Hej,

Tyvärr mår jag nu så dåligt att jag börjar fundera på att hoppa av mina studier. Jag vill verkligen inte hoppa av och jag vill verkligen studera men det här fungerar inte riktigt. Kan man sjukskriva sig? Får man bo kvar i sin studentbostad om man sjukskriver sig ett tag innan man börjar studera igen? Hur går det till? Hur mycket problem hamnar man i med CSN om man hoppar av (jag har tagit fullt studielån i en termin)? Hur talar man om för sina föräldrar (som för övrigt inte förstår ens mående) att man håller på att fullständigt misslyckas med sina studier?

Jag är trött på att må så här och jag skäms över att prata om det här. Jag hoppas att jag någon gång i framtiden ska kunna tala om för er att jag mår bra.

Neutrino

När jag pluggade så gick det bara att sjukskriva sej under studierna. Du kan antingen sjukskriva dej och fortsätta att få pengar ifrån CSN men du måste upplysa dom om det. Eller om du har rätt till sjukpenning så kan du få det ifrån FK. Men jag antar att det är bäst att du ringer till skolan och frågar hur du ska göra och att ringa FK. För dom kan ha ändrat på reglerna sedan 06 när det var aktuellt för mej.

Behöver du sjukskriva dig så är det bara att göra det. Jag sjukskrev mig HT12 och ska börja plugga på nytt nu VT13. Du får självklart behålla bostaden, kan inte tänka mig annat. Själva processen vet jag inte i detalj då min mor fick föra min talan då jag mådde så dåligt att jag drog mig för all kontakt. Sjukskriver man sig och visar upp giltigt läkarintyg till CSN + Försäkringskassan så betalar CSN ut lån + bidragsdel som vanligt och pengarna avskrivs (dvs räknas inte in i dina veckor av lån) efter ett viss antal dagar som sjukskriven.

Tigerklo skrev:Behöver du sjukskriva dig så är det bara att göra det. Jag sjukskrev mig HT12 och ska börja plugga på nytt nu VT13. Du får självklart behålla bostaden, kan inte tänka mig annat. Själva processen vet jag inte i detalj då min mor fick föra min talan då jag mådde så dåligt att jag drog mig för all kontakt. Sjukskriver man sig och visar upp giltigt läkarintyg till CSN + Försäkringskassan så betalar CSN ut lån + bidragsdel som vanligt och pengarna avskrivs (dvs räknas inte in i dina veckor av lån) efter ett viss antal dagar som sjukskriven.

Ok, det där låter bra. Jag hoppas verkligen det är så att man får behålla sin bostad och inte får allt för mycket problem med CSN. Var är bäst att börja tror du? Prata med de på universitetet? Studentstödet? Studenthälsan? Psykologer? Försäkringskassan? CSN?

När jag blev sjukskriven under studier med CSN så fick jag behålla CSN-lån och bidrag terminen ut. Tror det är den beviljade perioden man får behålla (jag ansökte terminsvis då jag läste kurser på komvux).

Minns inte hur jag gjorde, fick sjukintyg och skickade till f-kassan tror jag.

Hur går det med poängkraven?

Zima33 skrev:När jag blev sjukskriven under studier med CSN så fick jag behålla CSN-lån och bidrag terminen ut. Tror det är den beviljade perioden man får behålla (jag ansökte terminsvis då jag läste kurser på komvux).

Minns inte hur jag gjorde, fick sjukintyg och skickade till f-kassan tror jag.

Så eftersom jag blivit beviljad studiemedel för vårterminen så får jag behålla det terminen ut om jag blir sjukskriven? Men inte efter det?

Spelar det någon roll när man sjukskriver sig? Jag menar, är det något jag måste göra innan terminen kommer igång eller kan jag vänta ett tag till (för at verkligen bestämma mig om saken)?

Du kan sjukskriva dig när du vill.

Neutrino skrev:Ok, det där låter bra. Jag hoppas verkligen det är så att man får behålla sin bostad och inte får allt för mycket problem med CSN. Var är bäst att börja tror du? Prata med de på universitetet? Studentstödet? Studenthälsan? Psykologer? Försäkringskassan? CSN?

Jag var sjukskriven en termin under mina studier (ca. 10 år sedan). Inga problem med att behålla bostaden. Minns inte precis var i terminen jag befann mig, men det var nånstans strax innan mitten har jag för mig.

