knycka nåt eftersom personer som inte kan motstå frestelsen ofta ser ut som vem som helst.

Jag bjöd vid några tillfällen hem nån grannflicka eller klasskamrat när jag var liten och blev oerhört chockad de gånger det fattades nåt när de gått hem för det stod inte "kleptoman" eller "tjuvaktig" i pannan på dem.

Har du AS? Har du blivit bestulen nån gång?

Edit: hade glömt att uppdatera sidan innan jag svarade och såg inte att andra redan svarat. Tyckte Sommar och alfapetsmamma förklarade det bättre.

Nr 3, helt klart.

coy skrev:Jag kan ge ett exempel.

En vän till mig blev inbjuden till en hemmafest hos någon tjej för ett tag sedan.
Då festen var slut hade den tjejens ägodelar stulits.
Alla tyckte synd om henne.
Är det fel av mig att tycka att hon får skylla sig själv då?
Det är ju trots allt hennes eget fel om hon inte har någon koll på vilka hon bjuder in till sin hemmafest.
Det är synd att sådant händer, ja, men är det synd om henne för att hon inte kan tänka på vilka konsekvenser hennes handlingar kan leda till?

Kan hålla med dig där. Fast det berors ju på. Om man bjuder en massa folk och sen något blir snott. Ok. Då får man skylla sig själv även om det är beklagligt. Om man bjuder en skara folk man trodde sig lita på så är det nog mer synd om henne än "skylla-sig-själv-faktor".

Om jag dock skulle känna några verkliga "syndkänslor" är dock diskuterbart. Men jag skulle definitivt bedömma henne som "tyckasyndbar" om det senare scenariot var det som var mest sant.

@Alien

9an ftw där!

Jag valde 6an.

Den passar bäst och kommer spontant om jag bara får välja ett alternativ.
Alltså, empati och sympati med likasinnade.
Jag hade gärna valt 5 i andra hand och 8an som tredje.
Det känns inte helt ärligt att fylla i 8an, särskilt inte med min bokstavliga tolkning.
Full empati och sympati med precis ALLT och ALLA.
De flesta har en bit kvar...
men man kommer långt med viljan att förstå och viljan att sätta sig in i hur en annan människa upplever sin verklighet.

För mig passar 2:an och 8:an in bra, jag lider verkligen med andra om dom har det jobbigt (men bara om jag kan sätta in mig i situationen) men jag orkar inte göra något åt det, för jag vet inte hur.

Jag hade väldigt lågt resultat på eq. Jag är empatisk men jag är inte särskilt bra på att uttrycka det.