Jag e en tjej 28 år gift i 6.5 år. Har en kusin som kan städa laga mat ser snygg ut 24 timmar hon e helt enkelt en fru/flickvänkapacitet alla killar vill ha henne tom min man. De jag stör mig på e att folk tror jag e avundsjuk på henne o min man skrattar åt mig när jag hållet honom i handen ir har nåt ihop.de känns som om han skrattar åt mig snälla hjälp!!!!!!!! Vad ska jag tänka på??? E min figur viktig??????

Skit i kusinen, hon kan ändå bara ha ett seriöst förhållande igång samtidigt och är därmed ingen större konkurrens.

Så tråden handlar om att du är svartsjuk på din man och kusin? Om du litar till 100% på din man att han inte kommer att ligga med din kusin så är det ett ickeproblem. Om du däremot rationellt misstänker att din man kommer att ligga med din kusin vid första bästa tillfälle så är det nog bäst att separera. Vill hon ens ligga med din man?

slackern skrev:Så tråden handlar om att du är svartsjuk på din man och kusin? Om du litar till 100% på din man att han inte kommer att ligga med din kusin så är det ett ickeproblem. Om du däremot rationellt misstänker att din man kommer att ligga med din kusin vid första bästa tillfälle så är det nog bäst att separera. Vill hon ens ligga med din man?

nej jag e gansk Säker på att dom inte kommer att ligga med varandra de va inte de jag bad hjälp om. Jag ville ha tips hur jag ska bli bättre fru så han tar mig seriöst o slutar skratta åt mig.

Kathrine87 skrev:

slackern skrev:Så tråden handlar om att du är svartsjuk på din man och kusin? Om du litar till 100% på din man att han inte kommer att ligga med din kusin så är det ett ickeproblem. Om du däremot rationellt misstänker att din man kommer att ligga med din kusin vid första bästa tillfälle så är det nog bäst att separera. Vill hon ens ligga med din man?

nej jag e gansk Säker på att dom inte kommer att ligga med varandra de va inte de jag bad hjälp om. Jag ville ha tips hur jag ska bli bättre fru så han tar mig seriöst o slutar skratta åt mig.

Om han inte skulle älska dig för den du är skulle han med största sannolikhet skilja sig från dig, men du kan väl förklara för honom att du känner dig sårad att han skrattar åt dig?

Kathrine87 skrev:

slackern skrev:Så tråden handlar om att du är svartsjuk på din man och kusin? Om du litar till 100% på din man att han inte kommer att ligga med din kusin så är det ett ickeproblem. Om du däremot rationellt misstänker att din man kommer att ligga med din kusin vid första bästa tillfälle så är det nog bäst att separera. Vill hon ens ligga med din man?

nej jag e gansk Säker på att dom inte kommer att ligga med varandra de va inte de jag bad hjälp om. Jag ville ha tips hur jag ska bli bättre fru så han tar mig seriöst o slutar skratta åt mig.

Undrar om det verkligen är dig det är fel på, har du berättat för honom hur du känner när han skrattar åt dig? Nä, att gå ner i vikt osv för att behaga någon annan tror jag inte på.

Kathrine87 skrev: nej jag e gansk Säker på att dom inte kommer att ligga med varandra de va inte de jag bad hjälp om. Jag ville ha tips hur jag ska bli bättre fru så han tar mig seriöst o slutar skratta åt mig.

Att skratta åt saken är en helt normal reaktion om oron är helt obefogad. Han kanske inte tycker hon är så perfekt som du tror.

Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Kathrine87 skrev:Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Om du misstänker att han hånar dig skilj dig, om han skrattar för att han älskar dig skratta med honom.

slackern skrev:

Kathrine87 skrev:Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Om du misstänker att han hånar dig skilj dig, om han skrattar för att han älskar dig skratta med honom.

om jag säger att jag vill skilja mig av denna anledningen så kommer dom o säga att jag tror fel jag misstolkar o ingen kommer låta mig skilja mig.

Du måste nog prata ut med din man på allvar, om han inte förstår att detta är viktigt för dig får du uppmärksamma honom på att det är det. Du skall inte behöva gå runt i ovisshet och må dåligt över detta. Ta ett allvarligt snack med honom och besluta dig sedan hur du vill fortsätta.

Pikachu skrev:Du måste nog prata ut med din man på allvar, om han inte förstår att detta är viktigt för dig får du uppmärksamma honom på att det. Du skall inte behöva gå runt i ovisshet och må dåligt över detta. Ta ett alvarligt snack med honom och besluta dig sedan hur du vill fortsätta.

de har jag gjort jag sa till han att jag blir sur när han skrattar åt mig han skyller på att jag tänker fel då sa jag om jag nån gång sen får ett öppet svar om att du skrattar åt mig så varnar jag dig vad jsg kommer att göra mot dig. Nu sitter han vid playstation o tittar på mig som om vem bryr sig.