Blev sjukskriven av läkare och fick intyg på att jag var sjukskriven hemskickat. Detta skickade jag, eventuellt med en CSN-blankett om avbrott/sjukskrivning i studier e.dyl., till CSN. Pengarna fortsatte komma (men jag blev inte återbetalningsskyldig för det jag lånade under den perioden (hela terminen tror jag)) som vanligt. När sjukskrivningsperioden var slut fortsatte jag plugga som vanligt.

Så, om du vill bli sjukskriven så börja med att prata med en (helst din vanliga) läkare/psykiatriker.
Om läkaren tycker att du ska sjukskrivas kan du säkert få tips av denne om hur du ska gå tillväga med CSN.

Neutrino. Jag vet inte om sjukskrivning är det rätta för dig.
Men har du ingen som kan hjälpa dig med dina studier och ditt mående?
Om du kunde klara dig genom terminen och ta dina poäng, trots problem, så vore det ju en seger. (Jag har erfarenhet: klassisk asperger och ca 10 års akademiska poäng.)

TORatANDET skrev:Neutrino. Jag vet inte om sjukskrivning är det rätta för dig.
Men har du ingen som kan hjälpa dig med dina studier och ditt mående?
Om du kunde klara dig genom terminen och ta dina poäng, trots problem, så vore det ju en seger. (Jag har erfarenhet: klassisk asperger och ca 10 års akademiska poäng.)

Jag vet inte vad jag ska göra annars. Jag studerar Tekniskt-Naturvetenskapligt Basår på universitetet (behöver Fysik B för att bli behörig till det jag senare vill studera). Började tre kurser förra terminen. Hoppade av en (på grund av mina problem), klarade en och har omtenta i en på tisdag (som jag inte kommer klara av). Nästa termin börjar 14 januari och då börjar fyra nya kurser. Klarar jag inte av tentamen på tisdag blir det absolut nödvändigt för mig att klara av samtliga kurser nästa termin (för att inte få problem med CSN osv) vilket känns helt omöjligt eftersom jag knappt klarat två under höstterminen. Jag borde, rent intellektuellt, inte ha några problem med mina studier men alla problem jag har ställer till det för mig. Det fungerar inte.

Vem skulle kunna hjälpa mig igenom mina studier menar du? Jag ska äntligen (efter lång kö) få träffa en psykolog i mitten/slutet av månaden men jag har inte fått någon professionell hjälp hittills.

EDIT: Jag har hjälp i form av mentor och anteckningsstöd. Det hjälper lite men inte tillräckligt.

Jag har ingen erfarenhet av att varit sjukskriven som student men tycker faktiskt att du resonerar klokt nu när du nu överväger det. Tydligen blir man återbetalningsskyldig för lånedelen för första månaden av sjukskrivning men inte för resten. Under sjukskrivningstiden kanske du kan få hjälp som gör att du har lättare att klara studier senare? För övrigt är väl sådana där basår ganska krävande kurser. Man läser ju flera tunga ämnen på kortare tid än vad man gör på gymnasiet. Inte konstigt om man inte fixar det om man mår dåligt. Skaffar du dig trassel med CSN stänger du ju vägar för dig senare.

Bjäbbmonstret skrev:Jag har ingen erfarenhet av att varit sjukskriven som student men tycker faktiskt att du resonerar klokt nu när du nu överväger det. Tydligen blir man återbetalningsskyldig för lånedelen för första månaden av sjukskrivning men inte för resten. Under sjukskrivningstiden kanske du kan få hjälp som gör att du har lättare att klara studier senare? För övrigt är väl sådana där basår ganska krävande kurser. Man läser ju flera tunga ämnen på kortare tid än vad man gör på gymnasiet. Inte konstigt om man inte fixar det om man mår dåligt. Skaffar du dig trassel med CSN stänger du ju vägar för dig senare.

Ja, så är det ju. Ta fysikkursen till exempel (som jag har omtentamen i på tisdag). Den läste vi på en termin nu istället för tre terminer som jag läste samma kurs på i gymnasiet. Dessutom läses alla kurser samtidigt (alltså inte en kurs i taget som man gör på vissa universitetsprogram). Det är ganska stressigt för alla. Har man då (som jag) psykiska problem och eventuella neuropsykiatriska problem som man inte har kontroll över så blir det kaos.

Jag har funderat på det där med sjukskrivning i någon månad eller så. Var nog inte förrän igår som jag riktigt förstod att det kanske är det jag måste göra. Samtidigt som det skulle vara oerhört skönt att slippa ha ångest över studierna så får dock väldigt mycket ångest över att jag kanske behöver sjukskriva mig. Tänk om jag inte får bo kvar? Tänk om jag inte får börja om basåret nästa år? Tänk om CSN krånglar? Vad gör jag då? Osv.