Älskar du honom?

Pikachu skrev:Älskar du honom?

ja de gör jag men jag har också sävt mina känslor för jag ska slippa bli illa sårad inte bara av han utan alla killar

Kathrine87 skrev:

Pikachu skrev:Älskar du honom?

ja de gör jag men jag har också sävt mina känslor för jag ska slippa bli illa sårad inte bara av han utan alla killar

Varför oroar du dig att bli sårad utav andra killar när du är gift?

Kathrine87 skrev:

Pikachu skrev:Älskar du honom?

ja de gör jag men jag har också sävt mina känslor för jag ska slippa bli illa sårad inte bara av han utan alla killar

Jag önskar verkligen att jag kunde ge dig goda råd, men jag är nog inte bra på detta.

Sugrövsmanövern kom och hjälp till!

Var kommer den här rädslan för att faktiskt PRATA med varandra, istället för att lägga upp trådar på forum där ingen kan säga varför efter som ingen känner nån av er?

Slackern: Är nog mer past deads, inte att hon tänker på andra killar nu

Neonland: En del har inte nära vänner, så de skriver på forum, för ingen känner dem där å kan såra dem om de sa nått fel, men de kan om de ha tur få svar dem söker.


Kathrine87:

Har sett trådar du postat tidigare, de verkar som folk har svårt att ta dig seriöst av någon anledning. Vilket leder till att du blir osäker på vart du har människor i din omgivning. Ren naturlig reaktion. När de kommer till din man, så måste han ha accepterat dina svagare sidor, därför han gått så långt att han gifte sig med dig.

Men för att lugna nerverna mera, så varje gång din man eller någon annan nära person gör något som du inte vet hur du skall uppfatta, så fråga direkt. Så blir det inte hjärnspöken av allt samman, för det tar väldigt mycket energi och kan leda till att man förstör relationer, om man inte reder ut saker direkt.

SoulPain skrev:Neonland: En del har inte nära vänner, så de skriver på forum, för ingen känner dem där å kan såra dem om de sa nått fel, men de kan om de ha tur få svar dem söker.

Det jag syftar är att hon borde ta upp dom problem hon upplever direkt med sin man, den andra inblandad i "dramat". Det framgår varken här eller på chatten att hon de facto pratat ut direkt med honom.

slackern skrev:

Kathrine87 skrev:Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Om du misstänker att han hånar dig skilj dig, om han skrattar för att han älskar dig skratta med honom.

Oavnstående tycker jag inte låter som ett särskilt klokt råd, att skilja sig bara för att man misstänker att ens partner hånar en låter som något en väldigt labil och känslomässigt ostabil person skulle göra, någon som är väldigt lättkränkt, kanske en borderlinepersonlighet eller värre.

Tror det är betydligt bättre att försöka reda ut saken på tu man hand och om inte det går söka professionell hjälp, parterapi eller liknande för att undvika det förmodligen allra sämsta alternativet, skilsmässa på grund av kommunikationsproblem eller missförstånd.

Neonland skrev:Var kommer den här rädslan för att faktiskt PRATA med varandra, istället för att lägga upp trådar på forum där ingen kan säga varför efter som ingen känner nån av er?

Det har jag också undrat, känns rätt märkligt att söka råd hos helt okända och anonyma människor på nätet som i de allra flesta fall som jag uppfattar det inte har särskilt bra koll på läget, hur situationen ser ut, vad som ligger bakom eller som känner personen som ställer frågan samt de personer som är inblandade.

Kathrine87 skrev:

Pikachu skrev:Du måste nog prata ut med din man på allvar, om han inte förstår att detta är viktigt för dig får du uppmärksamma honom på att det. Du skall inte behöva gå runt i ovisshet och må dåligt över detta. Ta ett alvarligt snack med honom och besluta dig sedan hur du vill fortsätta.

de har jag gjort jag sa till han att jag blir sur när han skrattar åt mig han skyller på att jag tänker fel då sa jag om jag nån gång sen får ett öppet svar om att du skrattar åt mig så varnar jag dig vad jsg kommer att göra mot dig. Nu sitter han vid playstation o tittar på mig som om vem bryr sig.

Du behöver inse att du är svartsjuk för att du har dåligt självförtroende.

Han är gift med dig så han vill uppenbarligen vara med dig och inte någon annan.
Dags att inse att svartsjukan ställer till det och finns det inget konkret att oroa sig för så är det bara till ondo.

Svartsjuka i allt annat än mycket små doser är självuppfyllande. I princip säger din svartsjuka till din man att du inte litar på honom. Att du tror att han springer runt och vänsterprasslar. Så fort du tar tag i hans hand pga svartsjukan så säger du åt din man att du inte litar på honom och att du tror att han hellre knullar andra och till slut kommer du få honom att göra det. Eftersom han ändå kommer beskyllas för det, varför inte få fördelarna när man har nackdelarna?