Jag känner mig ganska värdelös.

Neutrino skrev:Jag har funderat på det där med sjukskrivning i någon månad eller så. Var nog inte förrän igår som jag riktigt förstod att det kanske är det jag måste göra. Samtidigt som det skulle vara oerhört skönt att slippa ha ångest över studierna så får dock väldigt mycket ångest över att jag kanske behöver sjukskriva mig. Tänk om jag inte får bo kvar? Tänk om jag inte får börja om basåret nästa år? Tänk om CSN krånglar? Vad gör jag då? Osv.

Ja det är mycket om. Men det där med bostaden bör inte vara något problem. Du har en plats och är registrerad på kursen. En sjukskriven student är också en student. Vid en kortare tids sjukskrivning kan jag inte tänka mig att de kan säga någonting. Sjukdom är också snarare ett argument för att ge dig plats igen och bereda dig omtentor än tvärtom . Och när det gäller CSN misstänker jag att det är bättre att sjukskriva sig snabbt innan du har missat ännu mer poäng. Jag tror sjukdom är sas överhoppningsbar när det gäller poängkrav. Och du får nog räkna med att du kanske behöver vara sjukskriven längre än en månad.

Bästa sättet att hantera ångest är dock att lista de här sakerna och kolla upp dem i tur och ordning i lugn takt samt beställa tid hos läkare så att du kan vara sjukskriven åtminstone från att nästa kurs börjar.

CSN:
"De veckor du är sjuk eller vårdar barn eller närstående räknar vi inte in i det totala antalet veckor du haft studiemedel. De räknas inte heller in i prövningen av ditt studieresultat. Under de veckor du är sjuk kan vi skriva av lånedelen. Det gör vi efter 30 dagars karenstid."

Neutrino skrev:Vem skulle kunna hjälpa mig igenom mina studier menar du? Jag ska äntligen (efter lång kö) få träffa en psykolog i mitten/slutet av månaden men jag har inte fått någon professionell hjälp hittills.

Eftersom du nu skall börja hos en psykolog (utan större kostnad) så låter det lämpligt att du använder den. Annars gör jag och andra sådana jobb (http://www.andet.se/miau/miau.pdf). Men har du ont om pengar och får en bra psykolog av samhället, så är det bättre.

Bjäbbmonstret skrev:Ja det är mycket om. Men det där med bostaden bör inte vara något problem. Du har en plats och är registrerad på kursen. En sjukskriven student är också en student. Vid en kortare tids sjukskrivning kan jag inte tänka mig att de kan säga någonting. Sjukdom är också snarare ett argument för att ge dig plats igen och bereda dig omtentor än tvärtom . Och när det gäller CSN misstänker jag att det är bättre att sjukskriva sig snabbt innan du har missat ännu mer poäng. Jag tror sjukdom är sas överhoppningsbar när det gäller poängkrav. Och du får nog räkna med att du kanske behöver vara sjukskriven längre än en månad.

Bästa sättet att hantera ångest är dock att lista de här sakerna och kolla upp dem i tur och ordning i lugn takt samt beställa tid hos läkare så att du kan vara sjukskriven åtminstone från att nästa kurs börjar.

CSN:
"De veckor du är sjuk eller vårdar barn eller närstående räknar vi inte in i det totala antalet veckor du haft studiemedel. De räknas inte heller in i prövningen av ditt studieresultat. Under de veckor du är sjuk kan vi skriva av lånedelen. Det gör vi efter 30 dagars karenstid."

Jag tycker det är svårt att veta var exakt jag ska börja och hur exakt jag ska gå till väga. Jag tycker att det är jobbigt att behöva kontakta myndigheter osv. Speciellt när man mår dåligt.

Vad menas med "de räknas inte heller in i prövningen av ditt studieresultat"?

"de räknas inte heller in i prövningen av ditt studieresultat"?

Skulle tro att det syftar på att du inte kan bli nekad CSN i framtiden som man vanligtvis kan bli om man inte tar sina poäng som man ska, detta för att du har ett giltigt själ dvs är sjukskriven. Om du är antagen till en kurs förresten så ska din studieplats "frysas" så att du kan välja att hoppa på när du är frisk igen, vilket förmodligen blir nästa termin igen då.

Nu är det kaos. När man går tekniskt-naturvetenskapligt basår så måste man klara 100 % av kurserna (vilket är helt absurt) för att få fortsatt studiemedel nästa år (när jag ska börja studera "på riktigt"). Jag har på grund av mina svårigheter/problem misslyckats med flera kurser och måste alltså ta igen de poäng jag missar genom sommarkurser. Så, jag ska ta tre ganska trevliga sommarkurser (om jag kommer in): någon basic kemikurs, "brott och kemi" samt "universums byggnad". However, de kurserna kommer inte räcka för att ta igen de poäng jag missat för att komma upp i 100 % vilket innebär att jag nästa läsår kommer gå utan inkomst tills dess att jag tagit igen poängen. Det skulle säkert kunna ta hela höstterminen. Känns som en ganska omöjlig situation. Allt detta beror på mina förbannade problem (ångest, depression, ev. AS) och det har till och med psykologer sagt ("trots sannolik god begåvningsnivå medför svårigheterna att hennes möjligheter att lyckas med studier begränsas").

Hittade detta på CSNs hemsida:

http://www.csn.se/hogskola/krav/studieresultat/studieresultaten-racker-inte/sarskilda-skal

Någon som vet hur det fungerar?

Neutrino skrev:Nu är det kaos. När man går tekniskt-naturvetenskapligt basår så måste man klara 100 % av kurserna (vilket är helt absurt) för att få fortsatt studiemedel nästa år (när jag ska börja studera "på riktigt"). Jag har på grund av mina svårigheter/problem misslyckats med flera kurser och måste alltså ta igen de poäng jag missar genom sommarkurser. Så, jag ska ta tre ganska trevliga sommarkurser (om jag kommer in): någon basic kemikurs, "brott och kemi" samt "universums byggnad". However, de kurserna kommer inte räcka för att ta igen de poäng jag missat för att komma upp i 100 % vilket innebär att jag nästa läsår kommer gå utan inkomst tills dess att jag tagit igen poängen. Det skulle säkert kunna ta hela höstterminen. Känns som en ganska omöjlig situation. Allt detta beror på mina förbannade problem (ångest, depression, ev. AS) och det har till och med psykologer sagt ("trots sannolik god begåvningsnivå medför svårigheterna att hennes möjligheter att lyckas med studier begränsas").

Hittade detta på CSNs hemsida:

http://www.csn.se/hogskola/krav/studieresultat/studieresultaten-racker-inte/sarskilda-skal

Någon som vet hur det fungerar?

Tyvärr vet jag inte hur det fungerar. Men en sak du kan försöka att göra är att fixa aktivitetsersättning. Då har du rätt att studera in gymnasiekompitens i din egen takt samtidigt som du får ersättning. Jag vet inte hur det fungerar för att skaffa behörighet för att söka till universitetet men kan vara värt för dej att titta närmare på.

Frågan är iofs om basåret räknas som gymnasiekompetens?

plåtmonster skrev:Frågan är iofs om basåret räknas som gymnasiekompetens?

Såhär står det hos KTH.

Tekniskt basår 60 hp är skräddarsydd för fortsatta studier på KTH och alla kurser utgår från gymnasiets kursplaner, men skiljer sig genom att studietakten är betydligt högre.

http://www.kth.se/utbildning/program/te ... 0-hp-1.705

Såhär hos Chalmers.

Vill du skaffa dig en teknisk utbildning men saknar den behörighet som krävs? Tekniskt basår är ett effektivt sätt att komplettera din behörighet så att du kan söka till Chalmers civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar. Om du klarar Tekniskt basår har du en garanterad plats på någon av Chalmers ingenjörsutbildningar, med undantag för Arkitektur och Sjöingenjör där Tekniskt basår inte ger platsgaranti. Behörigheten i matte, fysik och kemi som du får på basåret gäller på alla högskolor i Sverige. Du får studiemedel enligt vanliga bestämmelser när du läser Tekniskt basår. Observera dock att studierna inte räknas som högskolestudier.

http://www.chalmers.se/sv/utbildning/te ... fault.aspx

Såhär på Umeå universitet.

Om programmet
Är du intresserad av teknik och/eller naturvetenskap men inte har fullständig behörighet för att studera det på universitetet? Då är basåret något för dig! Utbildningen garanterar dig sedan en plats på en efterföljande utbildning vid Umeå universitet, till exempel ett naturvetar-, högskoleingenjörs- eller civilingenjörsprogram. Basåret ger gymnasiebehörighet i biologi, fysik, kemi och matematik.

http://www.umu.se/utbildning/program-ku ... code=TZBUM

Så det låter mer som gymnasium än högskolestudier.

Det är studier på gymnasienivå men med tempo på universitetsnivå. Jag läser Fysik B samt repeterar lite kurser så jag kommer ihåg saker. Det går dock som sagt inte särskilt bra.

Om du är sjukskriven så behöver du ju inte ta alla poäng.