Sluta vara svartsjuk så ordnar allt sig.

Kathrine87 skrev:

slackern skrev:

Kathrine87 skrev:Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Om du misstänker att han hånar dig skilj dig, om han skrattar för att han älskar dig skratta med honom.

om jag säger att jag vill skilja mig av denna anledningen så kommer dom o säga att jag tror fel jag misstolkar o ingen kommer låta mig skilja mig.

Du är en vuxen människa och måste ta dina egna beslut. Folk kan inte tala om för dig vad du ska göra. Visst, det kan vara så att du ibland tolkar saker fel. Det gör väl alla av oss. Men den egna partnern känner man ju ganska väl. Jag förstår inte riktigt att den situationen inte kan lösas ganska omgående. Han skrattar och du känner att han hånar dig. Då borde han låta bli att skratta, tycker jag. Eller så lyckas ni reda ut och komma fram till att han t.ex brukar skratta i vissa situationer och att det inte är menat hånfullt då.

Som sagt, man brukar väl känna sin partner så pass väl att man vet i vilka situationer han brukar mena si eller så. Jag menar, även om man har svårt att tolka, så brukar det ju finnas ett tydligt mönster. Det kan förstås finnas enskilda undantag. Men ett grovt mönster av hur han brukar reagera hjälper ju ändå mycket. Och här är det ju återkommande samma situation. Har du frågat honom varför han skrattar?

Wine skrev:

slackern skrev:

Kathrine87 skrev:Han skrattar nät han håller om min hand. Vad ska jag göra???

Om du misstänker att han hånar dig skilj dig, om han skrattar för att han älskar dig skratta med honom.

Oavnstående tycker jag inte låter som ett särskilt klokt råd, att skilja sig bara för att man misstänker att ens partner hånar en låter som något en väldigt labil och känslomässigt ostabil person skulle göra, någon som är väldigt lättkränkt, kanske en borderlinepersonlighet eller värre.

Tvärtom! Det är det friskaste jag har hört på ett tag. Om man vill ha en relation där man känner sig respekterad, där man behandlar varandra väl - då ska man inte tåla att partnern hånar en. Det beror förstås på hur allvarligt det är. Det omfattar inte att någon skrattar (oklart av vilken anledning) eller ler eller ett lite misslyckat skämt. Men om någon "sänker" en inför andra - det är de situationer då man ska separera. Självförtroendet blir sämre och sämre i en sån situation och då blir man instabil. Det är just instabila människor (inklusive borderline, för att de inte tål vara ensamma, så de står ju ut med det då) som hamnar i destruktiva relationer.

Jag har en hel del personliga erfarenheter av det. Hade en pojkvän som slog mig. Efter det sa jag: om nån är aggressiv/våldsam mot mig så går jag direkt. Även hot räknas in. Och så hade jag en ny partner som inte var våldsam. Problemet var att han var lite hånfull, lite arrogant, inte omhändatagande alls. Särskilt när han själv mådde dåligt (depression) kunde han vara ganska respektlös. När jag fick min ADHD-diagnos blev det värre - då var det "något fel" på mig. Visserligen hade han mer psykiska problem än jag, men.... Så jag skiljde mig. Och bestämde mig: Jag kommer inte att tåla någon bristande respekt mot mig. Om någon bara säger "håll käften", så ska jag gå och aldrig mer träffa personen. Och det har jag hållit mig till. Det tog 3 eller 4 år, sedan hittade jag en partner som respekterar mig och som är omtänksam. Vi har aldrig sagt något taskigt till varandra. Inga verkliga gräl på numera åtta år! Naturligtvis måste man själv också leva upp till det. Den "höga standarden" kan man bara ha om man inte själv säger något taskigt till sin partner.

Kathrine87 skrev: nej jag e gansk Säker på att dom inte kommer att ligga med varandra de va inte de jag bad hjälp om. Jag ville ha tips hur jag ska bli bättre fru så han tar mig seriöst o slutar skratta åt mig.

Du ska inte förändra dig. Respekterar han inte dig som du är så är det inte kärlek.

Svartsjuka är ett gift, som förgiftar förhållanden.
Litar du på honom så sluta vara svartsjuk.
Inse att det är din dåliga självkänsla som talar, och be honom om hjälp att tackla den (självkänslan).

Men om du känner dig hånad av honom så säg det. Ändrar han sig inte då så är det ändå dags för skilsmässa.

Att leva i ett förhållande där partnern hånar och inte respekterar dig fungerar inte i längden. Din självkänsla går bara ner ännu längre.

Partnerskap betyder att stötta varandra, och lyfta varandra.